Fru talman! Den sista frågan först: Det är just ge-
nom att ha samordningen decentraliserad på det sätt
som vi vill som man kan ta det här ansvaret.
Problemet med skyddsjakten löser man inte ge-
nom - och nu kom formuleringen - att lägga besluten
så nära människorna som möjligt, vilket är lika med
att lägga besluten hos en byråkrat på länsstyrelsen.
Fru talman! Jag vill fråga Eskil Erlandsson: Vad
vinner man detta? Vill Eskil Erlandsson gå längre och
låta människorna lokalt fatta beslut från fall till fall
rent av, då har vi godtycket där. Då kan vi inte ta
ansvar. Detta är ett riksintresse, sade jag i mitt anfö-
rande, men det är mer än så.
Jag tycker, fru talman, att Eskil Erlandsson reso-
nerar lite grann som man gjorde i förslaget, där man
ville fördela ansvaret för järv, varg och björn mellan
tre olika länder. Men det låter sig självklart inte gö-
ras, för rovdjuren känner inte nationsgränserna, så det
var en feltanke.