Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag de-
lar Inge Carlssons uppfattning att målet naturligtvis
måste vara att lantbruket kan leva på de priser som
kan tas ut i affären. Jag tror att många lantbrukare i
dag känner att dagens system, där maten betalas dels
via priset i affären, dels via stöd och ersättningar, inte
är tillfredsställande. Man tycker att det känns fel.
Det finns dock en sak som förvånar mig litet grand
och som jag skulle vilja fråga Inge Carlsson om. Han
säger att vi skall ha gemensamma krav när det gäller
miljö- och djurskydd. Jag tycker att detta stämmer
ganska illa med vad vi har hört i miljödebatten. Mil-
jöministern brukar där hävda att regeringen anser att
Sverige skall ha rätt att gå före. Skall vi inte ha rätt att
gå före på jordbrukssidan när det gäller miljö- och
djurskyddet? Jag tycker att detta känns mycket under-
ligt, inte minst med tanke på att Skatteväxlings-
kommittén har visat att ett sätt att komma till rätta
med miljöproblemen är att ha miljöskatter. Som jag
har förstått det är ett av skälen till att vi har miljöav-
gifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel att vi
har ett miljösyfte med det: Vi vill ha höga skatter på
handelsgödsel och bekämpningsmedel för att minska
användningen.
Jag har också förstått att skälet till att vi har skatt
på diesel till stor del är att vi genom en miljöskatt vill
minska användningen. Med Inge Carlssons resone-
mang, att vi skall ha gemensamma regler, blir det
fullkomligt omöjligt att gå före i miljöpolitiken på det
här området.
Jag skulle vilja ha några kommentarer om detta.
Menar Inge Carlsson att regeringen härmed har ändrat
sig när det gäller att gå före på miljöområdet? Anser
inte Inge Carlsson att ekonomiska styrmedel i fort-
sättningen är styrmedel som vi skall kunna använda i
Sverige?