Fru talman! I propositionen om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder föreslås att utgifterna inom För-
svarsdepartementets område begränsas med 2 miljar-
der kronor senast 1998. Dessutom föreslås att 1996
års försvarsbeslut bör inriktas på att försvarsanslagen
under 1997-2001 skall begränsas med ytterligare 2
miljarder.
Det statsfinansiella läget är sådant att man måste
granska varje del av den offentliga sektorn. Därige-
nom drabbas givetvis även försvarsanslagen.
Miljöpartiet anser att de besparingar som föreslås i
propositionen är bra men otillräckliga. Försvarsansla-
gen bör minskas med 8 miljarder kronor till 1998. Det
som försvarsministern sade vid måndagens försvars-
debatt här i kammaren är värt att notera. Han sade: De
besparingar som regeringen föreslår skall inte beteck-
nas som en nedrustning.
Detta innebär ju att de partier som vill rusta ned
kan stödja ytterligare besparingar utöver regeringens
förslag.
För åttonde året i rad minskar världens samlade
militärutgifter. FN:s utvecklingsprogram, UNDP,
uppskattar att världens militärutgifter har minskat
med ca 1 000 miljarder dollar under sjuårsperioden
1987-1994. Jag vill som exempel ta upp utgiftsut-
vecklingen för några stater. Förändringen gäller från
1987 till 1993. USA minskade utgifterna med 16,3 %,
Tyskland med 15,5 %, Storbritannien med 15,4 % och
Spanien med 25,5 %. Sverige ökade utgifterna med
5 %.
Sverige bör satsa på en förebyggande säkerhets-
politik. En stabil, demokratisk och ekonomisk ut-
veckling i Ryssland, Baltikum och Polen skulle gynna
Sveriges säkerhet. Sedan det kalla krigets slut har
0,27 miljarder använts till bilateralt stöd till utveck-
lingen i Ryssland. Samtidigt, 1990-1994, har 176
miljarder använts till den svenska försvarsmakten.
Försvarsdebatten ägde rum i måndags. Jag vill inte
förlänga denna debatt, men jag vill för det första kon-
statera att militarism och utveckling av nya vapen inte
har lett till fred eller fredligare relationer mellan folk
och nationer. För det andra vill jag konstatera att en
klar majoritet av det svenska folket är för en minsk-
ning eller frysning av de svenska försvarsutgifterna.
Det visar mätningar som Statistiska centralbyrån har
gjort.
SCB undersöker varje år det svenska folkets vilja
att satsa pengar på det militära försvaret. Omkring
1 200 personer tillfrågas om de tycker att försvarsan-
slagen skall öka, minska eller vara oförändrade.
Resultatet från 1994 års mätning visar att 74 %
vill minska eller bibehålla försvarsanslagen på den
nuvarande nivån. De som vill sänka försvarsanslagen
är tre gånger fler än de som vill höja dem.
Hög självförsörjningsgrad, småskalighet och de-
centralisering leder till att landet blir mindre sårbart
och lättare att försvara. Därigenom kan kostnaderna
för det militära försvaret minskas.
Fru talman! Jag yrkar bifall till Miljöpartiets re-
servation nr 87 vad gäller besparingar inom Försvars-
departementets område.
I detta anförande instämde Elisa Abascal Reyes.