Miljöpolitiken

Fru talman! Det är ett viktigt beslut som riksdagen

skall fatta i dag. Jag vill i detta anförande samman-

fatta och kommentera miljömålsarbetet men framför

allt sätta in det i ett större perspektiv.

Under lång tid har regering och riksdag fattat be-

slut om miljömål utan något inbördes sammanhang,

utan utvärdering och återkoppling. Ingen har kunnat

veta hur många miljömål som finns. Nu får vi en

tydlig struktur med 15 nationella miljökvalitetsmål

försedda med ett antal mätbara delmål som sedan

skall utökas. De nya miljömålen förenklar och effek-

tiviserar miljöarbetet och skapar dessutom förutsätt-

ningar för delegering. Beslutet innebär att vi får en

bred enighet om grunderna för den moderna miljöpo-

litiken. Jag är övertygad, Gudrun Lindvall, om att vi

kommer att få en hel del oenighet när vi skall utforma

de praktiska åtgärderna för att leva upp till målet.

Miljökvalitetsmålen har formulerats efter en bred

process. Med riksdagens beslut är de också i allt vä-

sentligt förankrade i alla riksdagspartier. Denna enig-

het bådar gott, och den skall vi använda för att föra

miljöfrågorna framåt. Miljökvalitetsmålen spänner

[6~över hela det miljöpolitiska fältet: frisk luft, rent

vatten, levande skogar och myllrande våtmarker - det

finns plats också åt poesi i miljöpolitiken. Övergöd-

ning, försurning, klimatpåverkan, strålning - de stora

och viktiga hoten mot miljön finns med.

Det beslut riksdagen i dag kommer att fatta är en

framgång för den moderna svenska miljöpolitiken.

Ändå är det bara en del, om än viktig, av den omfat-

tande miljöpolitiska förnyelse vi nu är mitt uppe i.

En andra del i denna förnyelse är miljöbalken,

som trädde i kraft den 1 januari i år. Regeringen,

Miljöpartiet och Vänsterpartiet kom överens om ett

förslag som en enig riksdag sedan ställde sig bakom.

Balken ersätter 15 tidigare lagar och innebär bl.a.:

· Gemensamma förutsättningar för alla verksam-

heter som påverkar miljön. Alla skall följa de

grundläggande hänsynsreglerna.

· Kraven skärps. Bevisbördan för att hänsynsreg-

lerna följs ligger på den som påverkar miljön.

· Företagen måste driva ett aktivt miljöarbete. Det

följer av förordningen av egenkontroll.

· Genom miljökvalitetsnormerna talar regeringen

om vilken miljökvalitet som skall finnas på en

plats eller i ett vattendrag.

· Miljöorganisationerna får rätt att överklaga till-

stånd och därmed en starkare ställning.

· Kommunernas roll stärks genom ökade möjlighe-

ter att utöva tillsyn och ta ut avgifter.

· Miljösanktionsavgifter införs.

En tredje del av förnyelsen är de lokala investe-

ringsprogrammen. Från ett program som omfattar

närmare 7 miljarder kronor har staten i och med årets

beslut delat ut totalt 3,7 miljarder kronor i stöd till

miljösatsningar i kommunerna. Därigenom har vi

medverkat till investeringar som kommer att uppgå

till ca 17,7 miljarder kronor, varav 12,3 är miljörela-

terade. Det skapar 11 500 årsarbeten.

De miljöeffekter som kommunerna räknar med är

betydande. Koldioxidutsläppen minskar nationellt

med 2 %. Det är ett anmärkningsvärt gott resultat,

som motsvarar utsläppen från 10 % av Sveriges per-

sonbilar under ett år. Det är ett gott resultat inte minst

med tanke på den klimatdiskussion som varit i kam-

maren.

Läckage av kväve och fosfor kommer att minska.

Det handlar exempelvis om radikala minskningar i

Roxen-Glan-området i Östergötland, där det sker en

halvering av läckaget. Det i sin tur får effekter för

Bråviken och därmed också för vattenkvaliteten i

Östersjön.

