Herr talman! Vi närmar oss slutet på den här man-
datperioden och står inför ett nytt val. Därför är det
naturligt att en dag som denna blickarna riktas mot
nästa mandatperiod och 2000-talet.
Inför den nya mandatperioden står Sverige inför
nya möjligheter. Det ekonomiska läget för Sverige är
nu väsentligt bättre än det var inför någon av mandat-
perioderna 1991-1994 och 1994-1998.
Räntorna är låga, inflationen är stabilt låg och
statens finanser har kraftigt förbättrats. Åratal med
budgetunderskott har vänts till balans och överskott.
Som ett ytterligare bevis på att styrkan i ekonomin har
återvunnits kunde Riksbanken i torsdags sänka styr-
räntorna med 0,25 %. Dessutom höjer kreditvärde-
ringsinstituten betyget för Sverige.
Till den positiva bilden hör också att läget på ar-
betsmarknaden förbättras. Sysselsättningen ökar.
Arbetslösheten sjunker. Framtidstron återvänder nu
hos hushåll och företag runt om i vårt avlånga land.
Så långt, herr talman, är det bra, men fortfarande är
arbetslösheten som en varböld i vårt samhälle, och
fortfarande lever många svenska hushåll med knappa
ekonomiska marginaler.
Styrkan i den svenska ekonomin har inte åter-
vunnits utan hårt arbete och en kraftfull politik. Cen-
terpartiet har mer än något annat parti under hela 90-
talet tagit ansvar för att bringa ordning och reda i de
svenska statsfinanserna. Det är vi stolta över. Vi har
satt Sveriges bästa före kortsiktiga partiintressen. Vi
har tänkt på Sveriges ekonomi långsiktigt i stället för
på kortsiktiga opinionsvinster i kommande opinions-
undersökningar. Fler borde ha iklätt sig ansvaret, men
förmågan och viljan har saknats hos många.
Det som nu uppnåtts av stabilitet i ekonomin får
inte slösas bort. Även om vi närmar oss ett val bör
inte partierna förledas till vallöften som innebär en
återgång till kasinoekonomin. Det har vi haft nog av.
Under de kommande åren behövs det både fasthet och
noggranna prioriteringar i den ekonomiska politiken.
Vi vet att det behövs ökade resurser för att kunna
värna en bra skola och skapa trygghet för människor
som blir sjuka eller på ålderns höst, men resurserna
måste komma utan att vi lånar pengar. Det måste
också handla om att skapa förutsättningar för fler
jobb, förbättra villkoren för företagandet - inte minst
för de mindre företagen - och skapa hållbar utveck-
ling i hela landet.
Under den kommande mandatperioden finns nu
också ett utrymme för att steg för steg sänka skatterna.
Från Centerpartiets sida pekar vi ut främst tre områ-
den för sänkta skatter.
Det är för det första sänkta arbetsgivaravgifter
med tyngdpunkten för de mindre företagen. Det är för
det andra sänkta inkomstskatter med tyngdpunkt för
låg- och medelinkomsttagare. Det är för det tredje
sänkt skatt på boendet, vilket vi redan nu kan genom-
föra genom beslut som riksdagen kommer att fatta om
några timmar.
Målet för budgetpolitiken ligger fast, och det in-
nebär ett överskott i statens finanser med 2 % per år
som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Det
målet är viktigt att uppnå. Det är nödvändigt för att
kunna minska och steg för steg pressa tillbaka vår
stora statsskuld. Ytterst handlar det också om solidari-
tet med kommande generationer. Dem borde alla här i
kammaren vara överens om att vi skall värna.
Styrkan i den svenska ekonomin ger också förut-
sättningar för Sverige att stå starkt utanför det EMU
som innebär mer av överstatlighet och mindre av
nationellt självbestämmande. Sverige kan, med den
styrka som har skapats under 90-talet och inte minst
under denna mandatperiod, stå starkt utanför den
ekonomiska monetära unionen med sunda statsfinan-
ser, självständig penningpolitik och en rörlig växel-
kurs. EMU riskerar enligt vårt sätt att se det att skapa
spänningar som motverkar utvidgningen av den euro-
peiska unionen i österled. Vi har ingen anledning att
medverka till att man offrar östutvidgningen på detta
centraliseringens och likriktningens altare.
