Fru talman! Detta är ett utomordentligt viktigt
betänkande. Jag vill börja med att citera det som står i
betänkandet: "Regeringens övergripande mål för det
miljöpolitiska arbetet är att till nästa generation kunna
lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
är lösta." Sverige skall vara pådrivande när det gäller
att lösa miljöfrågorna. Jag tycker att det är bra. I detta
ligger det faktiskt en miljöoptimism.
Om man inte hade en optimistisk syn på möjlig-
heterna att lösa miljöfrågorna skulle man inte skriva
på det här sättet. Det finns en enig riksdag bakom
denna syn och möjligheterna att lösa miljöfrågorna.
Det ligger helt i linje med de uppfattningar som vi i
Moderata samlingspartiet har i fråga om möjligheter-
na att komma till rätta med miljöproblemen.
Det har hänt väldigt mycket positivt under de se-
naste åren. Det har också hänt väldigt mycket fysiskt,
om vi ser på olika områden när det gäller miljösitua-
tionen i vårt land. Det har vidare hänt väldigt mycket
mentalt. Vi har gått från omedvetenhet till medveten-
het i sättet att se på miljöfrågorna som sådana. Detta
måste vara bärande inför framtiden.
Det är kunskapen som är den bästa basen för ar-
betet med att lösa miljöfrågorna. Genom bättre kun-
skaper har vi också större möjligheter att på ett riktigt
sätt komma till rätta med de problem som finns på
hela miljöområdet. Men kunskapen måste också vä-
gas samman med ansvar, det mänskliga ansvaret. Det
är just detta som gör att vi har möjlighet att se opti-
mistiskt på framtiden och förutsättningarna att lösa
miljöfrågorna. Det mänskliga kunnandet och det
mänskliga ansvaret måste gå i takt. Den mänskliga
förvaltarskapstanken måste vara vägledande för sättet
att lösa de olika miljöfrågorna.
Utifrån detta avstamp när det gäller inriktningen
på miljöpolitiken kan vi i princip avskriva ka-
tastrofteorierna inför framtiden, om vi går in i detta
arbete med kunskap, med ansvar och med medveten-
het.
En annan viktig faktor som jag tycker att det finns
anledning att peka på är att rollfördelningen har för-
ändrats i miljöarbetet, från den tid när medvetenheten
var låg fram till i dag när vi har en god medvetenhet
om miljöfrågorna, även, fru talman, om vi på viktiga
områden ännu inte har tillräcklig kunskap.
Det är angeläget att slå vakt om dessa rollfördel-
ningar, och vi menar från moderat håll att staten skall
ha ansvaret för kärnuppgifterna genom att stifta vetti-
ga lagar och dra upp långsiktiga mål. Forskningen är
en viktig del i detta sammanhang liksom miljööver-
vakningen och en del annat. Staten har ansvaret för
viktiga kärnuppgifter.
I rollfördelningen måste också ligga att företag,
konsumenter och vi alla som enskilda medborgare
också har en viktig del i det kommande miljöarbetet.
Här har vi ju sett en mycket markant förändring från
den dag när miljöfrågan väcktes som en viktig poli-
tisk fråga fram till i dag när medvetenheten är så stor.
Detta skapar ju också förutsättningar för optimism.
Jag skulle vara betydligt mer pessimistisk, fru
talman, om det vore så att bara vi politiker diskutera-
de miljöfrågorna. Men nu är det inte så, utan nu är
detta en fråga som genomsyrar vårt eget samhälle och
som i allt större utsträckning också genomsyrar det
internationella politiska framtidstänkandet.
Många gånger hör man i dag att egentligen ligger
företag och konsumenter före politikerna när det
gäller miljöarbetet och miljösynen. Man kan faktiskt
få den kritiken från enskilda företag. Jag har då märkt
att vissa politiker blir ganska hysteriska och säger att
så får det ju inte vara och att det är klart att vi som
politiker måste ligga främst. Jag måste säga att per-
sonligen känner jag en tillfredsställelse över det fak-
tum att i vissa sammanhang ligger andra sfärer i sam-
hället före politikerna i viktiga frågor. Då gäller det ju
för oss att inte försöka korrigera och inte att försöka
gå över till att dirigera, utan att i stället se till att vi tar
till vara de faktiska positiva förutsättningar som finns
i dessa olika sammanhang.
Också det internationella perspektivet måste
mycket klart poängteras när vi diskuterar de framtida
svenska miljömålen i det svenska parlamentet. Här
kan vi nu konstatera, fru talman, att vårt EU-
medlemskap har varit positivt.
Vi skall nu gå ut i ett nytt EU-val den 13 juni. I
den valrörelsen kan vi gå ut och klart påpeka att vi ser
hur positivt det gemensamma arbetet på miljöområdet
är inom ramen för EU-samarbetet. Detta var en av de
viktiga frågorna som vi moderater torgförde när vi
gick till EU-val förra gången. Vi kan nu konstatera
att vi har fått rätt. Jag tycker att det är bra att samtliga
partier arbetar i samma riktning, att vara pådrivande i
de internationella miljöfrågorna. Här har vi också
fortsättningsvis en uppgift. Jag skulle vilja säga att
både regering och riksdag i ännu större utsträckning
måste arbeta för att vi skall nå internationellt gemen-
samma mål på detta område.
