Fru talman! Det är nu 15 år sedan Tjernoby-
lolyckan inträffade, en olycka som under mycket kort
tid fick en oerhört stor påverkan på miljön och på
människors liv och hälsa, en olycka som vi fortfaran-
de i dag ser konsekvenserna av. Vi vet att oerhört
många människor har fått sätta livet till under perio-
den efter olyckan. Säkert har många av oss mött bar-
nen från Tjernobylområdet när de under sommaren
har kommit till Sverige med hjälp av olika organisa-
tioner för att under några veckor få äta, som man
säger, osmittad mat.
Den här olyckan visar med all tydlighet på den
sårbarhet som vi i dag lever med i vår värld. Den
visar också på att olika säkerhetsaspekter och sårbar-
hetsaspekter i större utsträckning borde kopplas ihop
när vi pratar om en säkerhetsordning inför 2000-talet.
Säkerhetssituationen i världen ser i dag så mycket
annorlunda ut än vad den gjorde under kalla krigets
dagar. Problembilden är annorlunda, hoten är annor-
lunda och de nya möjligheterna är större och också
annorlunda.
Därför tror jag att vi när vi har behandlat de här
frågorna ändå har missat en del av de övergripande
aspekterna. De kommer kanske upp i andra betänkan-
den och i andra delar, men vi borde egentligen ha
kopplat ihop säkerhetsordningen i större utsträckning
med miljöhoten och med de, som jag ser det, stora
framtida hotbilder som vi har framför oss. Det är
egentligen också förutsättningen för en värld i fred
och säkerhet.
En viktig del i det här är naturligtvis FN:s roll och
FN:s framtida roll, där förändringsarbetet kanske är
den stora möjlighet som står som en öppen dörr. Vi
borde också från svenskt håll jobba med detta för att
kunna visa på möjligheterna att få ett fungerande FN
inför 2000-talet, för att FN också ska kunna jobba
mycket mer med att minska spänningar och konflik-
ter, värna mänskliga rättigheter och i större utsträck-
ning kunna jobba förebyggande för att lösa konflik-
terna.
När man tittar på det här betänkandet i stort kan
man säga att det för oss i utskottet har varit ett oerhört
intressant arbete. Vi har under ganska lång tid fått
tränga in i vissa av dessa frågor på en lite djupare bas
än vad vi normalt hinner när vi behandlar motioner i
utskottet. Det har varit givande på många sätt. Jag
tycker också att betänkandet i stort är mycket läsvärt,
att där finns mycket att läsa och ta till sig och som
man har nytta av när de här frågorna diskuteras.
Jag tänkte ta upp lite grann om våra reservationer
i betänkandet. Jag börjar med att yrka bifall till reser-
vationerna 3 och 10.
Reservation 3 tar upp det som jag tror är en nöd-
vändig framtidsåtgärd, nämligen att vi får en interna-
tionell miljödomstol som aktivt kan arbeta för att se
till att vi undviker miljökonflikter i bemärkelsen att
man i domstol kan komma till rätta med dem i tid.
Det här har utskottet tyckt inte behövs i det här läget,
men jag är helt övertygad om att det är någonting där
Sverige borde vara mer pådrivande. Jag tror att vi
från Miljöpartiet kommer att få rätt i vår kamp för en
internationell miljödomstol som får större kraft än
vad nuvarande möjligheter ger.
Den andra reservationen, reservation 10 som jag
också har yrkat bifall till, berör konfliktförebyggande
arbete. Där tycker jag att vi från svenskt håll skulle
kunna göra mycket mer genom att jobba mer med det
konfliktförebyggande arbetet. Det är här vi har vår
kunskap och kompetens, som vi bättre borde ta till
vara på än vad vi gör i dag.
Det är också intressant hur representanten för
Folkpartiet i sitt inlägg betonar vikten av Natomed-
lemskap. Där har vi en helt annan uppfattning än
Folkpartiet. Vi från Miljöpartiet tycker inte att Sveri-
ge ska bli medlem i Nato. Det gör vi bl.a. med moti-
veringen att om Sverige blir medlem i Nato har vi
inte någon större internationell roll att spela. Men så
länge Sverige är alliansfritt kan vi spela en viktig
internationell roll just i konfliktsituationer, där det i
dag efterfrågas väldigt mycket av medlare som kan
arbeta utifrån att man inte har någon allianstillhörig-
het. Det här tror jag att Sverige skulle kunna bli
mycket starkare på och bidra med mycket mer om vi
var tydliga och sade att det här är frågor som vi kan
och vill arbeta mer med framöver.
Naturligtvis stödjer jag våra övriga reservationer
och särskilda yttranden, men jag tänker inte för tids
vinnande yrka bifall till dem i det här läget. Men
innehållsmässigt har de väldigt stor relevans. De
bygger på de motioner som vi har lagt. Det här pake-
tet innehåller en stor mängd motioner som vi har
behandlat. De varierar utifrån att alla partier kanske
inte har lagt motioner på samma område som därmed
inte finns med på samma sätt i behandlingen. Men så
fungerar utskottsarbetet att vi lägger våra motioner
under den allmänna motionstiden, och sedan ska de
beredas och behandlas. Vi har kanske inte i lika stor
utsträckning som en del andra partier skrivit motioner
på säkerhetspolitiken som behandlas i det här betän-
kandet.
Jag skulle vidare ta upp miljöhoten lite djupare,
eftersom jag känner att den roll som Miljöpartiet
ganska ofta får spela i utskottet är att lyfta fram miljö-
frågorna och miljöhoten som en viktig del i säkerhet-
sarbetet. Där borde utskottet ha varit tydligare med att
tala om att vi har stora miljöhot som kommer att
påverka säkerheten framöver. Vattenfrågorna är t.ex.
ett sådant hot. Två tredjedelar av jordens befolkning
kommer att ha vattenbrist 2025. Man kan fundera lite
över den svindlande situation som vi står inför. Vi vet
att vatten är ett av de viktigaste livsmedel vi har, en
av de viktigaste förutsättningarna för att vi ska kunna
odla på vår jord. Vad händer då? Kommer människor
att tvingas att i allt större utsträckning fly av miljö-
skäl? Redan för fem år sedan hade vi 25 miljoner
miljöflyktingar i världen. Det påverkar naturligtvis
framtidsmöjligheterna om vi inte har en hållbar mil-
jösituation. Vattenfrågorna tror jag kommer att bli en
av de svåra och stora konfliktfrågorna framöver, om
man inte i förebyggande syfte försöker att göra nå-
gonting för att undvika de konflikter som kommer att
uppstå.
Så till kampen om naturresurserna. För inte så
länge sedan hade jag en interpellationsdebatt om
Sudan här i kammaren. Det är ingen tvekan om att
oljan i konflikten spelar en viktig roll. Kongo är ett
annat sådant land. Det finns andra naturtillgångar som
på grund av det internationella intresset för att få del
av dem också skapar konflikter och bidrar till att
bibehålla konflikterna i många områden. Det här
tycker jag är frågor som i alltför liten utsträckning tas
med när man talar om säkerhetsordningen. Det blir så
lätt den militära säkerhetsordningen som blir den
dominerande. Därför skulle jag vilja att vi i större
utsträckning framöver jobbar med dessa övergripande
överlevnadsfrågor, som också har relevans för säker-
hetsordningen i framtiden.
Med detta yrkar jag alltså bifall till de här två re-
servationerna. I övrigt stöder jag våra övriga reserva-
tioner.