I dagsläget tillhör Sverige de länder som betalar
den högsta medlemsavgiften till EU räknat per invå-
nare. Detta är orimligt i längden. Därför måste rege-
ringen, oavsett färg och sammansättning, med kraft
verka för att den svenska avgiften till Europeiska
unionen kan sänkas.
Centerpartiets budgetalternativ - som redovisas i
vår partimotion med anledning av vårpropositionen
och som finns i betänkandet - är finansierat och, visar
det sig, också drygt två miljarder kronor starkare än
regeringens alternativ. Vi tummar inte på målsätt-
ningen att börja betala av på statsskulden. En del i
finansieringen är den ränteeffekt som staten kan till-
godoräkna sig vid utförsäljning av aktieinnehavet i
exempelvis Nordbanken, Pharmacia, Assi Domän,
Celsius och Wasakronan, med undantag av special-
fastigheterna. Vår ekonomiska politik är också mer
inriktad på nya jobb och god miljö och att hela Sveri-
ge skall leva.
Herr talman! Vi behöver i Sverige en långsiktig
och stabil reform på skatteområdet. Lösningen är inte
att göra snabba och på en gång stora skattesänkningar.
I stället behövs det en plan som visar hur Sverige
långsiktigt och i takt med vad ekonomin medger sän-
ker skattetrycket. Det handlar helt enkelt om att peka
ut färdriktningen inför nästa mandatperiod och en bra
bit in på nästa årtusende. Jag vill fråga Socialdemo-
kraterna om man är beredd att medverka till att peka
ut en sådan färdriktning och steg för steg pressa till-
baka skatterna.
Sverige har som bekant höga arbetsgivaravgifter.
Skatten på arbete är hög. Det gäller också skatten på
vissa företag. Centerpartiet har därför under perioden
medverkat till rejäla skattesänkningar. Jag tänker
framför allt på sänkningen av arbetsgivaravgifterna.
Det ger i dag fem procentenheter lägre avgifter på en
lönesumma upp till 850 000 kr, och 180 000 kr för
egenföretagare. Nu går vi vidare på den vägen och
föreslår att lönesumman höjs till i första hand 2 mil-
joner respektive 300 000 för egenföretagare redan
från 1999. Dessutom bör reduceringen utökas från
nuvarande fem procentenheter till åtta procentenheter
under de närmaste åren.
Inkomstskatterna bör i första hand sänkas för låg-
och medelinkomsttagare. Det kan ske genom att grun-
davdraget höjs för alla upp till exempelvis 270 000
kronors inkomst, samtidigt som man också måste
kompensera kommunerna, vilket vi har föreslagit i
vårt budgetalternativ. Från Centerns sida har vi också
föreslagit att vi i en första omgång skall göra skatte-
sänkningar på i storleksordningen 3,5 miljarder för
låg- och medelinkomsttagare. Det innebär drygt tusen-
lappen i lägre skatt per år för en person med cirka
150 000 kr i inkomst.
Trots det svåra ekonomiska läge som Sverige har
befunnit sig i har Centerpartiet kunnat medverka till
sänkt skattetryck under denna mandatperiod genom
att prioritera hårt. Genomförda skattesänkningar har
finansierats. Den största skattesänkningen utgörs av
sänkt matmoms, som främst gynnar dem som använ-
der en förhållandevis stor del av sin disponibla in-
komst till mat. Det gäller i synnerhet barnfamiljer.
Genom överenskommelsen mellan Centerpartiet
och regeringspartiet kan nu fastighetsskatten sänkas
från 1,7 % till 1,5 % redan fr.o.m. år 1998 - en skatt
som höjdes av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet
hösten 1994. Belägenhetsfaktorn slopas för fastboen-
de i områden som är attraktiva för fritidsboende.
