Herr talman! Det känns lite ovant att komma så
här efter den stora debatten och som enda parti före-
slå bifall till hemställan i betänkandet i dess helhet.
Det visar kanske också på bredden och delvis, som
Kenneth Kvist redogjorde för, spretigheten i de olika
motioner som betänkandet behandlar. Från Center-
partiet finns det dock två viktiga förslag som majori-
teten har ställt sig bakom. Det är de frågorna jag vill
hålla mig till. Det handlar om den rättspolitiska ut-
redningen och om uppdraget att se över möjligheten
för beslutande nationella folkomröstningar.
En grund för rättsstaten är att makten utövas un-
der lagarna. Det är flera som har betonat detta. Men
jag vill också betona att det inte handlar om att den
ska utövas bredvid eller över lagarna. Det är en viktig
demokratisk förutsättning. Rimligen ligger i detta att
grundlagar hanteras varsamt och hålls i aktning när
andra beslut fattas.
I Sverige har vi av tradition haft en förhållandevis
svag ställning för domstolarna. Rätten att pröva lagar
och förordningar mot grundlagar har varit begränsad.
Genom de utredningar som föregick regeringsformen
aktualiserades frågan om lagprövning och man nådde,
som har sagts här, slutligen fram till en kompromiss.
En begränsad lagprövningsrätt infördes då.
I regeringsformen återfinns det s.k. uppenbarhets-
rekvisitet, som säger att domstolar får underlåta att
tillämpa en av riksdagen eller regeringen beslutad lag
eller förordning som strider mot en överordnad för-
fattning endast om felet är uppenbart.
Även andra former för att stärka lagprövningen
har förts fram i debatten, i och utanför riksdagen, som
t.ex. ett förstärkt lagråd som kan ingripa innan lagar-
na antas av riksdagen.
Herr talman! I synnerhet är, som så många har
sagt, uppenbarhetsrekvisitet vad gäller regeringens
beslut anmärkningsvärt, då regeringen inte har befo-
genhet att stifta lagar utan är satt att styra riket under
de lagar riksdagen fastställer. Men inte heller svårig-
heten att pröva de av riksdagen fastställda lagarna är
självklar. Snarare än att anta lagar som är tveksamma
i förhållande till grundlagen borde riksdagen i så fall
ta initiativ till en översyn av berörda grundlagar.
Det finns dock flera exempel under den korta tid
som jag har varit i riksdagen där jag har uppmärk-
sammat hur riksdagsmajoriteten har satt sina politiska
mål framför grundlagen och där riksdagsmajoriteten
inte har varit intresserad av en översyn av grundla-
garna, utan i stället valt att driva igenom tvivelaktiga
beslut, som t.ex. i ärendet med scientologmaterialet
och stopplagen för utförsäljning av bostäder.
Klart är att frågan även fått en förnyad aktualitet
genom Sveriges medlemskap i EU och mötet med
andra rättstraditioner, som det också har pratats om
här.
Det finns mot denna bakgrund starka skäl att till-
sätta en rättspolitisk utredning. I en sådan utredning
bör avskaffandet av uppenbarhetsrekvisitet liksom
frågan om Lagrådets ställning och svenska domsto-
lars förhållande till EG-rätten belysas.
Herr talman! Det andra tillkännagivandet jag vill
uppmärksamma är en översyn av folkomröstningsin-
stitutet. Frågan om beslutande folkomröstningar ska
egentligen inte hanteras så enskilt och separat som i
detta betänkande, utan borde - eftersom dessa har till
uppgift att stärka demokratin - hanteras i ett demo-
kratipaket, som Centerpartiet har efterfrågat och som
bör innehålla en helhetssyn på de demokratiska red-
skapen. Därmed skulle man kunna få fram ett samlat
förslag som berör alla beslutsnivåer i samhället, allti-
från den lokala brukarstyrelsen till kommunal själv-
styrelse, beslutande kommunala folkomröstningar,
förstärkning av den regionala nivån och därmed den
nationella nivån vad gäller folkomröstningar.
Folkomröstningar må vara ett trubbigt instrument
i sig, men de är ett av få verktyg som verkligen ger
alla medborgare lika möjligheter att påverka besluten.
De kan också, vilket erfarenheter från Schweiz ger
vid handen, bidra till att kontroversiella beslut disku-
teras noggrannare eftersom hotet om en folkomröst-
ning hela tiden beaktas. Det handlar självfallet inte
om att alla alltid är nöjda med utfallet, men att alla
kan känna sig delaktiga, dvs. bli tillfrågade i be-
slutsprocessen.
Folkomröstningsinstrumentet har länge kringgär-
dats av skepsis i Sverige. Många har haft invändning-
ar mot behovet av helhetssyn och ansvar, vilket anty-
der ett synsätt som utgår från att medborgarna inte
skulle vara kapabla att klara av detta. Centerpartiet
avvisar ett sådant synsätt. Demokrati som idé utgår
från att medborgarna är rationella människor som
förmår fatta väl avvägda beslut. Samtidigt förutsätter
ett ökat engagemang i lokala angelägenheter att med-
borgarnas åsikter också respekteras. Folkomröstning-
ar som omtolkas eller skrinläggs genom hanteringen i
beslutande församlingar riskerar endast att öka av-
ståndet mellan väljare och valda.
Därför bör regeringen lägga fram ett förslag om
en parlamentarisk kommitté för en översyn av folk-
omröstningsinstitutet.
Herr talman! Jag yrkar alltså bifall till utskottets
hemställan i dess helhet.