Fru talman! Jag sade inte att Sverige hade begärt
detta. Jag sade att man har utverkat möjlighet att
bryta internationella överenskommelser och öka kol-
dioxidutsläppen. Det är ju de facto vad som gäller nu.
Jag tycker fortfarande att Alf Eriksson är lite suddig
när det gäller att ambitionen är att vi inte skall öka
utsläppen. Målet ligger fast, säger han.
Jag har inte sett den allra senaste statistiken, men
vad jag förstår kommer det att bli väldiga problem
med att klara målet om en stabilisering till år 2000.
Och vi får inte sväva på målet att vi faktiskt skall
sänka därefter. Vi kanske når en stabilisering något
senare, men vi skall sänka utsläppen och inte använda
den möjlighet som Sverige nu har att öka dem. Det är
en direkt fel signal. Detta kan i och för sig ha en
koppling till det energibeslut som tidigare har drivits
fram men som inte har gått verkställighet. Vi får väl
se hur det blir med det.
Det vore väldigt välgörande om Alf Eriksson
kunde vara lite tydligare om att vi definitivt skall
stabilisera och sänka koldioxidutsläppen och inte
använda möjligheten att öka dem.
Sedan förstod jag faktiskt inte hur vi skall kunna
skynda på introduktionen av förnybara fordons-
bränslen samtidigt som vi får beskedet att man skall
beskatta dessa bränslen. Det försvårar ju introduktio-
nen genom att det blir svårt att bygga upp en marknad
och ersätta fossilbränslena. Men det är möjligt att Alf
Eriksson kan förklara det lite bättre nu.