Herr talman! Från rapsodi i rött till matlagningsre-
cept. Det är inte så att det bara är skattesänkningar
som hjälper. Det krävs flera åtgärder, avregleringar
och mycket annat. Men Lars Bäckström frågade om
skälet till varför vi vill sänka skatten. Det är att män-
niskor är alltför beroende av politiker i dag. De borde
bli mer självständiga och mindre bidragsberoende.
Det innebär att det är bra att växla lägre skatt mot
mindre behov av bidrag och subventioner. Det är bra
för människorna och det är bra för ekonomin.
Det finns också snedvridningar, och de bör undvi-
kas. Erik Åsbrink, som finns här i kammaren nu, har
varit tvungen att acceptera den som Lars Bäckström
borde anse fördelningspolitiskt mycket sneda effekten
av att ta bort förmögenhetsskatten för miljardärer.
Man tänker sig att lägga fram förslag om skattesänk-
ningar för utländska höginkomsttagare. Det visar på
snedvridningar som måste hanteras.
Som jag sade ser jag också ett behov av att tänka
på vanliga människor. I ett högskattesamhälle är det
annars de som får bära hela skattebördan. Då blir det
skatt efter flyttkraft snarare än skatt efter bärkraft.
Vi kan hålla på att tvista fram och tillbaka om ex-
perter hit och dit. Jag har många tungt vägande syn-
punkter från ett antal Uppsalaekonomer. Jag kan
också hänvisa till Lundaekonomer. Men jag noterar
främst de OECD-ekonomer som har gått igenom
frågan om arbetslöshetsutveckling och arbetsmark-
nadspolitik i Europa. De har konstaterat att det krävs
sammanslagna åtgärder, bl.a. sänkta skatter på arbete i
kombination med flexibilitet på arbetsmarknaden. Så
det är inte en sak som krävs, det är många saker som
måste göras. Lars Bäckström efterlyste ju skälet för
sänkt skatt.
Jag inser ju väl att Lars Bäckström, liksom Erik
Åsbrink, gillar hög skatt. Ni vill bestämma åt männi-
skorna. Vi tycker att de i första hand skall bestämma
själva och att vi skall ge dem det som de inte kan
klara själva, nämligen en god sjukvård och det har ju
regeringen misslyckats med.