Fru talman! Jag skall ta upp tre kommunikations-
frågor, som har stor betydelse för arbete och tillväxt i
Norrlands inland. Det gäller Pajala flygplats, Inlands-
banan och de enskilda vägarna.
Flygplatserna i inlandet finns i Sveg, Östersund,
Kramfors, Vilhelmina, Lycksele, Storuman, Gällivare
och Kiruna. Det fattas en flygplats i Tornedalen. Paja-
la kommun har ansökt hos Luftfartsverket om att få
bygga en sådan och ta den i drift men har fått nej. Jag
har överklagat Luftfartsverkets negativa beslut till
regeringen.
Jag frågade kommunikationsministern i våras när
beslut om Pajala flygplats skulle tas i regeringen och
fick beskedet att det skulle ske inom kort. Svaret har
ännu inte kommit, och det är naturligtvis mycket
angeläget att kommunen får ett positivt besked från
regeringen om att man får sätta i gång byggandet av
en flygplats i Pajala. Alla vi som bor i Norrlands
inland är mycket väl medvetna om den betydelse bra
flygförbindelser har för utvecklingsmöjligheterna för
de berörda orterna i inlandet.
Riksdagens revisorer har för en tid sedan lämnat
en rapport till oss om Inlandsbanan, och vi skall be-
handla den i höst. Revisorerna lägger fram ett bra
förslag, att vi skall uppdra åt regeringen att under
nästa år lägga fram förslag om hur trafiken skall fi-
nansieras efter 1998, när den femåriga försöksperio-
den är slut. De räknar upp de funktioner som Inlands-
banan har regionalpolitiskt, miljöpolitiskt, trafikpoli-
tiskt och inte minst kulturpolitiskt.
Till de här funktionerna skulle jag vilja lägga en
funktion som revisorerna inte har tagit upp, nämligen
att Inlandsbanan och Inlandsbanan AB, IBAB, utgör
den enda konkurrens som Banverket har i vårt land
för drift och förvaltning av järnväg.
IBAB är ett litet banverk i Norrlands inland. Det
ägs av kommunerna längs Inlandsbanan. IBAB driver
Inlandsbanan precis som Banverket driver de andra
banorna i Sverige. Våra revisorer har konstaterat att
IBAB har lyckats klara underhållet till en lägre kost-
nad än vad Banverket hade beräknat, och de beröm-
mer faktiskt IBAB för detta.
Om vi betänker att Banverket får 3 miljarder kro-
nor från oss för att driva övriga järnvägar i landet, kan
vi förstå att en konkurrens kan få stora positiva effek-
ter. Banverket kan göra effektivitetsvinster i den täv-
ling som kan utvecklas med IBAB. IBAB driver ock-
så en del nya och intressanta idéer på järnvägens
område.
Vi halverade i våras anslaget till de enskilda vä-
garna, men vi beslutade också att regeringen skulle
analysera hur samhällsmedlen till vägföreningarna ute
i landet används av dessa föreningar. Motivet till
denna analys var önskemålet att kunna behålla de
enskilda vägarna öppna och tillgängliga för allmänhe-
ten och att man inte skall behöva lägga ned färjelinjer
som drivs enskilt.
Analysen skall göras under detta år. Det föreligger
en tidspress även i den här frågan. Vägverket beslutar
strax före årsskiftet om fördelning av statsmedlen till
de enskilda vägarna. Om analysen inte görs färdig i
god tid, så att regeringen hinner ge signaler till Väg-
verket om hur medlen skall fördelas, kan resultatet bli
att en hel rad enskilda vägar bommas för och att ett
antal färjelinjer stängs den 1 januari. Det vore helt
oacceptabelt. Det ligger ett mycket tungt ansvar på
regeringen att så inte blir fallet.
(forts. prot. 8)