Fru talman! När vi nu skall debattera
regeringsdeklarationen vill jag först säga att själva
anslaget i deklarationen är bra. Viljan att
vidareutveckla politiken för jämställdhet i både
arbetslivet och samhällslivet är bra.
Också den ekonomiska analysens anslag är bra.
Det ligger i linje med hur Vänsterpartiet ser på
situationen.
Regeringsförklaringen öppnar möjligheter, även
om den är ganska allmänt hållen. Vi ser innehållet
som ett öppningsbud.
Nu behöver vi skapa en ny trovärdighet och en ny
framtidsvision. En återgång till eller ett vaktslående
kring gamla system kommer inte att fungera.
Framtiden ligger i att vi hävdar nya system och nya
värden med utgångspunkt i solidaritet och rättvisa.
Det handlar om en radikal förändring av hela vårt
samhälle för att nå en kretsloppsanpassning och
hushållning med våra resurser. Det gäller miljö-,
energi-, trafik-, konsumtions- och produktionssidan.
Det handlar om en ny syn på arbetstiderna. Den
dagliga arbetstiden och övertidsuttaget måste minska.
Det handlar om demokratin i arbetslivet.
Jag tror att dessa tre frågor, en hållbar
miljöpolitik, sex timmars arbetsdag och ett
demokratiserat arbetsliv, tillsammans med förbättrade
villkor för oss kvinnor är en central del av den vision
som vi inom Vänstern nu måste utveckla.
I det perspektivet saknas det en hel del i
regeringsdeklarationen.
Vi anser att avsnitten om miljö och energi är
mycket tunna. Skatteväxling för miljöns och jobbens
skull finns inte med. En miljöomställning och
förändring av våra energisystem inklusive en tydlig
markering av att kärnkraften skall börja avvecklas
saknas. Att ny miljöteknik och ny energi samtidigt
kan vara en metod att skapa nya jobb borde lyftas
fram. Vi saknar också avsnitt om arbetslivets
förnyelse och införandet av en ny och mer
demokratisk arbetsorganisation på arbetsplatserna.
Det skulle ge de anställda större möjligheter att delta i
företagens beslut.
Rättvisereformer som höjd a-kassa, högre
ersättning för långtidssjuka och
låginkomstpensionärer finns inte med. Det finns inte
heller något fördelningspolitiskt anslag med när det
gäller förändringar av socialförsäkringar och
egenavgifter. Den utredning om
arbetstidsförkortningen som Ingela Thalén har utlovat
i ett pressmeddelande saknas. Min fråga till Ingvar
Carlsson är: Blir den av?
När det gäller energipolitiken hänvisar man till
den tidigare energiöverenskommelsen mellan
Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet och
till den nyligen tillsatta Energikommissionen. Men vi
vill ha klarare besked.
Nu är det i praktiken bara 15 år kvar till år 2010
när kärnkraften skall vara avvecklad. Vi har ännu inte
avvecklat en enda reaktor. Vill man få trovärdighet i
att man respekterar folkomröstningen om kärnkraften
måste avvecklingen påbörjas under mandatperioden.
Vi anser att minst två reaktorer bör avvecklas före
nästa val.
Det enda som föreslås i regeringsdeklarationen är
ett fortsatt utredande av energisektorn. Den har i stort
sett utretts konstant under de senaste 30 åren. Det har
t.o.m. skrivits avhandlingar om svenskt
energiutredande där man har konstaterat att det enda
syftet med allt utredande tycks ha varit att visa att
man inte behöver fatta några obekväma politiska
beslut.
Vi behöver alltså ökad klarhet på den här punkten.
Vad har regeringen egentligen för mål? Det vore bra
att få ett besked från Ingvar Carlsson i dag om
kärnkraftsavvecklingen skall påbörjas under
mandatperioden.
Vi har också noterat att Ingvar Carlsson har
markerat sin personliga engagemang för en svensk
anslutning till den europeiska unionen och att han vill
använda den europeiska unionen som ett instrument
mot arbetslösheten.
