Fru talman! Jag vill bara för klarhetens skull säga
att varken Kjell-Olof Feldt eller något annat statsråd
under den här tiden har brutit mot bankaktiebolagsla-
gen eller mot de reglementen som beskriver statens
ägande. Det måste trots allt sägas. Hade så varit fallet
hade utfallet av den här prövningen blivit helt annor-
lunda. Förmodligen hade de blivit dragna inför civil
domstol också.
Dessutom får Peter Eriksson rikta kritiken av
kreditavregleringen mot Sveriges riksdag, som har
fattat beslut om att genomföra den. Det är en helt
annan sak.
Peter Eriksson får bestämma sig. Om man skall
genomföra en sådan kreditavreglering som Sverige
gjorde innebär det att staten får ta ansvaret för den
genom regering och riksdag. Det ansåg man då att
man måste göra. Om staten samtidigt är ägare av
företag som har att agera på denna nya marknad får
man försöka göra det på bästa möjliga sätt, precis som
andra privata ägare har agerat på denna marknad.
Det kan ju inte vara så att staten ägnar sig åt för
mycket insideraffärer. Har man företag, banker i det
här fallet, och är man aktieägare och majoritetsägare
har man att följa ungefär de regler som finns på
marknaden i övrigt. Annars måste Peter Eriksson
driva linjen att man inte skall ha några statliga före-
tag, utan staten skall enbart lagstifta.