Fru talman! Ärade ledamöter i kammaren! Proto-
kollsläsare! Den här punkten i betänkandet från kon-
stitutionsutskottet handlar om huruvida den svenska
regeringen har fullgjort sina förpliktelser som IMO-
resolutionen ålägger den svenska staten att göra. Det
handlar alltså om att när en haveriutredning är färdig
och det därefter tillkommer nya fakta är man bunden
att tillsätta en ny utredning.
Det har tillkommit nya fakta, menar vi som har
gjort denna anmälan, som kommer från flera av riks-
dagens partier.
Som nämndes tidigare genomfördes en hamn-
statskontroll på Estonia timmarna innan hon lämnade
Estland för sin sista resa. Den internationella haveri-
kommissionen publicerade detta protokoll i sin utred-
ning. Det protokollet har man använt för att hävda att
Estonia var sjövärdig på sin sista resa.
Men efter det att den internationella haverikom-
missionens rapport publicerades har det dykt upp
andra protokoll. Man märker vid en jämförelse att det
som publicerats i Haverikommissionen har manipule-
rats. Man ser att notapparaten där har tagits bort. Det
gör att det blir omöjligt att se att 5 av den 14 anmärk-
ningar som gjorts under denna kontroll var av så
allvarlig karaktär att fartyget skulle ha förbjudits att
lämna hamn, enligt internationella sjölagar.
Man upptäcker också till sin förundran att svenska
Sjöfartsverkets brevhuvud på protokollet är borttaget
på det protokoll som publicerats av Haverikommis-
sionen. Därmed blir det omöjligt för läsaren att se
vem det var som bar ansvaret för den här kontrollen.
Det svenska kriminaltekniska laboratoriet har
konstaterat att det här har manipulerats. Och det kan
ju var och en förstå: Om brevhuvudet är bortklippt är
det manipulerat.
Men också annan sjöteknisk expertis i Sverige har
varit mycket kritisk till detta, bl.a. professor Anders
Ulfvarson på Chalmers, som har formulerat kritiken
så här: Den internationella haverikommissionen har
fört fram vilseledande information om fartygets skick
inför sin sista resa, och allvarliga brister i kommis-
sionens slutrapport äventyrar trovärdigheten i hela
utredningen.
I konstitutionsutskottets förhör med ansvarig mi-
nister Mona Sahlin hördes också den sakkunnige
Catrin Tidström. Hon reste till mångas förundran
frågan om det faktum att det dök upp ett annat proto-
koll som visade någonting annat än det protokoll som
publicerats i utredningsbetänkandet skulle ha ändrat
Haverikommissionens slutsats. Svaret på den frågan,
fru talman, är ja. Av det protokoll som publicerades i
Haverikommissionens rapport kan man om man vill
dra slutsatsen att fartyget var sjövärdigt. Men i det
andra protokollet ser man att fartyget inte var sjövär-
digt.
Jag läser med intresse på s. 149 i konstitutionsut-
skottets betänkande. Man refererar till regeringens
argumentation om att hamnstatskontroller utförs av
hamnstaten på fartyg vilka för en annan flagg än
hamnstatens. Eftersom Sverige varken var hamnstat
eller flaggstat i det aktuella fallet var det inte någon
hamnstatskontroll.
Det står vidare att det var en övning. Sjöfartsver-
ket undervisade fartygsinspektörer i Estland.
Fru talman! Detta är inte med verkligheten över-
ensstämmande. Sjöfartsverket hade den estniska rege-
ringens uppdrag att utföra hamnstatskontroller och
samtidigt utbilda ester i detta. Sjöfartsverket har fak-
turerat Estland för hamnstatskontroller, och den est-
niska regeringen har betalat för hamnstatskontroller.
Allt detta finns verifierat. Det finns papper på det.
Det var en del av Sveriges biståndsarbete och av
BITS-avtalet, som fanns mellan Sverige och Estland,
att detta arbete skulle göras av Sverige, som har ka-
pacitet och kompetens. Det saknade den nya demo-
kratiska staten Estland.
Vidare försöker regeringen argumentera att det
handlade om lösa blanketter från en övning och att
det således var handlingar från undervisning om hur
en hamnstatskontroll kan gå till. Det är en argumen-
tation som är intressant av tre skäl.