Här har vi i Vänsterpartiet en helt annan
uppfattning. En av de främsta orsakerna till att säga
nej till ett medlemskap i den europeiska unionen är
just sysselsättningen. EU har inte som målsättning att
skapa full sysselsättning. Sedan 20 år tillbaka råder
massarbetslöshet där. I hela EU går närmare 19
miljoner människor arbetslösa. Den öppna
arbetslösheten i EU har vuxit från 8,3 % år 1990 till
12 % i dag.
I EU:s traktat och ekonomiska målsättningar sägs
inget alls om arbetslösheten, och det beror på att EU:s
främsta målsättning är prisstabilitet. Arbetslösheten
får bli vad den blir. Bara för några dagar sedan möttes
EU:s finansministrar i det s.k. Ecofinrådet. Där
gjordes en genomgång av medlemsländernas
ekonomier. Bara Luxemburg och Irland blev
godkända. Att Irland har 15,7 % arbetslösa spelade
ingen roll. Det innebär ingen svartlistning i den
europeiska unionen.
Målet för den europeiska unionen är alltså den
ekonomisk-monetära unionen med gemensam valuta.
Denna unions penningpolitik skall, enligt
Maastrichtfördraget, styras av en europeisk
centralbank, med en styrelse som under inga
omständigheter får ta instruktioner från
medlemsländer eller andra EU-institutioner.
Bankstyrelsen står inte under demokratisk kontroll
och skall ha som huvuduppgift att bekämpa
inflationen. Vad det kommer att innebära för
arbetslöshetssiffrorna kan vi bara ana.
Jag vet och förstår att nej-sidan är stark inom
svensk socialdemokrati, så stark att vi till EU-
motståndet i dag också räknar två ministrar, flera f.d.
socialdemokratiska ministrar, en mängd fackliga
ledare liksom socialdemokratiska ekonomer och
förstås mängder av vanliga socialdemokratiska
medlemmar. Alla dessa socialdemokrater känner,
liksom Vänsterpartiets medlemmar, att EU inte är
arbetarrörelsens projekt. Hade det varit det, så hade
kampen mot arbetslösheten stått högst upp på
dagordningen. Men det gör den inte.
Vi har noterat att man skall dra tillbaka förslaget
om miljöbalk och återkomma med ett nytt förslag.
Två viktiga synpunkter inför detta är följande. Dels
måste skatteväxlingen tas på allvar som metod och
finnas med i det nya förslaget, dels måste
miljöorganisationer ges talesrätt i miljöärenden.
Skatteväxling innebär ju att man höjer skatten på
miljöfarlig verksamhet och sänker skatten på
arbetskraft. Man slår helt enkelt två flugor i en smäll:
Man får en bättre miljö samtidigt som man får fler i
arbete och sänker arbetslösheten.
Vi har haft en intensiv debatt om skatteväxling för
miljön i Sverige men också i Europa, Japan och USA.
Clintonadministrationen har prioriterat arbetet med
detta för att skapa ett uthålligt näringsliv och en
tryggad sysselsättning.
Själva poängen är just att man uppnår en bättre
miljö samtidigt som sysselsättningen ökar.
Vänsterpartiet har i en rapport från i somras redogjort
för sina utgångspunkter och visioner om denna
skatteväxling. Jag skulle gärna vilja ha ett besked från
statsministern om hur ni ser på denna fråga.
Allra sist, en fråga som inte är nämnd i
regeringsdeklarationen. Det handlar om införandet av
karensdag för vård av sjukt barn. Om det förslaget
kommer upp, kommer Vänsterpartiet inte att stödja
det. Om det skulle genomföras med hjälp av
Moderaterna eller något annat parti, kommer vi att
säga klart nej. Det innebär en försämring för oss
kvinnor. Det är vi som kommer att vara hemma när
barnen är sjuka. Det är vi som har den lägsta lönen.
Det kommer att innebära fler snoriga barn på dagis.
Det kan inte vara bra för någon. Jag hoppas att
regeringen tar den kritik som har kommit fram på
allvar. Det är inte någon personlig kritik mot någon
minister, utan mot själva idén.
(Applåder)