Fru talman! Ja, Mikael Odenberg, energifrågan är
en nyckelfråga när det gäller tillväxt och arbete. El-
priset kommer att öka genom den europeiska sam-
ordningen. En omställning till framtidens energisys-
tem som bygger på effektivisering, modernare teknik
och förnybara energikällor kommer att ge massor av
jobb och utveckling och därmed också tillväxt.
Bruttonationalprodukten, BNP, är summan av all
betald aktivitet i samhället. Ju mer betalt jobb som
utförs, desto mer ökar alltså tillväxten. Det är inte så
att vi skall ha tillväxt för att få jobb, utan har vi jobb
så får vi tillväxt. Det är ingen skillnad om arbetet
utförs i den offentliga eller den privata sektorn. Ar-
betslöshet innebär definitionsmässigt lägre tillväxt.
Det här är ett sätt att se på grunderna för ekono-
misk politik. Genom att sätta full sysselsättning främst
har Sverige nått långt i jämställdhet och välfärd.
Sedan mitten av 80-talet dominerar en annan teori,
den nyliberala, som alltid medfört klassklyftor och
elände där den praktiserats. Det finns teoretiker som
hävdar att man aldrig kan ha framgång med en demo-
kratisk styrning av finanspolitiken, och Riksbankens
pris i ekonomi till Alfred Nobels minne går i år till en
företrädare för denna djupt pessimistiska skola.
Varje teori gynnar vissa intressen mer än andra,
och det gäller för oss politiker att välja bland model-
lerna. Vilka experter får ta fram underlaget för våra
beslut? Lika litet som någon längre tror på att Marx
teorier är vetenskapliga sanningar, lika litet bör vi
okritiskt rätta oss efter andra dåliga teorier, nämligen
de som gör det svårare att nå ett demokratiskt och gott
samhälle.
Hur viktig är den ekonomiska politiken för arbete
och välfärd? Är makten att själv kunna bestämma
över finanspolitik och ekonomisk politik viktig för en
nation?
Frågan är betydelsefull därför att vi är i färd med
att lämna ifrån oss den makten. Tredje steget i EMU,
EU:s ekonomiska och monetära union, med valutau-
nion och gemensam centralbank, innebär att Sverige
måste föra den finanspolitik och ekonomiska politik
som EU bestämmer. I själva verket skall vi rätta oss
efter en s.k. självständig centralbank som inte får ta
instruktioner av medlemsstaterna, inte ens av kom-
missionen eller rådet. Undras vems intressen den
tjänar?
En stat kan knappast kallas suverän om den inte
har rätt till en självständig ekonomisk politik.
Vi har tidigare visat hur en politik som avviker
från EU:s har format vårt jämställda, välbärgade land.
Jag kan hänvisa till 30-talet då Socialdemokraterna
och dåvarande Bondeförbundet samarbetade under
Keynes ekonomiska modell och 70-talet då Åsling i
de centerledda regeringarna omstrukturerade varvs-
och stålindustrin osv. utan arbetslöshet som följd.
Men när Sverige började anpassa sig till EU:s
ekonomiska politik steg vår arbetslöshet till samma
nivå som i EU, ca 10 %. Det är helt oacceptabelt.
Ur det här växer ojämlikhet och otrygghet, och det
kan leda till våld eller apati. Sverige knöt kronan till
ecun och försvarade den in absurdum så att mängder
av i grunden sunda företag tvingades i konkurs. Riks-
dagen har delegerat till Riksbanksfullmäktige att utan
riksdagens hörande gå in i ERM och låsa kronan till
ecun.
Den delegeringen kan vi ännu ta tillbaka om vi
vill. Ännu har vi friheten att ge instruktion till riksda-
gens bank, Riksbanken, som alltså står under demo-
kratisk kontroll. Ännu kan vi faktiskt bestämma oss
för att låta kronan flyta och sänka räntan drastiskt. Det
finns ekonomiska teorier som menar att det i sig
skulle innebära att budgetunderskottet minskade
drastiskt, och att det vore bra för tillväxt, sysselsätt-
ning osv.
Ännu är det meningsfullt att undersöka om vi
kunde lära något av andra länders styrning av sina
centralbanker. I USA har t.ex. Federal Reserve Bank,
utöver andra uppgifter, skyldighet att prioritera till-
växt och sysselsättning.
Men när EMU:s tredje steg genomförs har vi inte
längre den här friheten. Sverige kan faktiskt bötfällas
om vi avviker från de krav som EU bestämt, enligt
Maastrichtfördraget artikel 104 c:11. Jag råder er att
slå upp den, för det står häpnadsväckande saker där.
Inflationsbekämpning är ju överordnat allt annat i
EU, som har grundlagsfäst den nyliberala ekonomiska
modellen. Riksdagen förlorar kontrollen över Riks-
banken; det står i artikel 108 i Maastrichtfördraget.
I Riksbanken har arbetet med en anpassning till de
här kraven i Maastrichtfördraget redan börjat så
smått, säger Åsa Sydén på direktionssekretariatet. På
Finansdepartementet arbetar Jörgen Appelgren och
Anders Cedhagen med de här frågorna. Jörgen Ap-
pelgren säger att det inte behövs några nya utredning-
ar. Det räcker att anpassa Riksbanksutredningens
förslag till svensk lagstiftning. Det kommer att göras
under denna mandatperiod. När den utredningen kom
kritiserades den enormt. Nu håller det här på att ge-
nomföras utan någon debatt.
Det är oerhört väsentligt att vi får en debatt om
detta. En folkomröstning om EMU skulle vara en
möjlighet. Vi är visserligen juridiskt bundna av det,
men politiskt kan ingen tvinga oss. Den folkomröst-
ningen bör ske innan Riksbanken går förlorad för
riksdagen. Vi har bestämt över den ända sedan Karl-
Johan blev kung här i Sverige. Detta historiska beslut
måste faktiskt föregås av en öppen debatt. Det bör ske
i samband med att vi diskuterar EMU, för dessa frå-
gor hänger mycket nära samman.