Herr talman! Jag far verkligen inte med osanning.
Jag vill uppmana Bo Lundgren att läsa i protokollet
vad jag sade om trebarnsmamman. Där kommer han
att finna att jag kan stå för precis allt det jag sade.
Sedan vill jag gärna säga att det är riktigt att okto-
bersiffran för sysselsättningen är svag. Det finns an-
ledning att uppmärksamma det även om jag inte är
säker på att man skall lyfta fram enstaka månadssiff-
ror på det här sättet och göra stor sak av dem. När vi
närmar oss valrörelsen är det inte säkert att ni är be-
redda att diskutera hur sysselsättningen utvecklas
månad för månad. Det finns anledning att uppmärk-
samma siffran men inte dra för långtgående slutsatser
av den. I stort sett kan vi se att vi nu har helt andra
möjligheter att klara av våra problem med arbetslös-
heten än vi har haft tidigare.
Skatterna är höga, och enligt min mening är de
högre än de borde vara på grund av att Bo Lundgren
medverkade till ofinansierade skattesänkningar fr.o.m.
1992. Dessa skattesänkningar får vi i dag betala dyrt
med ränta på ränta. Om vi inte hade haft dessa skatte-
sänkningar hade vi kunnat ha en lägre nivå på skatten.
Jag vill också erinra om att när Bo Lundgren satt i
Finansdepartementet slog Sveriges offentliga utgifter
världsrekord, 73 % av vår samlade ekonomi. Det
säger sig självt att det inte går att fortsätta så. Det är
inte hållbart, speciellt inte om detta finansieras med
stora lån på hundratals miljarder kronor. Förklaringen
är att för att kunna reda upp detta har vi inte bara
kunnat skära ned på utgifterna utan vi har både fått
höja skatter och begränsa utgifter.