Vi förmådde driva fram en garanterad sänkning av
fastighetsskatten just nu i stället för att bara demon-
strera och riskera fortsatt hög fastighetsskatt efter
valet om vänstermajoriteten skulle bestå. Sänkningen
av fastighetsskatten var möjlig tack vare förtroende-
fulla relationer mellan oss och företrädare för rege-
ringen. Jag vill gärna ge uttryck för det mycket tydli-
ga, konstruktiva och pragmatiska förhållningssätt som
finansministern visade under förhandlingarna om
sänkt fastighetsskatt. Jag vet att den frågan var svår i
synnerhet för socialdemokraterna, men överläggning-
arna präglades av konstruktivitet, fasthet och mål-
medvetenhet. Jag tycker att det finns anledning att
tacka för det.
I vårt program på skatteområdet de närmaste åren
ingår dessutom att vi skall fasa ut förmögenhetsskat-
ten stegvis genom att i ett första steg slopa sambe-
skattningen. Den resterande förmögenhetsskatten
avvecklas de närmaste åren. Fram till 2002 bör för-
mögenhetsskatten vara utfasad ur skattesystemet.
Det behövs skattelättnader för fåmansbolagen. Vi
har i bugdetalternativet reserverat 500 miljoner kro-
nor i avvaktan på den utredning som inom kort skall
presenteras.
Avskaffad särskild löneskatt på avsättning till an-
ställdas vinstandelar ingår, och likaså avskaffad el-
skatt för jordbruket. Införande av ett yrkesfiskeavdrag
enligt dansk modell ingår, liksom sänkt skatt på eld-
ningsolja för jordbruket till samma nivå som gäller för
exempelvis industrin.
Sedan måste vi öka lättnadsutrymmet för onotera-
de bolag, förstärka reserveringsmöjligheterna för
enskilda näringsidkare, öka möjligheterna till kvitt-
ning av reaförluster på onoterade aktier samt öka
friheten för fördelning av avdraget för pensionsav-
sättningar för enskilda näringsidkare.
Detta är några viktiga men mycket strategiska åt-
gärder på skatteområdet, riktade till företagen.
Det finns i samhället en diskussion om skattesub-
ventioner av hushållsnära tjänster. Den diskussionen
har ibland en förmåga att bli yvig och inte särskilt
preciserad. Vi vet inte särskilt mycket om facit, om
resultatet på det här området. Låt oss därför, som vi
har föreslagit, inleda en försöksverksamhet på ett par
ställen i landet.
Herr talman! När det gäller synen på vård, omsorg
och skola går det i dag en djup klyfta mellan Modera-
terna och alla andra partier i Sveriges riksdag. En
enkel summering av partiernas budgetalternativ visar
en stark uppbackning från alla partier utom Modera-
terna för de extra resurser som Centerpartiet och So-
cialdemokraterna drivit fram.
Det här är inget försök att konstla fram en mot-
sättning. Den finns där, och den handlar i grunden om
ifall samhället skall stå för ett allomfattande och till-
räckligt starkt skyddsnät och en god utbildning, vård
och omsorg till alla eller om plånboken skall styra.
För Centerpartiet är det en politiskt prioriterad
uppgift att stärka välfärden. Goda kunskaper är en
rättighet för alla, inte ett privilegium för en del. Sve-
rige skall bygga världens bästa skola, och vi skall
fullfölja kunskapslyftet, som nu ger fler människor än
någonsin tidigare personliga utvecklingsmöjligheter.
Det är en styrka för ett framtidssamhälle. Vi satsar på
fler högskoleplatser i första hand på de mindre hög-
skolorna, medvetna om att det är en politik som lyfter
Sverige kompetensmässigt.
Vi vill stärka vård och omsorg genom mer resur-
ser. Det är där begränsningen ligger när det gäller
skattepolitiken. Alltför omfattande skattesänkningar
drabbar med nödvändighet skola, vård och omsorg i
form av nedskärningar - alternativt skapas ett budge-
tunderskott, som i sin tur framtvingar nedskärningar.
