Herr talman! När det först gäller Demokratiutred-
ningen har jag inte minst av Nils Fredrik Aurelius fått
lära mig vad den kom fram till för slutsats beträffan-
de lagprövningen. Jag tycker kanske att deras motive-
ring inte är riktigt okej utifrån vad jag menar med
lagprövningen. Samtidigt förbehåller jag mig rätten
att faktiskt tänka, fundera och komma fram till min
slutsats i sammanhanget.
Frågan är om det finns några exempel på att lag-
stiftningen borde ha sett annorlunda ut när det gäller
lagprövningen mot bakgrund av erfarenheterna hit-
tills, om det verkligen har uppstått några stora pro-
blem i Sverige.
När det sedan gäller lagprövningen och EU är ju
EU:s domstol inte någon konstitutionsdomstol. Den
är ju snarare ett tvistlösningsinstrument för att få EU-
lagstiftningen och fördragen att stämma överens. Jag
tycker inte att man ska överdriva EU-domstolens
möjligheter på det här området.
Jag tycker dessutom att majoriteten använder ett
något egenartat argument, nämligen inkorporeringen
av Europakonventionen. Det fanns ju en utredning
som löste det här problemet när Europakonventionen
inkorporerades. Det är inget kvarstående problem
som man nu måste lösa, utan då var man överens om
synen på den här frågan.
Jag vill bara peka på att det i Frankrike finns en
domstol som parlamentet kan appellera till. Avsikten
var inte att det regelmässigt skulle gå till som det nu
gör, nämligen att den förlorande parten i parlamentet
överklagar till domstolen och därmed fördröjer den
demokratiska processen. Det kan väl inte vara någon
bra lagprövning.