För det första är det en pedagogisk katastrof. Om
det svenska sjöfartsverket utbildar ester under en
övning och konstaterar en lång rad fel som är så all-
varliga att fartyget skulle stoppas men sedan inte gör
någonting är det helt fel. Det vore som att ha en nyk-
terhetskontroll med poliser ute på vägen - en övning
då man tränar nya poliser - men släppa i väg berusa-
de bilister. Det kommer en bilist som är otroligt beru-
sad. Han kör in till vägkanten, man fyller i papper och
gör alkoholtestet. Sedan släpper man i väg bilisten
därför att det bara var en övning. Kan någon före-
ställa sig ett sådant scenario?
Skulle det ha varit på det sätt som regeringen häv-
dar är Sjöfartsverkets agerande under all kritik. Om
det är så man bedriver utbildningsverksamhet vore
personalen högst olämplig att utföra denna typ av
uppdrag.
För det andra innebär regeringens argumentation
att man helt och hållet rycker undan grunden för Ha-
verikommissionens slutsats, nämligen att fartyget var
sjövärdigt. Det enda dokument i Haverikommissio-
nens rapport som styrker att fartyget var sjövärdigt är
det publicerade hamnstatsprotokollet. Det är det enda
dokument som styrker detta. Det rycker regeringen
undan genom att säga att det inte är ett sådant doku-
ment.
För det tredje gör resonemanget om lösblanketter
att man helt ifrågasätter utredningens trovärdighet.
Det är det kanske mest anmärkningsvärda. Jag är
osäker på om regeringen ens själv begriper det. Om
man påstår att protokollet som är publicerat i Haveri-
kommissionens rapport är lösblanketter från en irre-
levant övning uppstår frågan hur i herrans namn en
internationell haverikommission, som utreder en av
de värsta civila fartygskatastroferna någonsin, i sin
slutrapport kan publicera fullständigt irrelevanta öv-
ningsblanketter som inte har med saken att göra. Om
man hävdar att utredningen är så inkompetent att den
publicerar lösblanketter från någonting som är helt
irrelevant för utredningen ifrågasätter man utredning-
ens trovärdighet helt och hållet. Man har heller inte
svarat på varför man säger på detta sätt.
Att konstitutionsutskottet svalt denna soppa är
inte bara beklämmande. Jag menar att det är djupt
beklagligt.
Det har efter Haverikommissionens slutrapport
framkommit nya fakta som ställer katastrofen i en
helt annan dager. Fartyget var inte sjövärdigt då det
lämnade hamn. Det borde naturligtvis leda till andra
slutsatser när det gäller hur man bör agera för att
förhindra liknande fartygskatastrofer i framtiden.
Faktum är att det genomfördes en kontroll. Även
om Sjöfartsverkets personal skulle ha varit på se-
mester och gjort det på ledig tid för att den tyckte att
det var kul har det inte med saken att göra. Sjölagarna
tar inte semester. De gäller dygnet runt.
I förlängningen, fru talman, handlar denna under-
låtenhet från regeringens sida att uppfylla de förplik-
telser som Sverige åtagit sig i och med att man skrev
under IMO-resolutionen om att man riskerar den
framtida sjösäkerheten. Man riskerar att förstöra om-
världens förtroende för Sverige när det gäller att sköta
sina åtaganden i internationella avtal. Det handlar
också, som tidigare talare har varit inne på, om rätts-
säkerheten. Det är en civil katastrof som kostat över
800 svenskar livet, men man går inte till botten för att
finna orsakerna. Man konstaterar att det finns kons-
tigheter i utredningen. När det kommer fram nya
fakta är man inte benägen att ta dem till sig och un-
dersöka vad som ligger bakom.
Det är djupt otillfredsställande att också riksda-
gens konstitutionsutskott underlåter att se till att rege-
ringen följer de resolutioner som den svenska staten
har skrivit under.
Förra gången vi debatterade denna fråga i riksda-
gen frågade jag de partier som stod bakom betänkan-
det om det fanns något enda argument för den slutsats
de stod bakom. Ingen hade något argument. Det fanns
heller inget argument i utskottets betänkande. Det är
samma sak här. Jag finner inga argument. Jag upp-
manar återigen de partier som står bakom betänkan-
det att nämna ett enda argument för att man inte
skulle kritisera regeringen för dess underlåtenhet.
Fru talman! Jag yrkar på godkännande av anmälan
i reservation 8.