På flera håll, exempelvis i Norrköping, Karlstad,

Örebro, Malmö och Göteborg byggs bostadsområden

om så att miljöbelastningen och energianvändningen

minskar. Energieffektivisering på 1,6 TWh motsvarar

ca 65 000 villors energianvändning.

Energiomställning från el och olja till förnybara

bränslen motsvarar 1 TWh, vilket kan jämföras med

energianvändningen i 40 000 villor. Gamla miljösyn-

der städas bort genom åtgärder för marksanering i

exempelvis Västervik, Mönsterås och Stockholm.

1 400 hektar kommer att bearbetas så att den biolo-

giska mångfalden ökar. Det gäller livsvillkoren för

utter, lekplatser och vandringsmöjligheter för fisk

samt bevarande av hotade växter.

De lokala investeringsprogrammen är ett nytt sätt

att gå mot ekologisk hållbarhet. De människor som

jag mött och de projekt som haft förmånen att studera

närmare fyller mig med stor framtidstro. Engage-

mang, beslutsamhet och resurser kan åstadkomma

mycket, och vi behöver åstadkomma mycket.

En fjärde del av förnyelsen är resursförstärkning-

arna. I vårpropositionen i år föreslår regeringen, med

stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet, kraftiga för-

stärkningar på viktiga miljöområden. Resurserna till

miljöforskningen förstärks rejält, en satsning som jag

vet många välkomnar. Inget annat politiskt område,

tror jag att man kan säga, är så forskningsberoende

som miljöpolitiken.

Behovet av att sanera och återställa förorenade

mark- och vattenområden runtom i Sverige är mycket

stort. Därför höjs anslaget till miljösanering med 425

miljoner kronor under den fyraårsperiod som börjar i

år. Till detta skall läggas de nära 360 miljoner kronor

som hittills beviljats till marksanering inom de lokala

investeringsprogrammen. Under denna fyraårsperiod

kommer vi att satsa uppemot 1 miljard kronor på

detta viktiga område. Det är ett stort och viktigt lyft

vi nu kan genomföra.

Anslaget till markinköp kommer att mer än för-

dubblas de närmaste åren. Resurserna till kalkning

förstärks med 30 miljoner kronor per år de tre kom-

mande åren, 23 miljoner i år. Skyddet för nyckelbio-

toperna förstärks, som vi hört tidigare.

En mindre del av satsningarna finansieras genom

en indragning av 420 miljoner av det som är kvar av

kretsloppsmiljarden. Detta förtar naturligtvis inte

intrycket av att det är stora offensiva satsningar som

sker, inte minst med tanke på Dan Ericssons inlägg

tidigare: Den budget som den borgerliga regeringen

lade fram för 1994/95 innehöll 1 315 miljoner kronor

till miljön. Enligt regeringens, Vänsterpartiets och

Miljöpartiets förslag nu ökar detta till 1 668 miljoner

kronor år 2002. Det är 350 miljoner kronor mer. Det

handlar alltså inte bara om att återställa utan om re-

jäla resursförstärkningar. Till detta måste man lägga

de stora belopp som vi använder inom de lokala in-

vesteringsprogrammen. Om man slår ut dem jämnt

under fem år innebär det ytterligare 1,3 miljarder per

år i offensiva framgångsrika kreativa miljösatsningar.

Ett femte område för förnyelse är det internatio-

nella samarbetet, där Sveriges medlemskap i EU har

tillfört ytterligare möjligheter till påverkan på de

europeiska och globala miljöområdena.

Vår betydligt strängare lagstiftning för kemikalier

föranledde en viss oro vid medlemskapet i EU. Nu

kan vi konstatera att i stället för att behöva sänka vår

ambitionsnivå har vi kunnat bidra till att höja ambi-

tionsnivån inom hela den europeiska gemenskapen.

