Herr talman! Även jag ska göra en kort rekapitu-
lation av vad som har hänt i det här ärendet, lite mer
detaljerad än den Mats Berglind just har givit oss. Jag
tycker nämligen att en sådan kronologisk redogörelse
kan visa på en del egendomligheter.
I september 1997 utfärdas det första provtillstån-
det för spel på Internet till ATG. Kort därefter beslu-
tar regeringen om direktiven till Lotterilagsutredning-
en, som skulle utvärdera testverksamheten. I april
1998 får så Svenska Spel och A-lotterierna tillstånd
att anordna spel över Internet, medan några andra
ansökningar avslås för att de inte uppfyller de villkor
som regeringen har ställt upp.
I oktober 1998 ansöker utredningen om ytterligare
tid, och detsamma sker i februari 1999. Motiveringen
är i det senare fallet att det behövs ytterligare övervä-
ganden med anledning av den EG-rättsliga reglering-
en.
Den 10 juni förlängs ATG:s, Svenska Spels och
A-lotteriernas tillstånd med samma villkor som tidi-
gare.
I slutet av 1999 och början av 2000 kommer det in
ansökningar från Barncancerfonden, IOGT-NTO,
Världsnaturfonden, Stiftelsen Hjärnfonden, Väst-
svenska idrottsförbundet och Folkrörelsernas samar-
betsorgan för spel- och idrottsfrågor. Alla vill anord-
na spel över Internet.
Den 30 mars avslår regeringen alla dessa ansök-
ningar. Motiveringarna skiftar. Några uppfyller inte
de uppställda kraven. Andra, som Hjärnfonden, får
avslag med motiveringen att Lotterilagsutredningen
snart ska presentera sitt slutbetänkande - snart ska
presentera sitt slutbetänkande - och att regeringen
därför "för närvarande inte funnit skäl att utöka test-
verksamheten".
Den 21 juni 2000 får Västsvenska idrottsförbun-
dets och Folkrörelsernas samarbetsorgans ansökning-
ar avslag med en välbekant motivering: Det finns för
närvarande inte skäl att utöka testverksamheten innan
Lotterilagsutredningens arbete är klart. Samma dag
förlängs tillstånden för ATG, Svenska Spel och A-
lotterierna ytterligare ett år.
Så presenterar då Lotterilagsutredningen sitt slut-
betänkande i juli 2000. Regeringskansliets behandling
av ärendet pågår sedan till i mars detta år, då propo-
sitionen kommer. Som skäl till förseningen anges det
svenska ordförandeskapet i EU.
Efter denna kronologiska redogörelse kommer jag
nu till den mer systematiska avdelningen, nämligen
några iakttagelser och synpunkter.
Det är först och främst långt ifrån självklart att
den s.k. testperioden bara skulle omfatta tre, och just
dessa tre, bolag. De motiveringar som har avgivits
förefaller vara ad hoc: Någon var först, någon var
stor, någon var känd och någon är lämplig i största
allmänhet.
Vidare får alltså, och det är vi överens om, Lotte-
rilagsutredningen gång på gång utsträckt tid, även här
med skiftande motiveringar: EU-regler ena gången,
sjukdom andra gången. "Sjukdom hos utredare är inte
något som regeringen kan läggas till last", menade
finansminister Bosse Ringholm vid utfrågningen i
KU. Nej, men regeringen har faktiskt ett övergripan-
de ansvar för att också utredningsväsendet fungerar
och kunde ha vidtagit åtgärder för att exempelvis
förstärka utredningen.
Extra allvarlig blir den långa tidsutdräkten genom
att de återkommande avslagen på nya ansökningar
från andra intressenter gång på gång motiveras med
att utredningen snart ska vara färdig och att det därför
"för närvarande" saknas skäl att utöka testverksam-
heten. Det rimliga hade varit att släppa in andra före-
tag när det stod klart att Lotterilagsutredningen skulle
försenas. I de ursprungliga förutsättningarna för för-
söket ingick förvisso inte att den s.k. testperioden
skulle vara så länge som fyra år. Finansminister Bos-
se Ringholm uttryckte det i stället så här vid KU:s
utfrågning: "Självfallet tyckte man att de begränsade
försök som regeringen släppte fram på detta sätt
skulle minimeras tidsmässigt."
När så utredningen äntligen blev klar använder
regeringen mer än ett och ett halvt år för att komma
fram till ett förslag. Det kan inte vara rimligt att andra
intressenter än de tre testarna ska hållas borta från
marknaden så lång tid. Självfallet har de tre första
bolagen givits en stor fördel genom att de tidigare än
andra bolag och utan konkurrens av andra kunnat
positionera sig på marknaden. Motiveringen att testet
inte bör ändras genom att nya aktörer släpps in blir
allt orimligare ju längre tiden lider.
Sammanfattningsvis går det inte att undgå in-
trycket att det s.k. testet varit godtyckligt på många
sätt: beträffande villkoren för deltagande, antalet
testföretag och varaktigheten. Härigenom kom rege-
ringen att gynna vissa intressenter och missgynna
andra under fyra års tid.
För att inte göra Mats Berglind besviken ska jag
slutligen säga något om ett av de företag som händel-
sevis kom att gynnas. Det står ingenting om detta i
utskottets majoritetsbedömning, men eftersom Mats
Berglind nämnde det tar jag upp det.
Låt mig till protokollet meddela att ett av de före-
tag som på detta sätt kom att gynnas var det social-
demokratiska A-lotteriet. Enligt en bedömning av
Finanstidningen är detta lotteri en av partiets främsta
inkomstkällor och inbringade t.ex. valåret 1998 inte
mindre än 46 miljoner. Endast partistödet gav mer.
Har då detta spelat roll för regeringens bedöm-
ning? Det kan inte utskottet veta, och därför står det
inte med i utskottets bedömning. Men alla de andra
skäl som jag här har redogjort för räcker fuller väl för
att rikta kritik mot regeringen i den här frågan.
Herr talman! Jag yrkar på godkännande av ut-
skottets anmälan i avsnitt 2.5, Regeringens tillstånds-
givning till spel på Internet.