Fru talman! Knappast någon gång i Sveriges poli-
tiska historia har en så omfattande och djupgående
diskussion förts om Europa som under de senaste
åren. Den har också engagerat mycket stora delar av
svenska folket. Folkomröstningen föregicks av en
kampanj som nog blev till en av de största satsningar
på folkupplysning och folkligt deltagande någonsin i
vårt land. Mer än 80 % av väljarna deltog, och en
majoritet röstade ja till EU-medlemskap.
Genom folkomröstningen och inträdet i den Euro-
peiska unionen är vårt land nu med i ett spännande
och långsiktigt samarbete. Tillsammans med övriga
folk i Europa skall vi utveckla samarbetet för att tryg-
ga fortsatt fred, säkerhet och välfärd för de europeiska
folken. Regeringen avser att bedriva en aktiv och
framåtsyftande EU-politik och konstruktivt bidra till
att forma Europas framtid.
Sveriges inträde i EU och regeringens målmedvet-
na satsning på att sanera statsfinanserna - precis som
vi sade före valet 1994, Holger Gustafsson - har ska-
pat ett förnyat förtroende för Sverige i vår omvärld.
Vi har en tillväxt som är högre än på tio år, den star-
kaste ökningen av sysselsättningen sedan andra
världskriget, sjunkande räntor, kraftigt ökade in-
dustriiinvesteringar och den högsta ökningen av in-
dustriproduktionen sedan början av 1960-talet. Sam-
arbetet i riksdagen över blockgränserna har gett denna
politik en stabil grund. Regeringen engagerar sig
starkt för att denna positiva utveckling skall bestå.
Men EU-medlemskapet innebär förändringar, och
saneringspolitiken leder till påfrestningar för många.
EU har fått klä skott för människors missnöje på be-
tydligt fler områden än vad som är motiverat.
Och mitt i den stora förändringen, innan vi ens har
hunnit vänja oss vid formerna för vårt medlemskap,
höll vi val till Europaparlamentet. Det låga valdelta-
gandet har gett oss en rejäl tankeställare. Men med
litet perspektiv är det kanske inte så förvånande, trots
allt, att så få valde att utnyttja sin rösträtt. Man visste
att det var ett begränsat val. Det handlade om 22
svenska platser i det 626 personer starka Europapar-
lamentet, inte om något annat.
Fru talman! Det EU som vi nu är medlemmar i har
en period av stora förändringar bakom sig, inte minst
genomförandet av den gemensamma inre marknaden,
men än större utmaningar ligger framför oss. Utvidg-
ningen av medlemskretsen till kanske 27 medlemmar
kräver att EU:s institutioner anpassas för att kunna
fungera i en mycket större medlemskrets. En refor-
mering av den gemensamma jordbrukspolitiken och
strukturfonderna, en ny femårsbudget och den eko-
nomiska och monetära unionen - hur vi tillsammans
hanterar de här utmaningarna bestämmer mycket av
Europas framtid.
EU gjorde kriget i Västeuropa omöjligt. Samman-
flätningen av de europeiska samhällena och ekonomi-
erna gav immunitet mot krig och militära konflikter.
Medlemskap i EU är också en garanti för demokrati.
Diktatorer kan inte längre vrida klockan tillbaka i
Grekland, Portugal eller Spanien.
För länderna i Östeuropa och Centraleuropa är
medlemskap i EU ett politiskt mål av första rang. För
dem står EU för demokrati, välfärd och ett europeiskt
kulturarv.
För oss förstärker utvidgningen möjligheten till
fred i vårt närområde och kan därmed öka vår säker-
het. Ekonomisk utveckling och tillväxt i Östeuropa
skapar också nya marknader för svenskt näringsliv
och ger arbetstillfällen i Sverige. Utvidgningen är en
historisk uppgift.
Utvidgningsförhandlingarna bör inledas sex må-
nader efter regeringskonferensens slut för samtliga
kandidatländer. Hur den fortsatta förhandlingsproces-
sen fullföljs får sedan avgöras av ekonomisk utveck-
ling och förmåga att uppfylla de krav som medlem-
skapet ställer.
För regeringen är utvidgningen en fråga om soli-
daritet. Europa skadades när järnridån gick ner. Nu
får inte järnridån ersättas av en "fattigdomsridå",
osynlig men lika obönhörlig.
Ja, det kommer att kräva mycket att utvidga EU
österut. Ja, det kommer att innebära rejäla förändring-
ar - framför allt i jordbrukspolitiken men också på
andra områden, både hos oss och hos dem. Men priset
för att inte våga ta steget blir för högt, domen från
kommande generationer för hård, vi skall axla den
uppgiften med största ansvar. Inskränkt nationalism
skall inte få stoppa det arbetet.
Jag tycker att det varit trist att här och även tidiga-
re få ta del av Miljöpartiets syn, här uttryckt av Peter
Eriksson; att se den rädsla som man har och den
okänslighet som man visar för vad folken i öst faktiskt
själva önskar.
