Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Tryckfrihetsförordningens och yttrandefri- hetsgrundlagens tillämpningsområden - barnpor-

Justitieminister LAILA FREIVALDS (s), 1998-05-13 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! I den grundlagsproposition som riks-

dagen nu har att behandla tas flera viktiga frågor upp.

Men det är två förslag som är särskilt betydelsefulla.

Först är det fråga om en översyn och en moderni-

sering av vår nyaste grundlag, yttrandefrihetsgrundla-

gen. Denna grundlag skall anpassas till det nya, breda

medieutbudet. Det här är viktigt för att ge även de nya

medierna det särskilda grundlagsskydd som vi sedan

länge anser att yttranden som förmedlas genom den

här typen av medier skall ha.

Exempelvis innebär förslaget att även böcker som

endast ges ut i form av t.ex. en cd-romskiva skall

omfattas av grundlagsskydd. Vidare förtydligas såväl

tryckfrihetsförordningen som yttrandefrihetsgrundla-

gen för att underlätta tillämpningen och förståelsen av

dessa grundlagar.

Den andra centrala frågan är självfallet barnpor-

nografin. Äntligen finns det förutsättningar för att

åstadkomma ett heltäckande förbud mot all befattning

med barnpornografi. Resan hit har varit lång men nu

har vi till slut nått den punkt där vi kan säga oss att

frågan om innehavskriminalisering av barnpornogra-

fiska bilder har fått sin lösning.

Med regeringens förslag kommer fr.o.m. årsskiftet

ett i princip heltäckande förbud mot all befattning

med barnpornografiska bilder att gälla. Nu kan vi

lägga juridiken bakom oss och på allvar arbeta med

det som är det väsentligaste, nämligen att minska

riskerna för att barn kränks och utnyttjas sexuellt av

vuxna.

Herr talman! För många i vårt land har det varit

svårt att acceptera att lagstiftningen har dröjt så länge.

Jag kan bara instämma i det. När det i början av 90-

talet blev tydligt att sexuella övergrepp mot barn inte

är en marginell företeelse utan ett växande globalt

problem och att pornografin spelar en central roll,

även den med globala dimensioner, borde naturligtvis

ett intensivt lagstiftningsarbete ha påbörjats. Ett ge-

nomarbetat förslag borde redan då ha tagits fram men

det tog alltför lång tid innan arbetet med att ta fram ett

förslag om kriminalisering av innehav av barnporno-

grafi kom i gång.

Det förslag som till slut kom fram var inte till-

räckligt genomarbetat. Skälet till det är dessvärre den

borgerliga regeringens motstånd mot att över huvud

taget utreda frågan. Vi har tappat värdefull tid, och

det har varit svårt att förklara varför för svenska fol-

ket.

För den som inte är väl insatt i den tryck- och ytt-

randefrihetsrättsliga juridiken har det varit obegripligt

hur grundlagarna kunnat stå i vägen för det som är ett

högst befogat krav, nämligen att allt som kan göras

för att stoppa den avskyvärda hanteringen med barn-

pornografi också görs. Grundlagarna får inte fjärma

sig från det som flertalet människors rättsmedvetande

kräver. Det får inte vara så att grundlagarna framstår

som att de hindrar självklara insatser mot kriminalitet

eller fullständigt förkastliga beteenden. En sådan

utveckling är farlig. Den riskerar att undergräva legi-

timiteten inte bara för det tryck- och yttrandefrihets-

rättsliga systemet utan för hela vårt konstitutionella

system. Det är därför som det är så fel att, som en del

gör, diskutera frågan om innehavskriminalisering

utifrån grundförutsättningen att ingenting får göras

som inkräktar på den tryck- och yttrandefrihetsrättsli-

ga regleringen.

Det har här sagts att alla riksdagspartier är ense

om att innehav av barnpornografiska bilder skall vara

förbjudet men att det råder oenighet om valet av lag-

teknisk metod. Det är dessvärre icke sant.

Det förslag som Moderaterna vill genomföra i

form av den s.k. stencilregeln slår ju bara mot filmer

och innebär att endast sådana barnpornografiska fil-

mer som saknar uppgift om vem som har framställt

dem kan bli straffbara att inneha. Varken innehav av

filmer som har sådana uppgifter eller innehav av t.ex.

tryckta skrifter med barnpornografiska bilder kan

straffas med det förslaget. Detta är för mig helt oac-

ceptabelt. Som jag ser detta innebär varje förslag som

inte är heltäckande inget egentligt förbud.

Kan man verkligen säga att man är för en innehav-

skriminalisering av barnpornografiska bilder när det

man föreslår är att bara vissa sorters bilder skall för-

bjudas, medan andra skall vara undantagna?

Med det moderata förslaget kommer det t.ex. att

vara tillåtet att inneha barnpornografiska tidningar.

