Fru talman! Å ena sidan finns här en kluvenhet. Å
andra sidan finns det återhållande och restriktiva
inslag i EU:s politik. Men när EU väl samlar sig är det
en väldig kraft.
Den GATT-runda som de flesta talat väldigt väl
om, liksom resultaten av den, och som ledde till bety-
dande tullsänkningar också på jordbruksområdet, som
Holger Gustafsson nämnde, hade inte blivit av om
inte EU efter all intern vånda hade blivit den kraft
som till slut utlöste detta, tillsammans med USA för-
stås.
På liknande sätt ser jag goda förutsättningar för
EU att spela en viktig roll när det gäller att driva den
nya världshandelsorganisationen i en sådan riktning
att organisationen och det multilaterala regelverket
stärks. Där tror jag att vi är helt överens. Det är viktigt
att den fråga om kluvenhet som Holger Gustafsson
tog upp belyses. EU kan vara protektionistiskt i detal-
jer, men den samlande kraften kan klart verka för
frihandel.
EEC konsoliderades i början av 60-talet. Detta i
sin tur ledde dynamiskt till Kennedyrundan, och det
gällde då långt fler länder. Det blev en halvering av
industritullarna i världen. Här finns alltså utan tvekan
ett dynamiskt samspel.
Vad mera kan vi göra för de fattiga länderna han-
delspolitiskt? frågade Holger Gustafsson. Eftersom
taletiden är slut får jag återkomma till den frågan i
nästa inlägg. Jag skall då försöka redovisa detta han-
delspolitiskt. Samtidigt vill jag peka på att många av
de frågor som Holger Gustafsson tog upp också berör
samarbetet inom EU när det gäller biståndspolitiken,
om vilken Pierre Schori om några minuter inleder sitt
anförande.