Men vår solidaritet är inte kravlös. Inför utvidg-
ningen driver Sveriges representant nu i reflektions-
gruppen att EG skall tillträda Europarådets konven-
tion om de mänskliga rättigheterna. Signalen till kan-
didatländerna om kraven på demokrati och mänskliga
rättigheter måste vara entydig och klar.
Fru talman! Regeringens ansträngningar för att sa-
nera nationens finanser börjar nu bära frukt. Somliga
hävdar att detta arbete tvingades på oss av Ma-
astrichtfördragets krav, att detta skulle ålägga oss att
föra en ekonomisk politik som leder till högre arbets-
löshet. Det är en felaktig syn, fru talman. Sunda stats-
finanser, stabila priser, låga räntor och en stabil väx-
elkurs är en förutsättning för hög tillväxt och låg
arbetslöshet.
Arbetslösheten leder - det vet vi alla - till den
hopplöshet och de antidemokratiska tendenser som
har fått växtkraft i dagens Europa. Att 18 miljoner
människor står utanför den ordinarie arbetsmarknaden
är fullständigt oacceptabelt och ett enormt slöseri med
mänskliga resurser. Det är ett hot mot ekonomisk och
social stabilitet, ja ytterst mot vårt demokratiska sty-
relseskick.
Den finansiella stabilitet som formulerats i Ma-
astrichtfördraget kan utgöra en viktig grund för en
politik som pressar ner arbetslösheten. Men det räcker
inte. Vem tror i dag att vi klarar sysselsättningen utan
samarbete med våra grannar? EU-länderna måste höja
ambitionen när det gäller att permanent bekämpa
arbetslösheten, och denna höjda ambition bör åter-
speglas i fördraget.
Toppmötena i Essen och i Cannes har lyft fram
sysselsättningen på dagordningen. Det har inte minst
varit socialdemokratiska regeringsföreträdare som har
lyft fram dem, och det är bra att också andra politiska
grupperingar har ställt upp för den politik som nu står
på dagordningen. Så är det, Göran Lennmarker.
Sverige har i förberedelserna för den kommande
regeringskonferensen lagt fram förslag med denna
inriktning. Vi vill se tydligare mål och en starkare
institutionell förankring av sysselsättningsfrågorna.
EU:s ambitioner när det gäller sysselsättningen måste
vara lika höga som när det gäller finansiell stabilitet.
En stark ekonomi förutsätter att människors vilja till
arbete tas till vara. Vi vill att EU skall bli en union för
sysselsättning.
För att öka sysselsättningen bör en närmare sam-
verkan ske i den ekonomiska politiken. Vi har mycket
att vinna på att i större utsträckning betrakta EU som
en integrerad ekonomi och att utforma den ekonomis-
ka politiken därefter.
Den ekonomiska och monetära unionen kan repre-
sentera ett viktigt steg i denna riktning, och den är ett
uttryck för den höga ambitionen i det europeiska
projektet. Men en valutaunion rymmer också risker.
Den innebär att vissa av EU:s medlemsländer kan
komma att gå snabbare fram än andra. De länder som
lyckas får starka motiv att fördjupa sitt ekonomiska
samarbete. EMU-processen måste därför hanteras
med varsamhet, så att den inte motverkar sitt syfte och
i stället leder till splittring och till att den inre mark-
naden eroderar.
Regeringen kommer inom kort att tillsätta en ut-
redning som skall analysera fördelar och nackdelar
med ett svenskt deltagande i den ekonomiska och
monetära unionen och dess tredje steg, valutaunionen.
Vi skall - i enlighet med svensk tradition - ha en
omfattande och bred debatt innan vi tar de avgörande
besluten.
Fru talman! Det är vår ambition att under rege-
ringskonferensen 1996 sätta sakfrågorna i centrum. Vi
måste visa att EU är av praktisk betydelse för vanliga
medborgare, att EU kan bidra till att skapa en trygg
och bra vardag för människorna. Det handlar om
sysselsättning, om bättre miljö, om ökad jämställdhet
mellan män och kvinnor och om kampen mot interna-
tionell brottslighet. Vem tror i dag att vi klarar dessa
frågor utan samarbete med våra grannar?
EU-fördraget är oöverskådligt och svårgenom-
trängligt. Allmänhetens tillgång till EU-dokument är
begränsad eller godtycklig. EU måste bli öppnare och
fördraget enklare och lättare att förstå. Regeringen
kommer att verka för detta i regeringskonferensen.
En offentlighetsprincip liknande den svenska bör
gälla också för institutionerna i EU. När rådet sam-
manträder som lagstiftare bör debatterna vara offent-
liga. Protokoll från mötena skall vara tillgängliga för
medier och allmänhet. Beslutsprocedurerna i rådet
och i parlamentet är i dag så många och så komplice-
rade att de är näst intill obegripliga, utom för möjli-
gen ett antal människor som kan räknas nästan på den
ena handens fingrar. Vi vill verka för färre och enkla-
re beslutsprocedurer.
