Fru talman! Sällan eller aldrig har en svensk rege-
ring misslyckats så kapitalt som dagens regering. Den
har misslyckats med att få ned den rekordhöga arbets-
lösheten.
Arbetslösheten är i dag i stort sett lika stor som
när regeringen tillträdde. Det stora vallöftet 1994 var
att minska arbetslösheten. För de många som 1994
röstade på Socialdemokraterna och trodde på löftet
om sänkt arbetslöshet är besvikelsen i dag stor.
Visst har regeringen med olika typer av pensione-
ringar lyckats att minska arbetslösheten för några. Ett
nytt försök i denna genre görs i detta betänkande
genom den s.k. generationsväxlingen. Tidigare hette
åtgärden tillfällig avgångsersättning. Detta är ännu en
åtgärd i floran av åtgärder för att statistiken skall se
snygg ut. Att avveckla arbetskraften är regeringen bra
på. Varför skall en regering som avvecklar kärnkraf-
ten inte också kunna avveckla arbetskraften? Av-
vecklingen av kärnkraften lär annars öka arbetslöshe-
ten och öka elpriset samt försämra miljön, men vad
gör det? Att det dessutom kostar flera miljarder som
kunde ha använts bättre, t.ex. till att sänka skatter för
företagare och löntagare, gör avvecklingen än mer
beklaglig.
I regeringens kortsiktiga men vad gäller åtgärder
påhittiga politik gäller generationsväxlingen dessutom
enbart under åtta månader. Vad som kommer sedan
vet vi inte. Jag är helt övertygad om att någon ny helt
okänd åtgärd kommer i stället.
Regeringens politik för att få fler i arbete har helt
misslyckats. Arbetskraften har under det senaste året
minskat med 115 000 personer. Även antalet syssel-
satta har minskat med ca 74 000 det senaste året.
Antalet arbetstimmar per vecka minskade med 2,1
miljoner timmar och antalet anställda med 43 000.
Detta är alltså den skakande sanningen bakom alla
siffror när vi i tidningarna läser om att det går bra för
Sverige. De sjunkande arbetslöshetssiffrorna beror
alltså på pensioneringar, det s.k. kunskapslyftet och
olika åtgärder. Enbart det s.k. kunskapslyftet minskar
den öppna arbetslösheten med 2 %. Kunskapslyftet
blir alltså ett lyft för regeringens statistikmakare, även
om det inte blir ett lyft för alla dem som får det s.k.
kunskapslyftet. Eftersom regeringens politik nu mest
verkar vara en statistikpolitik ser det ju bra ut i arbets-
löshetssiffrorna.
Varför har regeringen misslyckats så kapitalt med
att minska arbetslösheten? Ja, den förstår eller vill
inte förstå företagens villkor. En politik som höjer
skatten för företag kan knappast ge några fler jobb.
En politik som konserverar den gamla arbetsrätten ger
inte heller fler jobb. En politik där åtgärder konkurre-
rar ut riktiga arbetstillfällen ger inte fler riktiga jobb.
En politik som vinglar fram och tillbaka ger inte fler
jobb.
Först förlänger man sjukperioden för företagare.
Sedan sänker man den tillbaka till den sjukperiod som
var tidigare. Dessutom skriver man i detta betänkande
att förändringen är företagsvänlig. Har ni hört något
så fantastiskt? Om detta är företagsvänligt, varför gör
man då försämringar? Detta är på något sätt ett cir-
kusnummer i den högre skolan.
En politik där människor genomgår genera-
tionsväxlingar ger inte fler jobb. En politik där man
måste gå och lyssna på LO innan man gör eventuella
förändringar ger inte fler jobb. När exempelvis en så
liten förändring som en överenskommen visstidsan-
ställning, som skulle vara den nya förändringen av
arbetsrätten, visar sig inte gillas av facket, vågar re-
geringen inte gå in. Det ger heller inga jobb.
Det är inte bara vi på den borgerliga kanten - mo-
deraterna, folkpartiet och kristdemokraterna - som
kritiserar regeringen i vår gemensamma reservation.
Det görs allmänt av företagare, ungdomar och även av
enskilda fackliga företrädare liksom faktiskt tidigare
ministrar.
