Fru talman! Kristdemokratisk ekonomisk politik
tar sin utgångspunkt i marknadsekonomin och efter-
strävar stabilitet i samhällsekonomin. En väl funge-
rande marknadsekonomi bygger på ett samhälle med
en grundläggande etisk samsyn och förutsätter stabila
spelregler.
Socialdemokraternas ekonomiska politik känne-
tecknas av bristen på en strategi för att komma till
rätta med ekonomins grundläggande problem och
förmåga att lägga grunden för en långsiktigt god till-
växt och välfärd. Regeringens strategi verkar vara
skattehöjningar, vilka motverkar tillväxten.
Enbart beslutet att höja egenavgifterna till en re-
dan finansierad sjukförsäkring med två procentenhe-
ter till totalt tre procentenheter innebär en indragning
av hushållens köpkraft med i storleksordningen 9,6
miljarder. Dessa egenavgifter drabbar främst lågin-
komsttagare, eftersom de har sämre ekonomiska
marginaler och lägre avdragseffekt. Höjningen av
egenavgifterna innebär också att kommunernas skat-
teinkomster kommer att minska med ca 8,5 miljarder
fram till 1998, eftersom egenavgifterna är avdragsgil-
la mot kommunalskatten. Det kommer framför allt att
drabba vård och omsorg i kommuner och landsting.
Biträdande socialministern Anna Hedborg har
t.o.m. uttryckt att medborgarna kommer att få ta ett
ännu större personligt ekonomiskt ansvar för social-
försäkringarna framöver. Hur långt sträcker sig
egentligen det öppna mandatet som socialdemokra-
terna menar att de fick av sina väljare i valet 1994?
Hur skall regeringen kunna skapa förtroende och
stabilitet hos landets arbetstagare och arbetsgivare när
det finns en stor risk för ytterligare socialdemokratis-
ka skattehöjningar? Detta är inte att ge stabila spelreg-
ler för aktörerna på marknaden, vilket borde ha hög
prioritet.
Vi kristdemokrater är övertygade om att de nya
jobben måste tillkomma i den privata sektorn, och då
framför allt i de små och medelstora företagen, ofta
inriktade mot tjänsteproduktion. Det är då ytterligt
angeläget att villkoren för företagande och nyföreta-
gande är sådana att företagen kan växa och att enskil-
da människor vågar starta nya företag som i sin tur
genererar nya jobb. Om arbetslösheten skall pressas
ned till 5 % vid sekelskiftet måste 400 000 nya ar-
betstillfällen uppstå i småföretagen, enligt den kalkyl
som Företagarnas riksorganisation har presenterat i en
färsk rapport. Det förutsätter investeringar och risk-
kapital samt en hög vinstnivå i småföretagen.
Kristdemokraterna anser att en skattemässig neut-
ralitet mellan olika företagsformer skall upprätthållas.
Riskvilligt kapital som satsas i företag skall inte be-
skattas hårdare än riskfritt placerat sparande i obliga-
tioner eller i bank. Tillgång till riskkapital innebär
dels att företagen inte behöver låna till alla investe-
ringar, dels att företagen lättare får de lån de behöver.
Den socialdemokratiska regeringen verkar sakna
insikt i och förståelse för företagandets villkor och
förutsättningar. I stället för att skapa ett gott klimat att
växa i för företagen har en hel rad beslut fattats som
försämrar villkoren. Utöver försämrade skattevillkor -
slopad kvittningsrätt för nystartade enskilda verksam-
heter, återinförd dubbelbeskattning på avkastningen
på det kapital som satsas i företag och höjda skatter
på arbete - har också flexibiliteten i arbetsrätten för-
sämrats, vilket framför allt försvårar nyanställningar i
småföretagen.
Nu har också förslag framlagts om en tidigare-
läggning av betalning av mervärdesskatt. Förslaget
innebär att företag blir skyldiga att betala in moms
innan de själva fått betalt. Detta är en helt orimlig
princip. Jag undrar om även centerpartiet står bakom
detta förslag.
Statens kortsiktiga intressen tycks gå före företa-
gens möjligheter att utvecklas. Faktum är att det upp-
står negativa statsfinansiella effekter genom att för-
slaget orsakar praktiska och organisatoriska problem
samt försämrad likviditet hos företagen. Detta försvå-
rar i sin tur möjligheterna till utveckling och expan-
sion, vilket hämmar rekryteringsbenägenheten, sär-
skilt hos småföretag med färre än tio anställda som för
närvarande svarar för ca 30 % av sysselsättningen.
Fru talman! I dagarna har 2,3 miljoner ägare till
villor, radhus och fritidshus erhållit underlagen för
årets fastighetstaxering. Aldrig tidigare har taxerings-
värdena ökat samtidigt som fastighetsskatten höjs.
Dessutom genomförs för första gången en årlig in-
dexuppräkning. Resultatet för många som berörs är
både orimligt och orättvist, framför allt de som bor i
storstäder och i skärgårdar.
Många barnfamiljer, pensionärer med låga in-
komster och familjer som drabbas av arbetslöshet
kommer helt enkelt inte att ha råd att bo kvar i skär-
gårdar och storstadsområden. Vi måste komma ihåg
att 75 % av alla barn bor i villor. Det är således inte
enbart rika människor som bor i småhus. Regeringen,
vänsterpartiet och miljöpartiet bäddar för en ny flytt-
lasspolitik i och med att de drivit igenom beslutet om
en kraftigt höjd skatt på småhus. Oändliga tragedier
kan uppstå med en nya fastighetskris som yttersta
konsekvens.
Tyvärr får jag inte möjlighet att debattera med
miljöpartiet angående fastighetsskatten här i dag,
vilket hade varit mycket intressant - de är nämligen
inte här i kammaren.
När effekterna av fastighetsskattehöjningen nu är
kända borde det få ansvariga politiker och partier att
tänka till. Det kraftiga uttaget av fastighetsskatt som
kommer att ske är inte rimligt.
Jag uppmanar socialdemokraterna, vänsterpartiet
och miljöpartiet att tänka om. Låt oss skapa majoritet
i riksdagen för att låta fastighetsskatten ligga kvar på
1,5 % av taxeringsvärdet och, vad som kanske är ännu
viktigare på kort sikt, att hitta en lösning för perma-
nentboende i attraktiva områden.