EU har hittills framgångsrikt ägnat huvuddelen av
sin möda åt att ta bort handelshinder mellan länderna.
Men hittills har producenternas intressen stått i cent-
rum. EU behöver göra mer för att stärka konsumen-
ternas ställning, ge konsumenterna del av frukterna av
den gemensamma marknaden.
Vem tror i dag att arbetet för en bättre miljö klaras
utan samarbete med våra grannar? Men vi måste gå
längre vid regeringskonferensen, såsom också Lena
Nilsson har angivit i den röda skrift som regeringen
producerade i somras. Vi bör överväga att på miljöns
område fatta fler beslut i majoritet. Miljöhänsyn
måste komma in på alla politikområden, i Rio-
deklarationens anda, precis som öppenheten, enkelhe-
ten och jämställdheten mellan könen skall genomsyra
samarbetets olika delar.
På jämställdhetens område är regeringen redan
mycket aktiv i EU, och vi kommer också att föreslå en
skärpning av fördraget på denna punkt i regeringskon-
ferensen.
Även den internationella brottsligheten har tyvärr
dragit nytta av den gemensamma marknaden. Därför
måste samarbetet i rättsliga och inrikespolitiska frågor
effektiviseras, inte minst för att bekämpa den illegala
narkotikatrafiken. I ett Europa utan gränser måste
människor känna trygghet. Det är regeringens upp-
fattning att detta samarbete i allt väsentligt skall vara
mellanstatligt. Det hindrar inte att EU:s institutioner
bör kunna utnyttjas bättre än i dag. En viktig fråga
under regeringskonferensen måste bli vilken roll som
kommissionen och vår egen kommissionär Anita
Gradin skall spela, t.ex. i brottsbekämpningen.
Fru talman! Europa står i dag inför nya hot. Dit
hör etniska och religiösa motsättningar, främlingsfi-
entlighet, massiva flyktingströmmar, miljöproblem
och internationell brottslighet. Dessa problem kan
undergräva stabiliteten på vår kontinent, om de inte
hanteras på rätt sätt och i god tid. Det är något som
bara kan göras av de europeiska länderna i samver-
kan.
Kriget i forna Jugoslavien ligger som ett öppet sår
mitt i Europa. Det berör djupt människorna runt om
på vår kontinent. Människorna i Sverige och övriga
europeiska länder förväntar sig att vi i framtiden står
bättre rustade inför de nya möjliga konflikthärdar som
kan finnas. Det gäller att finna lösningar i ett tidigare
skede, innan blod har flutit.
Regeringen anser därför att det är viktigt att Sve-
rige bidrar till att EU utvecklar sin förmåga när det
gäller såväl humanitära och fredsbevarande operatio-
ner som konflikthantering och konfliktförebyggande.
För Sveriges del gäller oförändrat att vårt deltagande i
den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och
insatser i fråga om förebyggande och hantering av
konflikter sker på grundval av den militära alliansfri-
heten. På denna grundval vill vi aktivt verka för en
alleuropeisk säkerhet.
Inför regeringskonferensen arbetar vi från svensk
sida för att EU skall stärka sin förmåga vad gäller
analys och förebyggande på det utrikespolitiska om-
rådet. Statsministern har i det syftet föreslagit att man
inrättar en särskild funktion för "tidig varning" vid
möjliga framtida konflikter.
Fru talman! Låt mig avsluta med att blicka ett par
år framåt i tiden. Nästa år inleds EU:s regeringskonfe-
rens. Den nya världshandelsorganisationen WTO -
GATT:s efterföljare -håller samma år sitt första mi-
nistermöte. WTO kan bidra till att riva de murar som
fortfarande finns mellan EU och omvärlden.
År 1997 och 1998 följer så nya utmaningar för det
europeiska samarbetet. Vi hoppas att utvidgningsför-
handlingarna skall inledas. Planerna för EMU kom-
mer att ha tagit form. En reformering av jordbruks-
politiken blir nödvändig, liksom för struktur- och
regionalfonderna.
Detta sker samtidigt som medlemsländernas riks-
dagar och parlament skall behandla resultaten av
regeringskonferensen. Det blir sålunda en tid av in-
tensiva förhandlingar med många skilda men parallel-
la processer. En strategi måste utformas som undviker
blockeringar och återvändsgränder. Reformprocessen
måste i stället drivas så, att de olika delresultaten
bygger under och ger stöd för nästa steg.
Regeringen kommer i denna process på bästa sätt
söka främja svenska intressen. Det innebär att vi
kommer att ta vårt ansvar för en stabil och fredlig
utveckling på vår kontinent, en hög och hållbar eko-
nomisk tillväxt, en full sysselsättning och en rättvis
fördelning av välfärden. I dessa frågor kommer vi, fru
talman, att nära samråda med riksdagen.