Fru talman! För det första ska det inte råda något
tvivel om att vi är överens om att samverkan på jak-
tens område är bra. Det finns väldigt många exempel
på bildande av s.k. älgskötselområden. Detta sker på
helt frivillig väg, och verksamheten fungerar alldeles
utmärkt. Den som inte trivs i ett sådant område läm-
nar det.
Det är inte min sak att försvara begreppet vil-
tvårdsområde. Det som är värt att påminna om är att
viltvårdsområdet naturligtvis får, om man så önskar,
omfatta allt vilt, dvs. också småvilt.
Det som vi inte är överens om, och där jag inte
riktigt tror att vi förstår varandra, gäller vilken grad
av tvång som är tillåten att tillämpa för att också
tvinga in småviltsjakten i denna samordning. 20 % av
de tänkbara medlemmarna i det tänkta viltvårdsområ-
det kan ju köras över, Eskil Erlandsson, och tvingas
in i detta utan att de vill, också när det gäller småvilt-
sjakt. Det finns ganska många ord och undersökning-
ar som visar att bestånden av småvilt; hare, räv,
skogsfågel osv. inte påverkas av samordning av jakt.
Det finns många utsagor om det.
Från moderat håll är detta oeftergivligt - man får
inte tillämpa tvång på det området.
De stora klövvilten regleras i annan ordning. Där
har vi ett licenssystem, älgskötselområden och allt
vad det nu heter. Det finns alltså inget motiv att ha en
tvångslagstiftning där. Det är motivet till att vi yrkar
på 100 % tillströmning.