Fru talman! Sverige är nu inne i en internationell
högkonjunktur. Regeringen, och jag hoppas vi alla,
gläds åt att en del kurvor nu pekar uppåt. Vi gläds
också åt att lönebildningen fungerar något bättre än
förväntat, att inflationen och inflationsförväntningarna
är rekordlåga, att statsbudgeten är i balans och kort
sagt att vissa nationalekonomiska makroförhållanden
nu är bättre än tidigare.
Men, fru talman, från detta glädjande konstateran-
de är steget ändå mycket långt till att Sverige befinner
sig i en samhällsekonomisk balans där alla som vill
har ett jobb att gå till, där skolan, vården och omsor-
gen fungerar, där skattesystemet efterlevs, där brotts-
ligheten minskar, där den svarta sektorn trängs tillba-
ka och där tillväxten ökar. Det verkar som om rege-
ringen nästan helt bortser från detta när den något
ensidigt - försiktigt uttryckt - beskriver budgetsane-
ringens frukter. Sverige lider faktiskt av både låg
tillväxt och ekonomisk instabilitet med extremt kon-
junkturkänsliga offentliga finanser.
Fru talman! Det stora problemet, som regeringen
helt tycks vilja glömma bort i glädjen över högkon-
junkturen, är att andelen svenskar som har ett jobb är
lägre än någon gång sedan 1950-talet.
Om nu de nationalekonomiska makroförhållande-
na, som inflation och lönebildning, har förbättrats
något så har de företagsekonomiska mikroförhållan-
dena snarast försämrats. Villkoren för företagande är
fortfarande för negativt instabila och oförutsebara för
att ge förutsättningar för en kraftfull uppgång av sys-
selsättningen. Företagarna upplever enligt en ganska
färsk undersökning att regleringsbördan och upp-
giftslämnandet snarast har ökat.
Trots den välvilliga retorik som vissa regeringsre-
presentanter kommer med är det fortfarande Carl
Lidboms gamla fåmansbolagsregler som möter lan-
dets kämpande företagare bortom högtidstalen - i
vardagen. Den förtida momsinbetalningen klubbades
ju igenom ånyo i denna kammare för bara några må-
nader sedan. Regeringen Persson har hanterat företa-
gandets villkor på ett sätt som inte verkar imponera
ute i företagen där besluten om nyanställningar och
besluten om nya jobb fattas.
Fru talman! Nu är mandatperioden snart slut. Re-
geringen har i dag fått Småföretagardelegationens
slutrapport. Några få förslag har behandlats i budget-
propositionen. Men är det inte ganska skrämmande att
regeringen först nu, när mandatperioden är slut, börjar
ta tag i småföretagandets problem? När Göran Pers-
son var finansminister stod han i denna talarstol vid
varje budgetomgång och sade: Först skall vi sanera
statsfinanserna. Sedan skall vi ta tag i de här proble-
men.
Nu har tåget gått! Nu är mandatperioden slut. Nu
har inte regeringen en chans att ens lägga fram förslag
på området. Det är ingenting annat än en skandal -
varken mer eller mindre, fru talman. Det vittnar knap-
past om att småföretagandets villkor har prioriterats.
Inte undra på att massarbetslösheten består trots hög-
konjunkturen. Det är närmast ett svalg befäst mellan
viljan att skapa jobb och förmågan att ge de rätta
förutsättningarna.
Det är alltså ganska enkelt att konstatera att den
socialdemokratiska regeringen hittills har misslyckats
med alla de löften som den ställt ut och alla de mål
som den satt upp i frågan om jobben.
I valrörelsen 1994 utlovades ju att inga skulle sä-
gas upp från kommunerna och landstingen, att arbets-
lösheten 1995 skulle pressas tillbaka till 5 % och att
inga ungdomar skulle gå arbetslösa mer än 100 dagar.
Om man tittar i facit, fru talman, och det får man ju
göra så här vid terminens slut, har sedan dess ca
57 000 personer aktivt sagts upp i kommuner och
landsting. Arbetslösheten har aldrig varit ens i närhe-
ten av de utlovade 5 % och ca 300 000 unga männi-
skor har varit arbetslösa i mer än 100 dagar. Alla vet
att 1997 blev 90-talets sämsta år vad gäller syssel-
sättning och arbetslöshet. Det var alltså 1997 - inte
1992, inte 1993 och inte 1994. 1997 blev det sämsta
året vad gäller sysselsättning under 1990-talet.
AMS kom ju med optimistiska prognoser. De vi-
sar trots detta på en total arbetslöshet på över 10 %
både 1998 och 1999 och en öppen arbetslöshet som
ligger tydligt högre än regeringens förhoppningar.
