Herr talman! Jag har haft rätt stor respekt för Lars
Ångströms arbete i fråga om freden i världen. Men
det här var grovt: Medan världens ledare åker till
området för att mäkla fred skickar Sverige haubitser.
Som en pekoral var det helt okej, men som ett de-
battinlägg i en så här viktig fråga var det mycket
tveksamt.
Jag återknyter till min flotte därute. Nu ska jag
kravla mig upp på den där flotten, för jag byter nog
definitivt perspektiv i det här läget och har stora pro-
blem med det personligen, men nu talar jag för ut-
skottet.
Här finns ett regelverk. Här finns mot den ideala
bilden av en värld i fred, där människor lägger ned
vapnen och gör svärd till plogbillar, den hårda verk-
ligheten som tyvärr många människor lever i just nu.
För drygt två veckor sedan var jag i flyktinglägret i
Jenin och såg just den där sprängkraften som Lars
Ångström nu beskrev.
I den här onda världen har vi valt att ha ett försvar
och en försvarsindustri. Precis som i de tidigare ären-
dena handlar det nu om att tillämpa de regelverk som
finns i lagstiftningen, och den kan Lars Ångström till
punkt och pricka, fast han låtsades inte om det för tio
minuter sedan. Vad det handlar om är att det finns ett
antal regelverk som här ska uppfyllas.
I KU-anmälan från Miljöpartiet säger man att
svenska vapen har sålts hit och dit, och man räknar
upp ett antal länder. Sedan anklagar man ministern i
den svenska regeringen för att ha sålt vapnen. Då har
vi skrivit till regeringen och undrat: Har ni sålt vapen
till de här och de här länderna? Regeringen har sva-
rat: Vad avser första frågan i KU-skrivelsen om vilka
tillståndsärenden regeringen handlagt under perioden
1998-2000 till Brasilien, Indien, Pakistan, Malaysia,
Mexiko, Nepal, Saudiarabien, Tunisien, Turkiet och
Venezuela gäller att den svenska regeringen inte
handlagt något tillståndsärende till dessa destinationer
under den angivna perioden. Eftersom följdfrågorna
berör ärenden handlagda av regeringen lämnas dessa
obesvarade. Så långt kom vi med det felskottet i
Miljöpartiets KU-anmälan, om man kan använda den
bilden här.
Det innebär inte att KU nu tycker att vi ska utvid-
ga vapenexporten. Men det innebär att vi tycker att
det är viktigt att det regelverk som vi tillsammans i
den här kammaren har beslutat om är det som rege-
ringen ska leva efter. Lars Ångström tar nu det här
tillfället till att driva sina frågor i saken i övrigt.
Det är det råd och den myndighet som i enlighet
med regelverket handlägger de här frågorna. Det
innebär att när det finns en principiellt komplicerad
fråga, som det också gör i många andra liknande
typer av komplicerade ärenden, finns det möjlighet
för myndigheten och rådet att hissa upp den till rege-
ringen. Men det finns mycket begränsade möjligheter
för regeringen att gripa in i de aktuella ärendena.
Däremot finns det möjligheter att utvidga regelverket
på olika sätt och självfallet att gå tillbaka till riksda-
gens kammare och föreslå en ny ordning för den här
principen.
Regeringens svar är väldigt kortfattat i den här
delen, men är egentligen fullständigt exakt. Så här ser
regelverket ut. Vi kan ha rätt mycket synpunkter på
det. Men det här är den princip som nu gäller.
Under den tid som KU-anmälan tar sikte på har
regeringen inte handlagt någon av dessa frågor. Där-
med har Miljöpartiet naturligtvis blivit ensamt i re-
servationsställning i det här läget.