Den tidigare vice statsministern Mona Sahlin sade
för en tid sedan följande: Jag skulle vilja ha ett sär-
skilt regelverk för småföretagare. Det skulle inbegripa
enkla blankettförfaranden, lägre arbetsgivaravgifter,
lägre skattesatser och en särskild arbetsrätt.
Det är faktiskt så att Mona Sahlin också under en
tid var arbetsmarknadsminister, så jag hoppas att
hennes efterträdare lyssnar på vad den tidigare ar-
betsmarknadsministern säger. Hon sade alltså att hon
skulle vilja ha ett särskilt regelverk med enkla blan-
kettförfaranden, lägre arbetsgivaravgifter, lägre skat-
tesatser och dessutom en förändrad arbetsrätt. Det är
intressant när ministrar avgår från regeringen, för då
verkar det som om de tar fram de åsikter som de in-
nerst inne kanske har haft. Kanske tycker Margareta
Winberg likadant. Vi väntar med spänning på de
förslag som i så fall kommer från henne.
Låt mig ge några andra exempel. 80 % av svenska
folket och 76 % av de socialdemokratiska väljarna
tycker, enligt en Temo-undersökning, att facket inte
har rätt att tvinga på ett företag kollektivavtal - apro-
på detta som hänt i Mellansverige den senaste tiden.
71 % av ungdomar mellan 15 och 29 år skulle kunna
tänka sig lägre ingångslöner, om det ger jobb. Två av
tre företagare tycker att antalet regler har blivit fler de
senaste åren. 50 % av företagarna tycker att det har
blivit svårare att följa reglerna och att uppgiftsläm-
nandet har ökat.
Så några ord om regeringens arbetsmarknadspoli-
tik. Som tidigare har nämnts införs nu i floran av
åtgärder generationsväxling. Kommunal utväxlingsga-
ranti och individuellt anställningsstöd tillkommer nu
till de tidigare åtgärderna ALU, API, OTA, osv. -
alltfler åtgärder och allt högre volymer för att dölja
arbetslösheten. Få vet hur många olika åtgärder det
finns. Men ett vet vi, och det är att regeringens krav
på volym i dessa åtgärder skapar undanträngningsef-
fekter. Det innebär att riktiga jobb försvinner.
Enligt AMS ger framför allt rekryteringsstöd och
utbildningsvikariat stora undanträngningseffekter.
AMS klarar heller inte att nå målsättningen, trots
stora ansträngningar. Och hör och häpna: AMS läm-
nar tillbaka 1,5 miljarder kronor! Det beror på, säger
man i senaste AMS-tidningen, att det finns en åtgärd-
strötthet både bland arbetsgivarna och bland arbetsta-
garna. Företagarna kan inte ta emot fler ALU eller
API, och de arbetssökande är inte heller motiverade
till fler API- eller ALU-platser som inte ger jobb. De
ges ju ständigt bara nya åtgärder, åtgärder och åtgär-
der för att inte bli utförsäkrade. Det visar att åtgärds-
politiken har slagit helt fel.
För oss moderater är det viktigt med en fokuserad
arbetsmarknadspolitik inriktad på åtgärder som ger
möjligheter till jobb efter åtgärder, dvs. kvalitativa
åtgärder i stället för kvantitativa. Detta är än viktigare
nu när det ser ut att bli svårigheter med rekrytering till
vissa arbeten, trots den stora arbetslösheten.
Till skillnad från regeringen har vi moderater i vå-
ra motioner lagt fram flera förslag om hur arbetslöshe-
ten skulle kunna minskas, så att det blir fler personer i
jobb inom företagen. Vi vill ha en politik för fler och
växande företag. Skatterna måste sänkas för företag
och enskilda. Vi vill ha en mer flexibel arbetsmark-
nad, en ny arbetsrätt som förstärker den enskildes rätt
och vid nyanställning ge möjlighet till andra samver-
kansformer än i dag. Endast de indisponibla delarna
av LAS, semesterlagen och arbetstidslagen blir tving-
ande. Vi vill ha en konkurrensutsatt arbetsförmedling,
där privata arbetsförmedlingar konkurrerar på lika
villkor. Vi vill ha en allmän arbetslöshetsförsäkring
och ett utbyggt lärlingssystem. Vad gäller arbets-
marknadspolitiska åtgärder föreslår vi som sagt en
fokuserad arbetsmarknadspolitik, lärlingsprogram för
arbetslösa ungdomar och skattereduktion för äldre
som riskerar att bli arbetslösa.