Genom en rad olika beslut skärps nu avgaskraven

för lätta fordon, personbilar och tunga fordon såsom

lastbilar och bussar. Kraven är långtgående och inne-

bär insatser på såväl fordons- som bränslesidan.

I de globala klimatförhandlingarna har EU spelat

och spelar en viktig och pådrivande roll.

Sverige lyckades som ny medlem i EU få stöd för

en gemensam strategi för att motverka de försurande

utsläppen. Här, Gudrun Lindvall, hade det inte hjälpt

så mycket att genomföra genomgripande åtgärder i

Sverige, vilket vi också gör. Här är det viktigt att nå

en europeisk överenskommelse om internationella

åtgärder mot försurningen, eftersom mycket av den

svenska försurningen kommer från andra länder.

Under förhandlingarna inför Amsterdamfördraget

drev Sverige kravet på att miljöfrågan skulle få en

starkare ställning. Resultatet blev målet att arbeta för

en hållbar utveckling. Nu tas en handlingsplan fram

för en hållbar utveckling i sju viktiga, tunga sektorer:

transporter, inre marknaden, energi, jordbruk, fiske,

bistånd och industri. Detta är en stor, tung, viktig och

lovande process som nu pågår inom EU på miljöom-

rådet.

På alla dessa områden har viktiga resultat uppnåtts

samtidigt som grunden har lagts för framtiden. Nu

gäller det att gå vidare, och låt mig kort ange några

områden där jag vill utveckla de instrument som vi

har skapat och ytterligare skärpa miljöpolitiken.

När det gäller miljömålen har regeringen lagt ut

uppdrag på ett tjugotal myndigheter att ta fram delmål

och åtgärdsstrategier inom respektive ansvarsområde.

Miljömålskommittén och Klimatkommittén kommer

därefter att arbeta vidare med materialet inför sina

respektive redovisningar till regeringen. En miljö-

målsproposition lämnas till riksdagen hösten 2000,

och den kommer självfallet att utformas i enlighet

med de beslut som riksdagen i dag fattar. Propositio-

nen skall innehålla en utveckling av delmålen och

förslag till vissa åtgärder för att nå dem. Miljömålen

skall vara praktiskt tillämpbara i varje kommun, i

varje länsstyrelse och i varje myndighet.

En omfattande utbildning kring miljöbalken på-

går. Regeringen skall inom kort tillsätta en utredning

för att redan från början följa och utvärdera miljöba-

ken samt föreslå nödvändiga reformer.

De lokala investeringsprogrammen har fått viss

kritik, även om jag tycker mig se att det har funnits en

stor uppslutning bakom syftet och den huvudsakliga

inriktningen. Jag kommer nu att tänka igenom hur

stödet kan göras effektivare. Ökat deltagande från

privata företag och ny teknik är några frågor. Dess-

utom vill jag se en ökad möjlighet att snabbt behandla

bra ansökningar som redan har skickats in och som

inte har fått utrymme i de nu genomförda beslutsom-

gångarna.

De resursförstärkningar som vi nu kan genomföra

måste ge bästa möjliga resultat. Naturvårdsverket har

i uppdrag att se över hur de nya pengarna till

skogsinköp skall bli så effektiva som möjligt. Vi skall

se över organisationen för den icke universitetsstyrda

forskningen på miljöområdet och också hur marksa-

neringspengarna kan ge så gott resultat som det nå-

gonsin är möjligt.

Miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö ställer sto-

ra krav på en ny kemikaliepolitik. Riskvärderingen

skall effektiviseras. Ett nytt angreppssätt skall använ-

das. Vi har nu en särskild utredare som skall föreslå

nya riktlinjer för den praktiska politiken. Jag arbetar

för att skärpa EU:s kemikaliepolitik i enlighet med de

riktlinjer som vi vill tillämpa här hemma.

Det svenska initiativet till en EU-gemensam för-

surningsstrategi kommer bl.a. att resultera i ett direk-

tiv om nationella utsläppstak för försurande ämnen.

