Fru talman! Detta med en jordbruksmarksskatt är
fria fantasier från Gudrun Lindvalls sida. Det är de-
finitivt inte aktuellt i det här sammanhanget.
Om Gudrun Lindvall och hennes parti skulle få
sköta energipolitiken skulle inte bara de svenska lant-
bruksföretagen slås ut på grund av elprishöjningarna
utan även många andra företag, inte minst den elin-
tensiva industrin.
Jag svarade inte på frågan om dieselbeskattningen
i mitt förra inlägg. Där kan vi fundera på om det är
rimligt att en åkare från t.ex. Holland tankar med sig
1 000 liter, för det pris som gäller där, och kör på
svenska vägar utan att betala någonting för det. Sedan
tar han kanske inhemska transporter i Sverige mellan
olika delar av vårt land för att så småningom åka
tillbaka utan att betala någonting för det miljöslitage
som åstadkoms och för slitaget på våra vägar.
Vi lever i en internationell värld. Vi lever i en in-
ternationell konkurrens. Då kan vi inte bara stirra oss
blinda och säga: Det här är jättebra för den svenska
miljön. Så här skall vi reglera, så här skall skatter och
avgifter vara för svenska företag. Effekten blir ju att
man smutsar ned från andra länder. Dieselskatten är
ett lysande exempel på detta.
Sedan kan man diskutera nivån. Vi vet att detta
slår hårt på lantbruksföretagen. Därför vill vi börja
fasa ned detta.
Sedan bör vi på europeisk nivå få en harmonise-
ring också där. Gudrun Lindvalls parti vill inte ens ha
ett fungerande samarbete. Man vill inte ha EU. Men
det är ju genom EU vi kan få en samordning så att vi
inte får sådana här konstiga effekter där andra länder
förstör när vi vill driva en bra miljöpolitik.
Det är bättre att vi har gemensamma nivåer. Det är
det bästa sättet för vårt land och för miljön.