Miljöpolitiken

Fru talman! Vårt jordklot är hotat, inte från några

andra planeter eller varelser som vi inte känner till

utan av oss själva - vi människor som befolkar denna

planet. Vi håller på att förbruka jordens ändliga resur-

ser. Vi sprider gaser som kan förändra vårt klimat. Vi

förstör våra sötvattentillgångar. Vi förökar oss i en

rasande takt. Man behöver inte läsa speciellt många

rapporter för att förstå att vi människor måste göra

något åt utvecklingen, om vi vill få ett uthålligt sam-

hälle, ett fungerande samhälle att lämna över till

kommande generationer.

Vi kan klara detta åtagande om vi är beredda att

samarbeta över alla gränser. Ingen kan svära sig fri,

men bördorna måste i första hand bäras av oss i in-

dustrivärlden. Det är vi som är storkonsumenter av

jordens ändliga resurser. Problemen är globala, och

det krävs globala lösningar. Men vi kan också göra

mycket på hemmaplan. Vi har gjort mycket. Vi har en

storslagen natur i Sverige, och åtgärderna för att

skydda den är omfattande.

I år fyller den officiella svenska miljövårdspoliti-

ken 90 år. Den första svenska naturskyddslagen an-

togs av riksdagen den 25 juni 1909, efter att ett be-

tänkande presenterats i riksdagen där man kraftfullt

kritiserade "människans för stunden av vinningslyst-

nad dikterade hänsynslösa ingrepp i naturen".

Jag ser med mycket stor tillfredsställelse att miljö-

och jordbruksutskottet i dag, 90 år senare, kan lägga

fram ett betänkande inför kammaren där utskottet är

enigt om att införa 15 nya miljökvalitetsmål som skall

vara uppnådda inom en generation. Vi har i dag när-

mare 170 olika miljömål. De flesta förstår nog att det

inte är möjligt att styra miljöpolitiken med så många

mål. En del är t.o.m. motstridiga. De har antagits av

olika regeringar och olika riksdagar, och avlöses nu

av dessa 15 nya miljökvalitetsmål.

Vi kan säga att vi i dag målar med den riktigt bre-

da penseln, för att måla de grova linjerna för miljö-

politiken. En parlamentarisk beredning och klimat-

kommittén skall ta fram den smalare penseln för att

måla in delmålen. Våra verk, myndigheter, bran-

schorgan m.fl. skall sedan använda den spetsiga pen-

seln för att måla in de minsta detaljerna i bygget av

en modernare miljöpolitik.

Vid behandlingen i utskottet har vi kommit fram

[6~till att regeringen skall återkomma till riksdagen med

förslag till delmål när beredningen är färdig. Detta

har getts regeringen till känna. Förmodligen skulle

det gå lite fortare att få fram delmålen om de fast-

ställdes av regeringen, men detta skulle ske på be-

kostnad av en större delaktighet. Just delaktigheten är

viktig som en drivkraft vid förändringar i all verk-

samhet och i miljöpolitiken i synnerhet. Den tas nu

till vara i den fortsatta behandlingen.

Vi har nu en modern miljöpolitik i syfte att nå ge-

nerationsmålet om en hållbar utveckling. Vi social-

demokrater har på kort tid genomfört stora moderni-

seringar av instrumenten i miljöpolitiken, som vi kan

använda lång tid framöver. Det är en del nya an-

greppssätt. Sedan årsskiftet gäller en miljöbalk, som

är det laginstrument som behövs för att styra utveck-

lingen.

Vi har ställt stora resurser till förfogande för lo-

kala miljöinvesteringar. Vi har inte kommit med

några pekpinnar när det gäller vilka metoder som

skall användas, utan låtit folk tänka själva ute i lan-

dets kommuner för att finna lösningar som passar

deras problem och deras möjligheter.

Till detta kommer de möjligheter som EU-

medlemskapet bjuder. EU är ett mycket viktigt in-

strument för att eliminera de globala miljöhoten.

Sverige har varit framgångsrikt som pådrivare i detta

internationella arbete. Det ger också miljöministern

en annan roll än tidigare, nu när internationellt arbete

är förutsättningen för att uppnå miljökvalitetsmålen

på områden med gränsöverskridande miljöproblem.

Många beslut som tidigare fattades nationellt skall nu

tas upp i ett europeiskt sammanhang, osv., och det

krävs ett omfattande förhandlingsarbete och förbere-

delser när många länder skall övertygas.

