Herr talman! Ingen har i diskussionen hittills, eller
i KU på annat sätt, ifrågasatt de regler som finns,
nämligen regler som handlar om att vi inte ska utläm-
na människor till länder där de riskerar att utsättas för
tortyr eller liknande behandling. Det framgår bl.a. av
den skrivelse som regeringen skickade till riksdagen
för ett tag sedan under namnet En nationell hand-
lingsplan för de mänskliga rättigheterna. Där disku-
terar man förbuden mot utvisning och avvisning.
Det som nu har skett, och som beskrevs i föregå-
ende inlägg, måste leda till en diskussion om det är
möjligt och rimligt att få garantier om att vissa perso-
ner inte ska utsättas för tortyr i länder som använder
sig av det.
Amnesty International har i en skrivelse, som jag
inte tror återfinns i den tryckta KU-upplagan, daterad
den 7 i denna månad, bl.a. hävdat att de s.k. garanti-
erna inte innebär skydd för dessa två personer "mot
att utsättas för övergrepp i Egypten och att regeringen
därför brutit mot sina internationella förpliktelser att
inte återsända någon person till ett land där han eller
hon riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av
sina mänskliga rättigheter, som exempelvis tortyr."
Jag skulle vara intresserad av att höra den som fö-
reträder majoriteten på den här punkten, jag tror att
det är Pär Axel Sahlberg, kommentera den Am-
nestyskrivelsen. Jag skulle också vilja höra kom-
menterar på några punkter som jag nu tänker ta upp.
En principiell fråga är: Kan vi när det gäller län-
der som tillämpar tortyr över huvud taget tro på ga-
rantier? Är det möjligt eller inte för Sverige, Storbri-
tannien eller någon annan demokrati när de ska ta
ställning till ett avvisningsbeslut att få sådana utfäs-
telser från ett land där tortyr ändå tillämpas så att det
skulle skapas någon slags frizon för just dessa med-
borgare?
Själva innehållet i garantin har framgått både av
KU-handlingarna och det föregående inlägget. Det är
fråga om att en statssekreterare har tagit emot en
promemoria - det heter något finare på franska, aide-
mémoire - och att man i det sammanhanget ha noterat
att man har tagit del av det hela. Det är en annat del
som jag utgår blir kommenterad av dem som står
bakom majoritetsskrivningarna.
Till sist undrar jag: Finns det något annan exem-
pel på att Sverige utlämnar personer som är mycket
kontroversiella, för att uttrycka det försiktigt, i de
länder de blir utlämnade till när det gäller länder som
tillämpar tortyr? Har man gjort det över huvud taget,
eller är detta ett helt unikt exempel? Det är bättre om
det är unikt, men eftersom KU-majoriteten i praktiken
har accepterat hanteringen undrar jag om man har sett
några liknande exempel.