Fru talman! Om jag inte minns fel var Hans An-
dersson och jag överens om att man skulle minska
volymkravet när det gäller den arbetsmarknadspolitis-
ka utbildningen. Det var vi överens om i betänkandet.
Det vi säger i vår arbetsmarknadspolitik är faktiskt
att vi skall satsa på en fokuserad arbetsmarknadspoli-
tik, dvs. en arbetsmarknadspolitik där vi kan konstate-
ra att det blir jobb. En sådan arbetsmarknadspolitik
innebär att vi satsar på mer kvalificerade åtgärder.
I dag har vi en flaskhalspolitik. Det saknas i stor
omfattning möjligheter för många företag att få tag på
arbetare och tjänstemän. Det är viktigt att se till att ha
en politik som inte bara går ut på volym.
Vi är övertygade om att den arbetsrätt vi föreslår
kommer att ge fler jobb. Vi konstaterar i undersök-
ning efter undersökning att företagarna vill ha en
förändrad arbetsrättslig politik. Att Hans Andersson
med sin bakgrund inte kan tänka sig det innebär inte
att han har rätt i sak. Det är snarare tvärtom. Med
hans politik är det än färre som får arbete. Vi vet ju
att förändringar i arbetsrätten ger fler jobb. Det är
otvivelaktigt så. Därför står vi fast vid att detta är en
vettig väg.
Riksdagen har sagt att a-kassan skall vara en om-
ställningsförsäkring. Att sedan regeringen går fram
och tillbaka i frågan är en annan sak. Vi står för att
den skall vara en omställningsförsäkring. Vi har sagt
att samtidigt som den bortre parentesen på 300 dagar
införs skall det finnas möjlighet till ett grundligare
försäkringsskydd som kan kompletteras genom avtal.