Jag tycker att det här är värt att reflektera över ett

ögonblick. Enligt moderaterna och Bo Könberg skall

det vara tillåtet att inneha barnpornografiska tidningar

i Sverige.

Herr talman! Barnpornografi förtjänar inte rätts-

skydd. Regeringens förslag innebär därför att all be-

fattning med barnpornografiska bilder förbjuds, in-

klusive innehav.

För att göra innehavskriminaliseringen möjlig

flyttas barnpornografibrottet ut från tryckfrihetsför-

ordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämp-

ningsområden, och alla bestämmelser i grundlagarna

som rör barnpornografi upphävs. På så sätt utesluts all

tillämpning av grundlagarna när det gäller barnporno-

grafiska bilder, dvs. "grundlagsskyddet" upphör helt

för sådana bilder. Regler om barnpornografi kommer

att finnas uteslutande i vanlig lag, dvs. i brottsbalken.

Det innebär att framställningsteknik och distributions-

form inte längre kommer att ha betydelse för straff-

barheten, utan förbudet kommer att träffa alla sorters

bilder.

Inger René undrade varför det inte vore bättre att

den nödvändiga ventil som finns i regeringens förslag

och som konstitutionsutskottet valt att kalla försvar-

lighetsrekvisitet skulle få finnas i grundlagarna i stäl-

let för i brottsbalken. Svaret är enkelt, Inger René:

Om grundlagsskyddet skall finnas kvar, som Inger

René vill, blir det bara vissa innehav av barnporno-

grafi som blir kriminaliserade. Det blir inget heltäck-

ande förbud mot innehav av barnpornografi.

Herr talman! Den nackdel som är förknippad med

utflyttningen av barnpornografin är risken för det man

kallar smittoeffekter, dvs. risken att barnpornografin

kan tjäna som exempel för en utflyttning av andra

misshagliga yttranden, som t.ex. våldspornografi. När

det gäller risken för det vill jag, i likhet med många

andra här i dag, bara säga att barnpornografibrottet

skiljer sig från övriga tryck- och yttrandefrihetsbrott,

eftersom barnpornografiska bilder i de flesta fall kan

antas dokumentera verkliga övergrepp på barn och

alltså regelmässigt innebär en kränkning av barnet.

För mig är det självklart att de skäl som ligger bakom

en utflyttning av barnpornografin - skyddet av barnen

- inte kan motivera en utflyttning av andra yttranden.

Jag kan inte förstå hur man kan hävda att en lös-

ning som innebär att man laborerar med vissa undan-

tag för barnpornografin inom grundlagarna skulle

bättre skydda dessa lagar mot ingrepp. Risken för

smittoeffekter är däremot uppenbar, om man öppnar

för olika behandling av olika slags yttranden inom

grundlagarnas tillämpningsområden. En sådan lösning

vore verkligen att öppna dörren för ingrepp i det

grundlagsskyddade området.

Inte heller kan jag acceptera lösningen att avstå

från en kriminalisering av innehav av grundlagsskyd-

dat material med argumentet att skyddet - rent all-

mänt - för tryck- och yttrandefriheten skall tillåtas att

väga över. Det man gör då är att sätta principer fram-

för intresset av att åstadkomma ett fullgott skydd för

barnen. Men barnen kan naturligtvis inte få komma i

andra hand. Deras intresse måste komma i första

rummet.

Moderaternas och Bo Könbergs huvudsakliga ar-

gument för att innehav av viss barnpornografi skall

vara tillåtet är att opinionsbildningen mot barnporno-

grafi annars försvåras. Det är inget trovärdigt argu-

ment. Eventuella negativa effekter av t.ex. att medde-

larskyddet i viss mån försvinner innebär att pressen

möjligtvis går miste om visst material, nämligen så-

dant som överlämnas av någon vars eget innehav är

straffbart. Meddelarskyddet när det gäller uppgifter

om barnpornografi, tips av olika slag, har även i fort-

sättningen meddelarskydd.

Herr talman! Det finns en mycket stark opinion i

vårt land i den här frågan. Den opinionen kräver att vi

skall göra allt vad som står i vår makt för att bekämpa

den avskyvärda barnpornografin. Det är ett krav som

jag tycker är helt befogat. Det är ett krav som rege-

ringens förslag uppfyller.

Jag och det svenska folket hade önskat att Sveri-

ges riksdag i total enighet hade ställt sig i spetsen för

en kamp mot det sexuella utnyttjandet av barn och av

barnpornografi. Jag beklagar att vi inte har kunnat bli

eniga om det.

I detta anförande instämde Margareta Israelsson,

Göran Magnusson, Axel Andersson, Helena Frisk,

Barbro Hietala Nordlund och Birthe Sörestedt

(samtliga s).

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): Tryckfrihetsförordningens och yttrandefri- hetsgrundlagens tillämpningsområden - barnpor- (1998-05-13) — PRESS0