Ett annat område i utskottets betänkande rör rege-

ringens förslag till nya angreppssätt i kemikaliepoliti-

ken. Utskottet ställer sig bakom regeringens bedöm-

ning att det behövs effektivare arbetssätt för att uppnå

säkerhet på kemikalieområdet. Den nuvarande meto-

den - att utvärdera ett kemiskt ämne i taget - är inte

framgångsrik. Även om vi skapat myndigheter med

hög kompetens på området hinner dessa inte med i

den snabba utvecklingen. Än värre skulle det vara om

inte riksdag och regering delegerat beslutsbefogen-

heter till våra myndigheter på dessa områden.

Utskottet delar regeringens bedömning att det be-

hövs ett mer generellt angreppssätt som riktas mot

kemiska ämnen som är bioackumulerbara och långli-

vade. Vi har bl.a. undertecknat Esbjergdeklarationen,

som innebär att utsläppen av farliga ämnen till Nord-

sjön skall ha upphört 2020, och samma målsättning

gäller för Östersjön.

Regeringen redovisar också till riksdagen sin be-

dömning på flera områden inom miljöpolitiken. Jag

skall beröra några.

Växthusgaserna - koldioxid m.m. - är ett allvar-

ligt hot mot vårt klimat. Regeringen har tillsatt en

klimatkommitté som skall lämna förslag till delmål

för den svenska klimatpolitiken. Utgångspunkten

skall vara det åtagande som EU gjorde vid FN:s kli-

matkonventions tredje partsmöte i Kyoto. Utsläppen

av växthusgaser inom EU skall minska med 8 % fram

till 2008-2012.

Vi har i Sverige varit framgångsrika med att

minska koldioxidutsläppen. De har halverats sedan

1970, och nu skall vi göra nya åtaganden för att

komma ännu längre. Det är på trafikområdet som

utsläppen är störst, tätt följt av industrins och ener-

giframställningens område.

Riksdagen kommer också att få ta ställning till

delmålen på detta område när kommittén lämnat sitt

betänkande och detta beretts i Regeringskansliet.

En annan fråga är åtgärder mot försurningen. Frå-

gan väcker ett allt större engagemang hos allmänhe-

ten därför att betingelserna märkbart har förändrats

framför allt i de områden i landet som får ta emot de

mest försurande nedfallen. Där kan vi inte längre

meta abborrar eller mört, som vi kunde i ungdomens

år. Det är bara myggen som är kvar.

Sverige har varit initiativtagare till EU:s försur-

ningsstrategi, och det kommer att ge resultat. Proble-

met är att det tar tid innan det får effekter på vatten-

miljön i våra sjöar och vattendrag. Till dess måste vi

använda en viss medicinering. Det sker en omfattande

kalkning, och Naturvårdsverket och länsstyrelserna

har nu i uppdrag att lämna förslag till en ny kalk-

ningsplan. Den skall vara färdig nu vid halvårsskiftet.

Den skall ha som utgångspunkt att säkerställa den

biologiska mångfalden och nyttjandet av sjöar och

vattendrag. Den skall omspänna de närmaste tio åren.

En annan fråga som har väckt stor uppmärksam-

het är regeringens bedömning när det gäller avveck-

lingen av blyanvändningen. Redan 1991 års miljöpo-

litiska beslut innebar att användningen av bly på sikt

skulle avvecklas. Denna avveckling skulle ske på

frivillig väg, men så har inte skett. Den fråga som

väckt mest uppmärksamhet är användningen av bly-

hagel. Det är sedan en tid tillbaka förbjudet att an-

vända blyhagel vid jakt på änder och gäss och i våt-

marker. Problemet är att det inte finns något fullgott

alternativ till bly när det gäller jakt i skogen. Ett enigt

utskott delar regeringens uppfattning att det är hög tid

att göra någonting åt den omfattande blyanvändning-

en.

Utskottet föreslår riksdagen att ett förbud mot an-

vändning av blyammunition införs från den 1 januari

nästa år. Men eftersom det inte finns några fullgoda

alternativ till blyad ammunition skall regeringen

lämna dispens för all jakt utom för den nämnda våt-

marktsjakten. Denna dispens skall lämnas under en

omställningstid. Detta bör ge producenterna av am-

munition en klar signal om att de skall ta fram fullgo-

da alternativ.

Fru talman! Detta är ett omfattande betänkande

som tar upp både regeringens proposition om svenska

miljömål och skrivelsen om en miljöpolitik för ett

hållbart Sverige. Utskottet har behandlat 346 motion-

syrkanden, både från följdmotioner och från den

allmänna motionstiden. Det vittnar om ett fortsatt

stort miljöintresse från riksdagens sida. I utskottets

betänkande är det inte många miljöfrågor som inte

har behandlats på något sätt.

Det är mot denna bakgrund välgörande för miljön

att det finns stor samstämmighet i de principiella

miljöfrågorna. Trots detta finns det 30 reservationer

fogade till betänkandet. Jag yrkar bifall till hemställan

i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.