Herr talman! Det är intressant att Göran Magnus-
son har blivit så journalistkänslig.
Men visst är det väl texten i betänkandet vi dis-
kuterar, inte eventuella resultat som en utredning
kommer fram till. Borde det då inte vara en rimlig
utgångspunkt att vi diskuterar texten i majoritetens
ställningstagande?
Magnusson drar in detta med Lagrådet i barnpor-
nografifrågan. Det var inte det frågan gällde. Det
handlade om ifall det fanns en förankrad enighet i
frågan innan regeringen lade fram en proposition. Det
gjorde det inte. Nu blev det en bred enighet, och det
var ju bra i och för sig. Det var egentligen Göran
Magnussons och min linje som fick genomslag, och
det var inget fel med det.
Jag vill bara innan min talartid tar slut ställa en
fråga som är väldigt intressant. I slutet av er reserva-
tion står det att regeringsformen när det gäller uppen-
barhetsrekvisitet tar sikte på konflikter mellan svens-
ka rättsnormer av skilda valörer och att man anser att
det återgivna uttalandet alltjämt äger giltighet.
Men här implementerar vi ju gång på gång lag-
stiftningar som kommer via direktiv från EG:s sida.
Hur ser Göran Magnusson på uppenbarhetsrekvisitet?
Vi skapar här svenska rättsnormer som visserligen är
initierade av EG-direktiv. Men hur ser man egentli-
gen på uppenbarhetsrekvisitet i det sammanhanget?