Sedan måste jag väl konstatera att vi från moderat
sida har varit kritiska till mycket av det som regering-
en har gjort under de senaste åren. Vi tycker att väl-
digt mycket av miljöarbetet har präglats av brist på
konsekvens och av ryckighet. Man har använt miljö-
diskussionen som ett mål, en bas, för att genomföra
en rad andra åtgärder. Men det har varit ganska be-
kvämt att sätta miljöetikett på en del förslag som
kommit från regeringens sida.
Här måste vi vara väldigt konsekventa. Vi måste
se ett samband mellan åtgärder och miljöeffekter. Vi
får inte, därför att det är populärt att använda miljön
som ett argument, använda miljöargumentet på för-
slag och åtgärder som i själva verket har andra motiv.
Det kan gälla en rad olika förslag som vi har sett
under åren.
På en punkt har vi varit särskilt kritiska. Det har
gällt forskningssidan där regeringen som bekant tidi-
gare har gjort mycket kraftiga neddragningar. Natur-
vårdsverket tappade konsekvens och kompetens ge-
nom detta. Den tekniska forskningen kom på undan-
tag. Likaså har vi internationellt tappat både kunskap
och förtroende beroende på de nedskärningar som
gjorts på forskningen de senaste åren. Dessbättre
finns det nu mera pengar i vårpropositionen, och det
är bra. Men vi har ändå anledning att analysera om
det är tillräckligt.
Jag vill koppla synen på forskningen och nödvän-
digheten av framtidsforskning till ett begrepp, faktor
10, som finns med i proposition och i betänkande. En
förutsättning för att vi skall nå positiva framsteg mot
faktor 10 är ju att vi har en verkligt målinriktad
forskning när det gäller teknik och viktiga miljöfrå-
gor. Om vi inte gör dessa satsningar, kan vi inte upp-
nå viktiga mål. Då blir lätt denna form av begrepp
som faktor 10 enbart slagord i miljömässig debatt -
slagord utan att vi kan uppnå de viktiga målen.
Andra områden där vi har varit kritiska har gällt
kalkningen och miljöövervakningen, samtidigt som vi
också har varit kritiska till det miljardregn som har
gått ut till kommuner och andra i samband med de
s.k. kretsloppsmiljarderna. Vi menar att pengarna inte
har använts med huvudsyftet att klara miljön, utan det
är sysselsättningsfrågorna som har varit det viktiga.
Man har fått pengar till att riva hus, starta miljökafé-
er, anordna fritidsanläggningar och liknande i och för
sig viktiga åtgärder, men om pengarna i stället hade
använts direkt i miljöarbetet hade effekten blivit be-
tydligt större. Vi är inte ensamma om kritiken, utan
även väldigt många neutrala bedömare, om man ser
det ur politisk synpunkt, har varit kritiska, t.ex. miljö-
organisationerna. Jag hoppas att vi utifrån utvärde-
ringarna kan få en bättre tingens ordning.
Ett annat område där vi också har varit kritiska är
synen på koldioxiden. Jag skall inte tjata, fru talman,
men det finns ju ett klart samband mellan den framti-
da energipolitiken, det energipolitiska beslutet, möj-
ligheten att nå koldioxidmålen och möjligheten att
vinna internationell trovärdighet i denna fråga. Det är
ett faktum att vi inte går i takt med andra utvecklade
länder inom EU - alla länder i EU är i och för sig
utvecklade - som har kunnat bedömas skall kunna
minska sina koldioxidutsläpp, utan vi får i stället öka.
Jag skulle vilja ställa ett par frågor till miljömi-
nistern, därför att det är egentligen två viktiga områ-
den som nu ligger i avgörande. Det ena är den stora
basintroduktionen. Hur ser miljöministern på en stor
gasintroduktion i Sverige? Jag tror att här måste mil-
jöministern ge besked.
Den andra frågan gäller signalerna om skatt på
bioenergi. Är det verkligen så att också Miljödepar-
tementet står bakom signalerna i vårpropositionen?
Om vi ser dessa båda storheter som en enhet,
nämligen att underlätta gasintroduktion samtidigt som
vi försvårar en utveckling av biobränslen på det sätt
som har skett, så får vi ju ännu mindre förutsättning-
ar, fru talman, att klara koldioxidmålet samtidigt som
kärnkraften skall avvecklas. Vi måste då konstatera
att vi inte klarar koldioxidmålet. Då skall vi inte säga
att vi gör det, utan då skall vi i stället säga att vi
måste överge målet - någonting som vi moderater
inte är beredda att göra.
Fru talman! 15 miljökvalitetsmål, allmänt hållna
men utomordentligt viktiga, är miljökvalitetsmål som
i princip alla kan skriva under. Jag måste säga att det
ligger en styrka i att hela riksdagen ställer upp bakom
15 långsiktiga miljökvalitetsmål som regeringen har
presenterat.
