Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Miljöpolitiken

ESKIL ERLANDSSON (c), 1999-04-28 (riksmöte 1998/99).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Vi måste tyvärr konstatera att rege-

ringen under den förra mandatperioden inte tog mil-

jöarbetet på allvar. Riksdagen förhindrades att fatta

nödvändiga beslut på miljöområdet. Än värre är att

regeringen genom sitt agerande inte tog till sig det

breda miljöarbete som sker runt om i landet av en-

skilda, organisationer och företag.

Bidrag och subventioner kan inte vara en hu-

vudstrategi för att utveckla ett hållbart samhälle.

Tyvärr har regeringens politik alltför ofta haft den

inriktningen inom miljöområdet. I stort sett har rege-

ringens insatser på miljöområdet under förra mandat-

perioden begränsat sig till de 5,4 miljarder kronor

som under en treårsperiod skall användas för åtgärder

för en hållbar ekologisk utveckling.

Centerpartiet kan inte annat än, i likhet med bl.a.

Naturskyddsföreningen, konstatera att delar av de 5,4

miljarderna använts till projekt vars miljönytta inte

alltid varit tydlig. Jag skulle vilja fråga miljöministern

om man kan förvänta sig att de medel som återstår

kommer att användas till projekt vars miljönytta kan

anses vara större än den miljönytta som hittills upp-

nåtts med de använda pengarna.

Miljöpropositionen Svenska miljömål lades på

riksdagens bord våren 1998. Men den kom inte att

behandlas i riksdagen förrän i dag, en bra bit in på år

1999. De som haft förhoppningen om att den långa

period på fyra år som föregick propositionen skulle

användas till att formulera kraftfulla åtgärder har

anledning att känna sig besvikna. Förslagen i propo-

sitionen är urvattnade och bidrar inte på ett offensivt

sätt till en bättre miljö. Regeringen har utelämnat

många konkreta förslag som skulle kunna innebära

kraftfulla åtgärder i arbetet med att skapa en hållbar

ekologisk utveckling.

Regeringens förslag till miljökvalitetsmål är all-

mänt formulerade och innehåller inga delmål med en

tydlig tidsbestämning. Det är därtill mycket oklart när

delmålen slutgiltigt kan fastställas eftersom de först

skall passera en parlamentarisk beredning. Dessutom

föreslog regeringen att besluten om delmålen skulle

flyttas från riksdagen till departement och myndig-

heter. Någon folklig förankring skulle alltså enligt

regeringens förslag inte införskaffas och inhämtas.

Arbetet med att kretsloppsanpassa Sverige inled-

des av fyrpartiregeringen. Den socialdemokratiska

regeringen tappar nu tempo i det fortsatta kretslopps-

arbetet. Inga nya steg tas t.ex. mot ett ökat producen-

tansvar. Regeringens passivitet leder till att Sverige är

på väg att tappa position som föregångsland på miljö-

området. Sverige riskerar att missa de positiva möj-

ligheter som en utveckling mot ett ekologiskt sam-

hälle för med sig. Den kraftfulla expansionen inom

den miljörelaterade företagssektorn riskerar att avta.

Resultatet blir försämrad ekonomisk tillväxt och färre

nya arbetstillfällen.

Så över till en annan sak som jag tycker är ange-

lägen. Jag saknar i propositionen ett erkännande av de

stora insatser som verksamma organisationer inom

natur- och kulturområdet utför. Dessa organisationer,

som t.ex. Svenska naturskyddsföreningen och Sveri-

ges hembygdsförbund med ungefär 170 000 med-

lemmar respektive 430 000 medlemmar, har kanske

den allra bästa bevakningen. Organisationerna stude-

rar och följer vaksamt hoten mot naturen, förmedlar

information och medverkar i opinionsbildande, upp-

muntrar till vård av byggnader och miljöer, däribland

även stads- och tätortsmiljöer, bidrar i många fall till

deras skötsel och varsam förnyelse och söker påverka

utvecklingen på miljöområdet på ett positivt sätt.

Skall Sverige vara en pådrivande kraft och ett fö-

regångsland för en ekologiskt hållbar utveckling, som

sägs i propositionens inledning, är det nödvändigt att

vi tar till vara de goda krafter som allaredan finns

verksamma inom denna sektor. Det är dyrt för landet

att låta bli det. Ersättningen till de ideella krafterna är

blygsam jämfört med vad t.ex. tjänstemän och kon-

sulter kostar. Regeringen måste därför i det komman-

de budgetarbetet se till att de ideellt verkande organi-

sationerna får sitt berättigade stöd genom en uppräk-

ning av deras anslag. Innevarande år har som bekant

anslagen sänkts betydligt. Det har försvårat för

nämnda organisationer att arbeta med information

och opinionsbildning i den riktning som propositio-

nen anger.

Fru talman! Jag vill med anledning av det anförda

yrka bifall till reservationerna 6 och 27. Jag står själv-

fallet bakom samtliga reservationer där mitt namn

förekommer, men för tids vinnande yrkar jag bifall

endast till reservationerna 6 och 27.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ESKIL ERLANDSSON (c): Miljöpolitiken (1999-04-28) — PRESS0