Som synes är detta en politik för fler jobb och
minskad arbetslöshet. Till detta kan läggas att vi är
övertygade om att tjänstesektorn kan tillföra tusentals
jobb om det bara sker en förändring av skatterna. Det
skulle vara intressant att höra vad arbetsmarknadsmi-
nistern, som ju har varit ute och pryat inom tjänstesek-
torn, säger om att ge möjlighet till en utökad tjänste-
sektor inom den närmaste tiden. Det finns ju ett ut-
redningsförslag från Dan Andersson kring detta. Vi
väntar med spänning på att det genomförs. Därigenom
kan man ge olika arbeten till människor. De har hjälpt
gamla och, i många fall, barnfamiljer oerhört mycket.
I Bohuslän har vi genomfört ett försök som heter
HUMLA, och det har visat sig att det framför allt är
människor mellan 25 och 45 år - barnfamiljer - som
efterfrågar detta liksom också äldre människor. Vi
hoppas att arbetsmarknadsministern i dag kan ge ett
positivt besked, så att vi på det här sättet kan minska
arbetslösheten.
Låt mig fråga: Kommer det några konstruktiva
förslag från regeringen? När man har läst igenom det
tjocka betänkandet blir man oerhört tveksam. Jag
skulle också vilja ställa en fråga till arbetsmarknads-
ministern, som gäller den bortre parentesen. Vi har ju
läst i tidningarna att Elving Andersson från Center-
partiet och Margareta Winberg har fört en debatt om
vad som gäller i frågan. Det skulle vara bra att få reda
på om det som står i regeringens proposition gäller
eller inte. Där står det faktiskt att man skall ha en
bortre parentes. Gäller det inte kan man fråga: Är det
så att inte ens arbetsmarknadsministern tror på sin
egen politik, att man inom tre år skall få människor i
arbete, och därför är beredd att ta bort den bortre
parentesen? Tydligare kan det väl knappast åskådlig-
göras hur misslyckad politiken är. Man tror inte ens
på sin egen politik och därför vågar man inte ta bort
den bortre parentesen, trots att det står att man skall
göra det i den egna propositionen.
Vad händer vad gäller arbetstiden? Kommer det
en proposition om arbetstid? Vad händer när det gäl-
ler övertiden? Kommer det en proposition om över-
tidsuttaget, om vilket i stort sett alla företagare och
även facket säger att man inte vill ha?
Man frågar sig vad det finns för förslag från rege-
ringen för att minska arbetslösheten, inte bara utöka
ett antal åtgärder utan för att minska arbetslösheten.
Ämnar man ställa sig bakom EU:s rekommendationer
att sänka skatten för företagsamheten, som togs upp
nu i Luxemburg? Ämnar man förändra arbetsrättsreg-
lerna enligt Essenfördraget? Ämnar man följa EU:s
förslag för bättre småföretagsamhet, innebärande bl.a.
avregleringsnämnd, kortare handläggningstider, mer
flexibel arbetsmarknad, moms som inbetalas kvar-
talsvis, osv.? Dessa rekommendationer har ju Sverige
ställt sig bakom.
Man har ju nu unikt nog också utnämnt en arbets-
marknadsambassadör. Den tidigare landshövdingen i
Älvsborgs län, Bengt K Å Johansson, skall numera
vara den som företräder när det gäller arbetsmark-
nadsfrågor i EU. Man får då hoppas att Bengt K Å
Johansson inte bara skall åka ut, som det sades nå-
gonstans, och tala om Margareta Winbergs lyckade
arbetsmarknadspolitik. Lyckad för vem? Inte för de
svenska arbetslösa. I stället hoppas jag att han faktiskt
tar till sig det som sägs ute i EU och de exempel som
visar hur arbetslösheten har minskat i England och i
andra länder. Man får hoppas att lyhördhet är det nya
tecknet från regeringen.
Fru talman! Jag skall avslutningsvis be att få yrka
bifall till reservationen 1 och reservationen 8 under
mom. 2. Jag nöjer mig med detta för att vi inte skall få
en alltför lång votering i dag, men jag står givetvis
bakom alla våra övriga reservationer.