Herr talman! För fyra år sedan lämnade jag in en
motion om att vi i Sverige behöver ytterligare en
teknisk högskola. Det är med stor tillfredsställelse
jag kan konstatera att jag i dag har hela den
socialdemokratiska riksdagsgruppen med mig i
detta förslag.
Motiveringarna för en ny teknisk högskola är i allra
högsta grad näringspolitiska. Sverige måste som
nation producera högteknologiska produkter. För
dessa växer den internationella efterfrågan, och här
är inte heller priset det främsta konkurrensmedlet.
Det ekonomiska utgångsläget blir därför mycket
gynnsammare för tillverkare av exempelvis
mobiltelefonutrustningar, avancerade energi- och
miljötekniska produkter m.m. Då slipper vi den
devalveringsekonomi som vi haft under de senaste
15 åren.
En förutsättning för den svenska välfärden ligger i
den fulla sysselsättningen, inte i en övergång till
lågproduktiva arbeten i rika människors hushåll
och trädgårdar eller fler skoputsare,
varmkorvförsäljare osv., något som så mycket
diskuterats i dessa dagar. Vad vi måste göra är att
mer målmedvetet satsa på arbetskraftens
kompetens och kvalitet. För Sveriges välfärd är det
viktigt att andelen mer avancerade produkter ökar
i vår export. Vi får bättre betalt. För
högteknologiska produkter växer de
internationella marknaderna.
Mot denna bakgrund är det bekymmersamt att den
svenska industrin relativt sett har en så stor andel
lågteknologiska produkter jämfört med de ledande
industrinationerna. Enligt en utredning som
dåvarande Statens industriverk, nuvarande
NUTEK, avlämnade 1990 utgjordes endast 15 %
av den svenska exporten av högteknologiska varor
jämfört med 35 % för Japan och 31 % för USA.
Tyskland hade en andel något mer än Sverige,
17 %, men Tysklands lågteknologiandel i exporten
var väsentligt mindre än den svenska.
Vi måste, som det framhålls i den
socialdemokratiska partimotionen, öka vår andel
högskolestuderande. För att klara detta måste en
ny teknisk högskola etableras. Egentligen behöver
antalet civilingenjörs- och forskarexamina
fördubblas fram till år 2000 med bibehållen och
höjd kvalitet.
Den svenska industrin har byggts upp med skogen
och malmen som bas, och detta präglar fortfarande
svensk industri. Det är Mellansverige och
Bergslagen som har varit Sveriges industriella
hjärta. Där finns en industriell tradition med många
medelstora företag, som måste öka kompetensen
och få tillgång till mer utbildad arbetskraft för att få
till stånd den nödvändiga utvecklingen.
Industrins motstånd mot att anställa högre utbildad
arbetskraft är ett allvarligt hot mot vår framtida
svenska industriutveckling. Det står i kontrast till
utvecklingen utomlands och kan på sikt medföra en
snabbare utflyttning av svensk forskning och
utveckling till utlandet. Så sent som i slutet av 80-
talet var en av orsakerna till vissa företags
utflyttning från Sverige bristen på civilingenjörer
för forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Där det finns en teknisk högskola är andelen
tekniker, naturvetare och forskare ca 4--5 % av
arbetskraften. Så är det i Stockholm, Göteborg och
Östergötlands län. Men det län som har den i
särklass högsta andelen tekniker utan att ha en stor
högskola är Västmanlands län, som har 3,2 %
tekniker och forskare i arbetskraften, dvs. mer än
Malmöhus län som har 2,6 %.
Den främsta orsaken till detta är att ABB hittills
trots det låga utbildningsutbudet lokalt lyckats
relativt väl med att rekrytera tekniker. Detta kan
komma att bli svårare i framtiden. Dessutom har
den väldiga ABB-koncernen på ett helt annat sätt
än dåvarande ASEA alternativa lokaliseringar för
såväl produktion som utvecklingsenheter över hela
världen.
Regionalpolitiskt är Mellansverige en
underförsörjd region när det gäller utbildning,
speciellt när man tar hänsyn till de större företagens
tyngd i regionen. Här finns också många
medelstora och mindre företag som har ett stort
behov av en kunskapsmässig injektion.
I Västerås finns en hög beredskap för en etablering.
Det finns förstklassiga lokaler för en teknisk
högskola, som enligt aktuell planering kan
färdigställas med sex månaders framförhållning
efter beslutsdatum. Dessa kan förhyras, och
därmed behövs inga statliga medel för
anläggningsinvesteringar.
För ABB:s utveckling och för den industriella
utvecklingen i Mellansverige är det därför av stor
betydelse att vi får en högre nivå på den tekniska
utbildningen i en stad som Västerås. Därför måste
den nya tekniska högskolan förläggas till Västerås,
vilket är av stor vikt för näringslivets utveckling
också nationellt.