Massarbetslösheten består trots att statsfinanserna är i
balans.
Redan i dag räknar man med att arbetslöshetens
kostnader för de offentliga budgeterna är ca 150 mil-
jarder kronor. De sociala och mänskliga kostnaderna
går ju inte att räkna i pengar. Allra mest oro tycker
jag ändå att man måste känna för situationen i de mest
utsatta områdena. Bo Lundgren nämnde Malmö, och
det finns andra utsatta förortsområden i storstäderna
där bara en tredjedel har ett jobb och där två tredjede-
lar lever på bidrag. Detta kan väl inte vara anledning
att nu känna sig nöjd med situationen. Det räcker
alltså inte att, som regeringen, ensidigt glädja sig över
saneringen av statens finanser. Det är långt kvar, fru
talman, till en samhällsekonomisk balans byggd på en
kraftfull ökning av sysselsättningen genom nya och
växande företag.
Därför måste en ny politik inriktas på att få fler
jobb och växande företag och på att sänka skadliga
skatter. Det är alltså genom arbete, företagande, till-
växt och fler skattebetalare som välstånd kan skapas -
inte genom högre skatter och högre offentliga utgifter.
Nu krävs det stabila och långsiktigt verkande regler
och åtgärder som gynnar inte minst de mindre företa-
gen.
Jag tycker också att man en dag som denna kan
blicka tillbaka på 80-talet. Det visade sig ju då att
vikten av en hög moral och etik är väldigt stor. Bl.a.
har 1993 års nobelpristagare Douglass C North visat
att detta faktiskt är en mycket billig metod för sam-
hällsekonomisk effektivitet jämfört med en ständigt
växande rättslig reglering av det ekonomiska livet.
Därför är samhällets förankring i en god etik också
mycket viktig för en väl fungerande ekonomi.
Den svarta sektorn innebär också ett växande
problem som regeringen nonchalerar alldeles för
mycket. Kristdemokraterna vill både öppna en ny
marknad för vita och lagliga hushållstjänster och
sänka de mest skadliga skattekilarna som ofta på ett
övermäktigt sätt utmanar människors moral.
Fru talman! Därför går Kristdemokraterna med sin
alternativa politik till roten med Sveriges långsiktiga
strukturella problem som nu i över 30 år har urholkat
välfärden. Vi måste ge stabila och bra villkor för fler
och växande företag om vi skall klara av arbetslöshe-
ten och välfärden. Det går bara med åtgärder som
förbättrar ekonomins funktionssätt och som får bukt
med de ovanligt seglivade bromsmekanismer som nu
under decennier har underminerat den svenska eko-
nomins utvecklingskraft och bäddat för dagens mas-
sarbetslöshet och brister i välfärden. Därför är också
de flesta av våra finanspolitiska åtgärder inriktade på
strukturella effekter.
Som ett alternativ till regeringens arbetsmark-
nadspolitik presenterar Kristdemokraterna ett paket
för ett bättre företagarklimat. För att bryta Sveriges
ras i välfärdsligan och kraftigt öka sysselsättningen
föreslår vi regelförändringar, förenklingar, skatte-
sänkningar och stabila villkor. Vi tror att nya arbets-
tillfällen skapas när enskilda människor finner det
vara mödan värt att starta och utveckla företag. Skat-
terna för tjänstesektorn och på arbetande kapital sänks
därför, och arbetsgivaravgifterna minskas i vårt för-
slag. Riskkapitalavdraget återinförs, dubbelbeskatt-
ningen avskaffas och andra skadliga skatter minskas
eller avskaffas. Utöver strukturella reformer föreslår
vi satsningar på ca 25 miljarder kronor netto mer än
regeringen för företagande och långsiktig tillväxt
nästa år.
I vårt förslag får kommunerna ett tillskott med en
miljard under nästa år för att klara utmaningarna vad
gäller att ge vårdgarantin och en värdig äldrevård ett
reellt och materiellt innehåll.
Barnfamiljerna och de sämst ställda pensionärerna
är två grupper som blir vinnare med Kristdemokrater-
nas politik. Vi vill införa ett vårdnadsbidrag för att
åstadkomma valfrihet och rättvisa mellan barnfamil-
jerna. Vi föreslår att barnbidraget får ett inslag av
behovsprövning för en bättre fördelningspolitik. För
pensionärerna förbättras pensionstillskotten med
200 kr per månad samtidigt som änkepensionerna
återställs. Vi beräknar också pensionerna utifrån ett
fullt basbelopp redan från den 1 januari nästa år.
