Herr talman! Sverige har världens högsta skatter,
men vi har inte världens bästa välfärd. Bara det kon-
staterandet visar att Jan Bergqvist har fel. I sitt anfö-
rande flydde han verkligheten, och det förstår jag.
Den innebär att en miljon människor saknar arbete.
Den innebär att 74 000 färre hade arbete i oktober i år
än för ett år sedan. Det är detta som räknas, Jan
Bergqvist. Det är hur sysselsättningen utvecklas som
räknas. Kan Jan Bergqvist förneka det jag, Anne
Wibble och andra har sagt i debatten, nämligen att
sysselsättningen förra månaden var 74 000 personer
lägre än för ett år sedan?
Trots att vi har världens största offentliga sektor
finns det upprörande brister när det gäller vård, om-
sorg och utbildning. Det beror på systemet, på att de
socialdemokratiska politiker som har ansvaret i rege-
ring, kommuner och landsting inte förmår klara upp-
giften att se till att vård, omsorg och utbildning funge-
rar på ett bra sätt. Låt mig påminna om att det är nu
köerna växer fram igen. Under vår tid, trots vidriga
ekonomiska omständigheter efter det vidlyftiga 80-
talet, införde vi en vårdgaranti och bantade av sjuk-
vårdsköerna. Handlingarna talar. Verkligheten talar.
Sedan far Jan Bergqvist med osanning. Vi mode-
rater föreslår ett grundavdrag för barn utöver barnbi-
draget. Vi föreslår att en ensamstående trebarnsmam-
ma och alla andra inkomsttagare får väsentligt lägre
egenavgifter och lägre kommunalskatt. Vi vet att lägre
skatter ger större trygghet och bättre förutsättningar
för jobb. Det kan kombineras, och man kan koncent-
rera sig på att ge medborgarna valuta för skattepeng-
arna genom en bra vård, en bra omsorg och en bra
utbildning.