Vi kan också konstatera att det inom det närmaste
året kommer att bli ett mycket intensivt arbete för att
sätta kött på benen inom ramen för de båda utred-
ningar som arbetar i detta sammanhang. Från moderat
sida är vi glada för att delmålen skall tillbaka till
riksdagen, så att riksdagen får fatta beslut om dem.
Det är ett enigt förslag från utskottet på den punkten.
Det är angeläget att riksdagen också får diskutera
delmålen.
När det gäller delmålen vill jag deklarera några
principer, som i och för sig också finns i betänkandet.
För det första måste vi begränsa antalet delmål. I
annat fall hamnar vi i samma skog av delmål som vi
har i dag. Det blir svårt att klara en begränsning när
de olika sektorsmyndigheterna kommer in med sina
önskemål. Vi måste se till att delmålen är realistiska.
För det andra måste vi konkretisera delmålen. Vi
har allmänt hållna nationella kvalitetsmål. Delmålen
måste konkretiseras för att vi skall kunna mäta hur
långt vi har nått när det gäller att uppfylla dem.
För det tredje måste vi gå i takt med samhällseko-
nomiska bedömningar. Det finns skrivet både i pro-
position och betänkande. Jag förutsätter att man också
i utredningarna arbetar efter den principen.
Det är viktigt att betona att rättssäkerheten måste
vara vägledande även när det gäller miljöarbetet. Vi
får inte säga att miljöarbetet är så viktigt att vi kan ge
avkall på rättssäkerhetsskäl och rättssäkerhetsmål.
Det kommer vi moderater inte att ställa upp på. En
rättssäkerhetsfråga är äganderätten. Under delmålsar-
betet kommer vi att uppleva svåra, viktiga avvägan-
den när det gäller beslut, lagstiftning, målsättning och
respekt för bl.a. äganderätten.
Fru talman! Vi måste också gå i takt när det gäller
internationellt miljöarbete. Samtidigt skall vi vara
pådrivande. I betänkandet finns ett exempel. Jag
tänker på PVC-frågan, där det också finns en reser-
vation. Med all respekt för diskussionen i denna fråga
är det viktigt att vi har två saker klart för oss. För det
första skall vi veta vad vi gör, vetenskapligt. Även
om försiktighetsprincipen är angelägen måste vi ha
kunskap och vetenskapliga belägg. För det andra
måste vi också gå någotsånär i takt internationellt. I
annat fall gör vi vårt eget miljöarbete en björntjänst.
Andra länder med lägre ambitioner tar då över pro-
duktion på svensk bekostnad. Det är en avvägnings-
fråga, som vi måste ha med i sammanhanget. Vi mo-
derater står bakom en reservation i frågan.
Vi anser att klimatfrågan är den kanske viktigaste
internationella miljöfrågan. Därpå följer försurningen,
våtmarkerna och Östersjön, med det internationella
perspektivet. Vi har också frågan om den biologiska
mångfalden. Här vill jag ställa ytterligare en fråga till
miljöministern. Jag läste helt nyligen att miljöminis-
tern skall kalla till en tankesmedja på Utö. Det låter
intressant. Det är bra att man för en diskussion med
kunniga människor om naturvårdsfrågor. Samtidigt
har det gått ut signaler om att vi kanske måste om-
pröva naturvårdspolitiken. Vi kanske måste ändra
kurs. Man säger att vi har ägnat oss alldeles för
mycket åt naturvård i glest befolkade områden. Sam-
tidigt som vi arbetar med dessa frågor i kommittén är
det viktigt att få veta vad ministern vill på detta om-
råde. Är vi på väg in i ett nytt tänkande när det gäller
naturvården? Skall vi släppa en del av den biologiska
mångfalden ute på landsbygden och i stället tala om
stadsbiologisk mångfald? Eller kan vi gå i takt? Jag
ställer frågan utifrån de skrivningar som har gjorts.
Jag är inte kritisk till initiativet. Det är ett bra initia-
tiv. Men det vore fint om vi kunde få information om
vad det innebär.
Fru talman! Ekonomiska styrmedel är också vik-
tiga. Här finns det positiva exempel såsom beslutet
om katalysatorrening, som gav en positiv effekt. Det
finns svavelskatter, koldioxidavgifter osv. I betän-
kandet finns en reservation om ekonomiska styrmedel
i form av en skrotningspremie, som vi moderater och
kristdemokraterna står bakom. Jag har yrkat bifall till
den, reservation 8. Detta är ett verksamt instrument.
Även här måste vi gå i takt internationellt. Vi måste
avväga effekter av ekonomiska styrmedel på olika
områden, så att vi inte använder dem som täckmantel
för att stärka statens inkomster. Det måste finnas
klara miljöpolitiska mål.
Fru talman! Det är bra att vi kan enas om 15 över-
gripande miljömål. Nu gäller det att se till att vi går i
takt för att förverkliga målen, både dessa och delmå-
len under arbetet. Det positiva inför framtiden och
möjligheten till en positiv miljösyn är att kunskapen
och intresset inte bara finns i det politiska ledet utan
framför allt ute i de olika sektorerna av det svenska
samhället.
(Applåder)