Vi kristdemokrater föreslår också att grundavdra-
get i den kommunala inkomstbeskattningen höjs med
8 400 kr. Den här skattesänkningen för låg- och me-
delinkomsttagare innebär drygt 2 600 kr mer i plån-
boken. Därmed kommer flera att kunna leva på sin
lön. Kommunerna kompenseras enligt finansiering-
sprincipen, och bidragsberoendet minskar genom en
sådan skattesänkning.
För att vända rättsväsendets underläge gentemot
brottsligheten föreslår vi ett resurstillskott för de
kommande åren. Fler civilanställda inom polisen ger
möjlighet att bekämpa vardagsbrottsligheten. Tullen
får större resurser för att förbättra gränskontrollen. Vi
vill också stärka rättssamhället genom en förstärkt
etisk debatt och bättre förutsättningar för ökat per-
sonligt ansvarstagande.
Villkoren för jordbruket förbättras också genom
skattesänkningar. Ytterligare medel tillskjuts för in-
köp av skyddsvärd skog.
Fru talman! Med Kristdemokraternas politik sänks
det totala skattetrycket med ca 25 miljarder kronor
netto. Men jag vill redan nu säga till Erik Åsbrink och
Jan Bergqvist att vår budget är balanserad med ett
starkare saldo än regeringens redan före de inkomster
som vi räknar med genom utförsäljning av statliga
konkurrensutsatta bolag. Vi amorterar därmed också,
fru talman, mer och snabbare än regeringen på
statsskulden.
Utöver våra egna förslag har Kristdemokraterna
tillsammans med Folkpartiet och Moderaterna visat
att det finns ett gemensamt alternativ för fler nya
jobb, högre tillväxt och ökat välstånd. Vi hoppas
också att Centerpartiet vill delta i ett nytt icke-
socialistiskt fyrklöversamarbete efter valet. Jag tycker
att det finns goda förutsättningar för det när jag hör
Per-Ola Erikssons redogörelse för Centerns egen
politik som vi för första gången på länge har fått lyss-
na till här i kammaren i dag. Jag tycker att det öppnas
nya möjligheter för ett fyrpartisamarbete.
Fru talman! Det som däremot framstår som
mycket mera oklart är ju hur Socialdemokraterna
tänker sig nästa mandatperiod. Göran Perssons och
Thomas Östros närmast genetiska motstånd mot den
typen av skattesänkningar som Per-Ola Eriksson räk-
nade upp för en stund sedan bådar ju knappast gott för
ett fortsatt samarbete mellan dessa partier.
När tänker socialdemokraterna redovisa sitt rege-
ringsalternativ? När börjar förhandlingarna med Gud-
run Schyman och Birger Schlaug? Eller hoppas Erik
Åsbrink att Vänstern och Miljöpartiet passivt och
viljelöst skall stödja er politik? Jag tycker knappast att
det är det intrycket man får här i dag eller när man
läser deras motioner.
Lars Bäckström låter väldigt socialliberal och an-
svarsfull när han talar här i kammaren. Men om man
tittar litet i hans motioner och i den sammanställning
som utskottskansliet har gjort ser man att hans politik
försvagar den offentliga sektorns finansiella sparande
år 2001 med inte mindre än 32,9 miljarder kronor. Jag
såg också hur Erik Åsbrink bet på naglarna när Lars
Bäckström och Roy Ottosson diskuterade detaljer i
hur man skall korta arbetstiden genom lagstiftning.
När han läser dessa partiers motioner med en rege-
ringsbildares glasögon måste det vara en närmast
mardrömsliknande upplevelse.
Jag förstår att detta är ett problem. Vi har dock vi-
sat huvuddragen i vårt gemensamma alternativ i re-
servation nr 1 till betänkandet. Det är nu också dags
för socialdemokraterna och Erik Åsbrink att här i dag
något lyfta på förlåten och berätta hur ni tänker få
ihop ert alternativ om det trots allt skulle bli en socia-
listisk majoritet efter valet. Jag tycker faktiskt att
väljarna, Erik Åsbrink, borde ha rätt att få ert alterna-
tiv redovisat i god tid före valet. Eller är det bara
snabbstängningen av Barsebäck och kraftigt höjda
bensinskatter som ni är överens om? I så fall är det
allvarligt. Redovisa var ni står före valet, Erik Ås-
brink!
Fru talman! Jag vill också yrka bifall till reserva-
tionerna nr 1 och nr 31, även om kristdemokraterna
självklart står bakom samtliga reservationer som vi
finns med på.