Fru talman! Vi ska väl inte mobilisera fler fors-
karnamn. Annars vore det lätt, det finns åtskillig
litteratur som har utgivits och som talar för en större
maktdelning. Jag kan nämna Olof Pettersson som
också är en känd förespråkare.
Nu glömde bestämt Göran Magnusson att svara på
min fråga om Demokratiutredningens slutsatser som
kanske är mer intressanta än de enskilda forskarin-
läggen i den här volymen. Men återkom gärna till
detta i det sista inlägget i denna runda, Göran Mag-
nusson.
Vad jag menar är att om socialdemokraterna ak-
tivt vill medverka till och diskutera maktdelning -
vilket man delvis redan har gjort i riksdagen i olika
frågor - skulle man på ett annat sätt få en konstruktiv
debatt och också bättre förutsättningar för en bred
samsyn. Jag ansluter mig gärna till den formulering-
en.
Men nu ställer man sig bara utanför utan att
egentligen ange några goda argument. Man säger bara
att här ska vi minsann bevara uppenbarhetsrekvisitet
trots att Demokratiutredningen sade någonting helt
annat. Men då hamnar man bestämt utanför diskus-
sion.
Jag måste än en gång fråga Göran Magnusson:
Om vi nu tänker oss en bättre lagprövning, är det en
otänkbar idé för Göran Magnusson? Är det fullkom-
ligt med den lagprövning som vi händelsevis har i
dag och som har påverkats av EU-inträdet och annat
som har skett? Är det inte rimligare att socialdemo-
kraterna väljer en konstruktiv linje och är med och
diskuterar hur vi ska få en bättre utformad lagpröv-
ning?
Och än en gång: Det handlar inte om att ta ifrån
riksdagen de yttersta besluten. Om man tänker sig
någon typ av författningsdomstol, där man kan ha
olika åsikter om dess konstruktion, ska ju en sådan
domstol inte ta makten från politikerna. Den ska
utifrån sin speciella kompetens undersöka om vanliga
lagar är förenliga med de av politikerna beslutade
grundlagarna. Det är vad det handlar om.