Herr talman! Att sätta upp antalet arbetade timmar
som sysselsättningsmål - det var ju det som Bäck-
ström föreslog - blir tokigt. Man måste också ta hän-
syn till värdet av det arbete som utförs ur olika aspek-
ter. Det gäller miljöaspekter, sociala aspekter och
ekonomiska aspekter. Egentligen kan allt räknas som
ekonomi på ett eller annat sätt.
Det är värdet i någon mening som man kan beskat-
ta, nämligen vad man får för ersättning. Men ibland
kan värdet beskattas på andra sätt än direkt på själva
lönen. Det handlar om företag, kapitaluppbyggnad,
osv. Det är värdet som vi kan beskatta och egentligen
inte timmarna i sig.
Det ligger en viktig poäng i det som vi från Miljö-
partiet för fram när det gäller arbetstidsförkortning.
Vi har en snabb produktivitetsökning, dvs. värdet av
de arbetade timmarna ökar snabbt. Det fortsätter att
öka snabbt just på grund av att vi är mer och mer
konkurrensutsatta i en alltmer global ekonomi. Just nu
tilltar prispressen från Asienkrisen mycket starkt. Den
japanska yenen har t.ex. blivit billigare. Det pressar
priserna ytterligare.
Det leder till en ökad produktivitet. Det innebär att
värdet av timmarna ökar. Hur skall detta värde förde-
las? Det kan fördelas på två sätt. Antingen ökar man
beskattningen av de arbetade timmarna för att dela ut
det i bidrag, eller så fördelar man helt enkelt arbets-
timmarna, som alltså har blivit mer värdefulla. Nu
talar vi bara om fördelningen.
Vi från Miljöpartiet menar att det är bättre att för-
dela också arbetstiden och inte höja skatten och öka
bidragsberoendet. Det är kanske där vi skiljer oss från
Vänsterpartiet.