Herr talman! Det är riktigt att jag under en tid har
ägnat mig åt att sköta ett fastighetsföretag. Vad är det
för fel med det, Lars Tobisson? Jag trodde att man
kunde göra värdefulla insatser på det området också.
Jag har några andra kommentarer - min taletid är
trots allt knapp, och jag måste spara litet till replik-
skiften med andra debattörer.
Räntan i Sverige har gått ned mer än i Finland,
även sedan det blev klart att vi håller frågan om valu-
taunionen öppen medan finländarna klart deklarerat
att de vill in. Vi har fått en större räntesänkning än
Finland sedan detta blev klart. Det är ett faktum. Och
även om det finns mycket som är bra med Finland
skall vi komma ihåg att man där har dubbelt så hög
arbetslöshet som Sverige. Om finländarna lyckas
halvera den öppna arbetslösheten kommer de ned till
den nivå som vi har i Sverige och som vi tycker är
helt oacceptabel. Jag tycker inte att vi skall följa det
finska exemplet i alla avseenden.
Sedan kan jag inte, när jag ser Lars Tobisson i ta-
larstolen, låta bli att tänka på Marx. Jag tänker då inte
på Karl Marx utan på Groucho Marx, närmare be-
stämt hans berömda uttalande: Jag skulle inte vilja bli
medlem i en klubb som kan tänka sig att släppa in mig
som medlem. Litet grand var det väl så den här klub-
ben såg på Sverige för bara några år sedan, när Lars
Tobisson och hans kamrater hade styrt den ekonomis-
ka politiken. Då hade vi nog inte blivit insläppta i
någon klubb, vare sig EU eller någon annan. Nu har
vi rättat till det. Nu är Sverige välkommet in i klub-
ben, och nu kan vi själva avgöra om vi skall gå in
eller inte. Det är en oerhörd vinst att vi har uppnått
detta. Jag tror faktiskt att vi är välkomna in i klubben
även om vi har både Karl Marx, Groucho Marx och
t.o.m. Lars Tobisson i släptåg.