Fru talman! Jag vill faktiskt uppmana Carl B
Hamilton att läsa protokollet. Då kommer han att
finna att jag talade om kampen mot arbetslösheten
och om att vi i den första omgången skall pressa ned
arbetslösheten till 4 % och sedan gå vidare på vägen
mot full sysselsättning.
För oss är kampen mot arbetslösheten den allra
viktigaste frågan. Vi skall samla alla goda krafter,
inklusive fackföreningsrörelsen, som fick mycket
negativa utlåtanden från Carl B Hamilton.
Folkpartiet gör i sitt budgetalternativ mycket lätt-
vindiga antaganden som ungefär går ut på att om man
sänker skatterna med 25 miljarder blir det så gynn-
samma effekter att sysselsättningen kommer i gång.
Då kan ni tillgodoräkna er 10 miljarder redan 1999.
Ni föreslår 200 miljoner till kontroll, och redan nästa
år skall ni på ett helt orimligt sätt kassera in 2,7 mil-
jarder kronor till följd av detta. Ni föreslår att man
skall göra något som redan sker, nämligen samordna
sjukförsäkringen med hälso- och sjukvården. Och
genom att ni föreslår det räknar ni in 2 miljarder kro-
nor mer i ert budgetalternativ trots att detta arbete
pågår för fullt.
Jag måste säga att jag är besviken på Folkpartiets
budgetalternativ. Att det finns en och annan kantighet
i ett oppositionsparti på grund av att man inte har
resurser att räkna igenom allting har jag full förståelse
för. Men att Folkpartiet av alla oppositionspartier
skulle ha det budgetalternativ som var allra sämst och
allra svagast, det förvånar mig verkligen.