Kraven för utsläpp från stora förbränningsanlägg-

ningar skall skärpas. På tio år skall vi nästan ha bort

all mark som utsatts för försurning i Sverige.

Antalet kretslopp och återvinningen skall öka,

mängden avfall skall minska. Producentansvar införs

för fler produkter, bl.a. för elektriska varor och elek-

tronik. En deponiskatt införs nästa år. Deponi av

brännbart material och senare organiskt material skall

förbjudas.

Vi driver på i EU för skärpta avgaskrav. Vi sam-

arbetar med Volvo, Saab och Scania för att få fram

mindre miljöstörande fordon.

En nationell strategi för att minska koldioxidut-

släppen utarbetas. Även inom EU skall ett åt-

gärdsprogram tas fram. Klimatpolitiken är en av de

allra viktigaste framtidsfrågorna.

Jag skall ta upp en dialog med byggsektorn om

hur tillgänglig kunskap när det gäller byggteknik för

bättre inomhusmiljö kan tas till vara, om miljödekla-

ration av byggmaterial och om ökat kretsloppstän-

kande vid ny- och ombyggnation. Jag skall också

överväga införandet av miljöklassificering av bostä-

der. Jag skall se över åtgärderna mot radon och se vad

man kan göra när det gäller de ökande barnallergier-

na.

Fru talman! Vi har framför oss ett stort och viktigt

program. Och ändå har jag tvingats att utesluta många

arbetsuppgifter.

För en generation sedan inleddes den moderna

miljöpolitiken. Vi som var med då minns hur vår

aningslöshet och vår okunnighet undan för undan

skingrades.

Nu står vi, en generation senare, mitt uppe i en

stor miljöpolitisk förnyelse. Nu ser vi också möjlig-

heterna att till nästa generation överlämna ett Sverige

där de stora miljöproblemen i vår närhet har lösts.

Och det är just den proposition som vi diskuterar i

dag som öppnar för denna nästan hissnande vision.

Den är utmanande, för att arbetsuppgifterna

kommer att kräva mycket av oss, av vår känsla, av

vår intelligens, av vår handlingskraft och av vår för-

måga att ifrågasätta vår livsstil.

Det är lockande, för att det finns så mycket av

entusiasm och djäklaranamma hos eldsjälar och en-

gagerade i hela landet på dagis, i skolor, vid univer-

sitet, på arbetsplatser och i kommuner.

Det är löftesrikt, för vi vet av våra egna erfaren-

heter att mycket har gjorts och att mycket mer kan

göras. Forskare och tekniker arbetar i dag i stor skala

med att lösa problem, minska resursåtgången, effekti-

visera energianvändningen och minska miljöbelast-

ningen.

Miljöfrågorna har ibland haft en stämpel av trå-

kighet och dysterhet. Nu innebär miljöpolitiken för-

nyelse, kreativitet, problemlösning och hi-tech.

Och det är miljöpolitiken som är brännpunkten för

dagens stora moraliska och etiska frågor, och dessa

frågor kommer vi inte att lösa under en generation.

Vilka handlingslinjer kan och skall vi utveckla för

att se till att belastningen på vårt jordklot minskar så

att naturen skyddas och människans livsbetingelser

tryggas?

Hur ser vi till att vi inte utarmar jorden på våra

barns och barnbarns bekostnad? Det är en god tanke,

djupt förankrad i mänsklig erfarenhet och visdom att

vi skall förvalta och förmera arvet till nästa genera-

tion.

Hur skall vi i den rika världen agera för att männi-

skor i den fattiga världen också skall få utrymme att

utvecklas kulturellt, socialt och ekonomiskt när vi har

byggt vårt välstånd på en miljöpåverkan som är långt

större än vad som motsvaras av vår andel av jordens

befolkning.

I dag skulle det krävs tio jordklot för att försörja

hela jordens befolkning på vår materiella levnads-

standard. Så blir vår tids stora etiska fråga också en

fråga om solidaritet.

Det är ont om jordklot, som Harry Martinsson

skrev.