Fru talman! Frågan om var skulden till fallet i
svensk ekonomi ligger har vi väl kanske redan klarat
ut. Man kan också läsa Kjell-Olof Feldts bok om man
så önskar.
Det intressanta var att Jan Bergqvist, som ni note-
rade, avstod från att kommentera vad jag sade om
rättfärdighet. Det är för att han inser att det här inte är
en rättfärdig politik. Bara för att ni vill ha den politis-
ka makten att bestämma över människor skall dessa
utlämnas åt ett system som inte förmår ge dem sjuk-
vård i rätt tid.
Det är det ni har åstadkommit. Ni har ansvaret för
problemen i äldreomsorgen. Ni har ansvaret för
753 000 socialbidragstagare. Ni har ansvaret för sjuk-
vårdsköerna. Ni har ansvaret för bristerna i skolan.
Det är ni som regerar. Att smita från ansvaret är bland
det värsta som, tror jag, både jag och andra väljare
vet.
Ni har drivit en politik som har lett fel. Ni driver
dessutom en politik som gör att människor inte får de
jobb de skulle behöva - och som vi alla skulle behö-
va. Vi har en fortsatt hög arbetslöshet. Det har jag,
Carl B Hamilton och andra visat i debatten. Arbets-
lösheten är extremt hög. Vi har en statsminister som
säger att i ett sådant läge är det inte i första hand jobb
i privat sektor som skall komma till. Han sade på
landstingets kongress att 75 av 100 nya jobb för de
unga människorna i Sverige skall komma i den of-
fentliga sektorn.
Då vill jag ställa en enda fråga till Jan Bergqvist.
Kommentera detta, Jan Bergqvist! Är detta rimligt
och riktigt? Ställer sig Jan Bergqvist bakom Göran
Perssons uttalande att tre fjärdedelar av de nya jobben
skall växa fram i den offentliga sektorn? Eller des-
avouerar han sin partiordförande?