Herr talman! Vi är inte gisslan i detta. Tvärtom är det ett svenskt ordförandeskap. Vi har en justitieminister som är mycket engagerad i det här och som har en mycket klar ambition, nämligen att det som ska bli Stockholmsprogrammet över tid ska balansera upp det tidigare Haagprogrammet med insatser som i större utsträckning stärker den enskildes rättssäkerhet och stärker skyddet för den enskildes rättigheter. Det är en mycket vällovlig ambition som också tas emot väl av många andra medlemsländer. Det är en ambition som har stöd från allianspartierna i justitieutskottet och som jag hoppas att också flera partier ställer sig bakom. Den ambitionen är viktig och skulle ge ett ordentligt avtryck.
En del i detta är ju det som Mehmet Kaplan är inne på, nämligen att också EU:s institutioner ansluter sig till konventionen om de mänskliga rättigheterna. Det skulle ha stor betydelse för möjligheten att pröva att också EU:s institutioner lever upp till kravet på rätten till privatliv exempelvis. Kontrollmöjligheterna ökar. Det är en viktig del som också finns med i kommissionens utkast och meddelande.
Vi är inte gisslan. Tvärtom är ambitionen högt ställd att över tid åstadkomma ett program som bättre balanserar upp det tidigare Haagprogrammet som ju tillkom i en annan tid, med en annan regering. Nu är tid att utvärdera de insatserna och åstadkomma en bättre balans till förmån för den enskildes rättigheter.