Det är en väg som Sverige inte skall beträda.
För Centerpartiet är urholkade resurser till skola,
vård och omsorg inte något alternativ. Tvärtom skall
mer pengar fram. Vårdgarantin skall införas, och för
att det skall vara möjligt behövs resurser. Dessutom
måste pensionerna förbättras för de äldre som lever
med knappa ekonomiska marginaler, pensionärer med
låg pension, låg folkpension, kanske låg ATP och
pensionstillskott, de pensionärer som har det sämst
ställt. Detta kan ske genom en höjning av pensionstill-
skottet. För Centerpartiet är detta viktigt.
Herr talman! Det pågår nu en ganska allvarlig
folkförflyttning från landsbygden och mindre orter till
de större städerna. Sverige håller på att kantra, men
koncentrationspolitiken korar aldrig några segrare,
den skapar bara förlorare - både för koncentrationsor-
terna och för avfolkningsbygden.
Därför är det viktigt att vi stärker regionalpoliti-
ken. Avgörande är då att stärka den s.k. stora regio-
nalpolitiken, dvs. att koncentrera åtgärderna på eko-
nomi, skatter, kommunikationer, näringspolitik, in-
klusive energi, samt utbildningspolitik. Politiken
måste i hela dess vidd och på alla dessa områden
inriktas på att stärka utvecklingskraften i hela landet.
Därför har vi föreslagit ytterligare 500 miljoner kro-
nor till regional utveckling och ökat hänsynstagande
till minskat befolkningsunderlag inom ramen för
skatteutjämningssystemet.
Vi har haft anledning att rikta kritik mot regering-
en för oförmåga inte bara på det regionalpolitiska
området utan också på miljöområdet och det arbets-
marknadspolitiska området.
Nu måste arbetslösheten pressas tillbaka. Även om
vi ser ljusningar och förbättringar är arbetslösheten
för hög. Den måste pressas tillbaka. Småföretagen är
då nyckeln till fler jobb. För att möta framtidens be-
hov måste arbetsmarknadspolitiken göras mer flexibel
och decentraliseras. Moderniseringen av regelverket
måste fortgå. Det är en högprioriterad uppgift att
motverka flaskhalsar och brist på yrkesutbildad ar-
betskraft inom olika sektorer.
Herr talman! Ibland brukar man i politiken tvista
om fel och brister. Det lönar sig föga att tvista om
vem som haft mest skuld till oredan i ekonomin. Allt-
för många debatter under den här mandatperioden har
använts till att rikta anklagelser mot än den ena, än
den andra. Det ger normalt inte någon lösning på
problemet. Alla regeringar, från början av 70-talet
och fram till 90-talet, får ta på sig sin del av skulden,
alla partier likaså. Skuldfrågan kan sedan lämnas
därhän. Det avgörande för Sverige och svenska folket
är i stället hur vi inför 2000-talet tillsammans skall
kunna lyfta Sverige och motverka en ny kräftgång i
ekonomin.
Erfarenheten från de gångna 25 åren, då Sverige
gått tillbaka, är att den förstelnade blockpolitiken
varit skadlig för landet. Sverige behöver framgent mer
av samarbete och gemensamt ansvarstagande. Center-
partiets politik för att lyfta Sverige inför 2000-talet är
också inriktad på samarbete och ansvarstagande. Vi
tar strid när det behövs, men vi sätter landets intresse
och ekonomi i första rummet. Det har vi från Centerns
sida visat under innevarande mandatperiod, och det
tänker vi fortsätta att visa även efter årets val, helst i
en regeringsposition.
Herr talman! Jag står fast vid de reservationer som
jag undertecknat för Centerns räkning i de två betän-
kanden som vi nu behandlar, men av tidsskäl yrkar
jag bifall endast till reservationerna 2, 27 och 33 i
betänkande FiU20 samt reservation 29 i betänkande
FiU27.