Fru talman! Det var trafikutskottet som tog initia-
tivet i fråga om de statliga garantierna på grund av
ändrade förutsättningar för företagen inom flygbran-
schen efter terrorattacken den 11 september.
Vid ett ministerrådsmöte den 22 september hade
EU:s ekonomi- och finansministrar enats om vägle-
dande principer som skulle ligga till grund för natio-
nella lösningar av det aktuella problemet.
Riksdagen fattade beslut om garantierna under en
period om högst 30 dagar. Det första beslutet fattades
den 27 september av riksdagen, med retroaktiv ver-
kan från den 25 september, och garantiavtalet skulle
gälla så länge det inte fanns erforderliga försäkrings-
skydd att tillgå på marknaden. Ytterligare två retro-
aktiva beslut har fattats, varav det senaste ändrades så
att riksdagen fattade beslut om att bemyndigandet
skulle gälla tills vidare, just för att riksdagen skulle
undvika att fatta beslut retroaktivt.
Det ska väl sägas att det är väldigt olyckligt att
riksdagen får fatta beslut retroaktivt - det är vi alla
överens om - men när det är så extrema händelser
som terrorattacken den 11 september och hela världen
plötsligt står inför oron att det ska hända igen, när alla
människor blir oroliga och försäkringsbolagen ändrar
villkor osv., får vi kanske acceptera att retroaktiva
beslut ibland måste fattas. Det gäller för regeringen
att handla snabbt och vidta de åtgärder som behövs
för att skydda befolkningen.
I det aktuella fallet med flyggarantierna var det ett
sådant tillfälle vid första beslutet. Därefter avvaktade
regeringen in i det längsta med att begära förlängning
av beslutet på grund av att man avvaktade om någon
tillfredsställande försäkringslösning skulle uppenbara
sig så att garantierna kunde avbrytas.
I de övriga retroaktiva besluten var EU och de öv-
riga skandinaviska länderna helt överens om att den
lösning som fanns på marknaden inte var ett bra al-
ternativ. Riksgäldskontoret fick i uppdrag av rege-
ringen att utfärda garantierna till flygbranschen. Des-
sa garantier fick endast ställas ut om en försäkrings-
lösning helt eller delvis saknades på marknaden. Men
regeringen hade naturligtvis det yttersta ansvaret.
När Riksgälden ansåg att det fanns en försäk-
ringslösning på marknaden och önskade avbryta ga-
rantierna ansågs det inom EU och de skandinaviska
länderna att det inte existerade någon fungerande
lösning. Av den anledningen fattade regering och
riksdag sitt beslut den 24 oktober.
Fru talman! Jag yrkar på godkännande av konsti-
tutionsutskottets anmälan.