Herr talman! Ingvar Carlsson anser sig ha gett
besked om kommunerna. Jag undrar om de
kommunpolitiker och kommunaltjänstemän som sitter
och lyssnar på debatten, om det nu finns några, har
uppfattat de beskeden. Är det nu fritt fram för
kommunal expansion? Kommer det att bli några
ökade statsbidrag eller inte?
Jag tror inte att de anser sig ha fått svar på de
frågorna. För säkerhets skull, om de nu skulle reagera
som jag, kanske Ingvar Carlsson borde utnyttja sitt
sista anförande till att ge de beskeden en gång till. Jag
tycker inte att de har givits särskilt klart så här långt.
Birger Schlaug ställde en fråga om
arbetskraftskostnader i industrin och tjänstesektorn.
Det är alldeles uppenbart att det långsiktiga problem
som vi har är att inom industrin har vi en mycket
snabb produktivitetsutveckling men att vi inte har det
inom tjänstesektorn.
Det innebär att skall tjänstesektorn kunna klara
konkurrensen med industrin, måste vi successivt på
olika sätt förbättra förutsättningarna för
tjänstesektorn, på industrins bekostnad. Det är i
industrin, med en snabb produktivitetsutveckling, som
förmågan att betala ökad skatt kommer att finnas mer
än inom tjänstesektorn. Det är bakgrunden till det
förslag vi har lagt fram, att man bör överväga t.ex. en
sänkning av tjänstemomsen eller på annat sätt
stimulera tjänstesektorn.
Sedan måste jag säga att jag inte blev förvånad
över att Gudrun Schyman vägrar svara på mina
frågor. Det är naturligtvis ganska svåra frågor, och
Gudrun Schyman ställer ju hellre frågor än hon
besvarar frågor. Men nu får Gudrun Schyman finna
sig i att hon ingår i regeringsunderlaget. Hon har
aktivt stött valet av Ingvar Carlsson som statsminister.
Man har inom Vänsterpartiet avsatt en särskild person
som skall ägna sig åt att samordna propositioner och
andra frågor med Socialdemokraterna.
Gudrun Schyman utnyttjade sitt huvudanförande
här i dag till att räkna upp ett antal saker som man vill
uppnå i förhandlingarna med Socialdemokraterna.
Där ingick bl.a. sex timmars arbetsdag och avveckling
av kärnkraften. Då tycker jag att de frågor jag har
ställt är mycket relevanta, och Gudrun Schyman bör
nog ändå utnyttja sitt sista anförande nu till att svara
på frågorna.
Hur skall man göra i en skola när arbetstiden
förkortas och när deltidsarbetande lärare skall få
heltidslön? När budgeten sprängs och man måste
avskeda lärare för att kunna hålla budgeten och
undervisningstimmarna minskar drastiskt, hur skall
det leda till en bättre skola och hur skall det leda till
fler jobb? Förklara det för oss som inte begriper hur
Vänsterpartiets tänkande på den punkten fungerar!
Hur skall man göra om det visar sig att
avstängning av kärnkraftsreaktorer leder till att vi
måste ge upp något av de andra mål som vi också har
lovat väljarna att vi skall försöka nå: att begränsa
koldioxidutsläppen, att se till att vi kan leverera
elektricitet till konkurrenskraftiga priser så att vi kan
klara välfärd och sysselsättning och bevara de orörda
älvarna? Vilket av de målen är Gudrun Schyman
beredd att ge upp för att klara det prioriterade målet
att stänga av kärnkraftsreaktorer under perioden?