Herr talman! Skriftliga talepunkter kan låta lite trist, men tro mig: De har sina fördelar. Men du är rolig, Johan. Jag gillar det.
Det du har gemensamt med många andra talare från den borgerliga sidan är att ni hela tiden hamnar i opposition och ska gå tillbaka till vad vi har gjort. Det gör Beatrice Ask varje gång. Det kanske inte bara är hennes osynlighet i debatter och annat som gör att det känns som om jag är inne på mitt nionde år som justitieminister, utan även just dessa budskap att det är vi som ska svara och tala om hur vi ska göra och så vidare.
Det är en komplimang, och jag tar emot den.
Nu är det trots allt inte vi som driver detta, utan det är den borgerliga regeringen som ska se till att vi får ihop någonting. Vi vill hjälpa till, och vi vill stödja, men vi vill inte delta i ett hyckleri. Vi vill inte delta i någonting som inte når upp till en gräns för Europakonventionen, och vi vill inte påstå att vi stärker rättssäkerheten när vi inte ens kan skriva in rätten till offentlig försvarare. Då är det nämligen inte rättssäkerhet.
Om en människa sitter i en rättegång misstänkt för ett brott, allvarligt eller inte, och inte får sina rättigheter tillgodosedda är det inte en rättssäker rättegång. Det vet vi. Det är du och jag överens om. Vi är jurister båda två, och vi har jobbat i domstol - jag har jobbat som advokat i många år. Vi har sett många rättegångar, och vi vet att det inte fungerar. Det är ingen rättssäkerhet.
En sak jag alltid har gillat hos dig, Johan, är att du är ärlig. Jag vill nu att du ärligt svarar på om du verkligen tycker att det är en bra överenskommelse ifall man inte kommer fram till detta med rätten till försvarare. Om alltså det mest grundläggande missas vad gäller rättssäkerheten, tycker du då inte att man kan säga att detta ändå inte var särskilt bra?