Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Författningsfrågor

NILS FREDRIK AURELIUS (m), 2001-03-07 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Det är väl bäst att påpeka en gång till,

att det faktum att vi från moderat sida inte brukar

yrka bifall till samtliga reservationer inte är ett ut-

tryck för att vi inte står bakom dem som vi har skrivit.

Det är ett smidigt sätt - som borde spridas till andra

partier - att stå bakom alla sina reservationer men

yrka "för tids vinnande" bifall till den första.

Det Kenneth Kvist i övrigt diskuterar om uppen-

barhetsrekvisitet är ett mycket tunt försvar. Det är

uppenbart att väldigt stora områden på grund av vårt

medlemskap i EU har kommit att undandras från

tillämpningen av detta rekvisit. Man kan fråga sig var

det då är för mening med att ha det kvar.

Vad är det för speciell folksuveränitetspoäng i att

en överprövning av lagar och beslut som kanske går

emot den enskilde eller en kommun ska ske i Luxem-

burg eller i Strasbourg och inte i Sverige genom ett

reglerat överprövningsinstitut - det kan vara en för-

fattningsdomstol?

Det är inte så att vi saknar lagprövning i dag. Jag

vet inte om Kenneth Kvist tycker att vi ska ta bort

också den vi har i dag för att få ännu starkare folksu-

veränitet. Ska vi t.ex. ta bort Lagrådet? Behövs det

någon lagprövning över huvud taget? Det är en up-

penbart orimlig hållning att denna inte kan vara till

nytta i en demokrati, liksom för övrigt också makt-

delning.

Det innebär inte att det inte är politikerna som be-

stämmer lagarna. Det innebär inte heller att det är

någon annan än politikerna som fastställer grundlag.

En sådan domstol, exempelvis en lagprövande in-

stans, ska se till om vardagsjuridiken stämmer med

det man mycket noggrant och enligt vissa procedur-

regler har bestämt ska vara grundlag.

Demokratin gäller naturligtvis ändå. Politikerna

har alltid möjlighet att ompröva t.o.m. grundlagen.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

NILS FREDRIK AURELIUS (m): Författningsfrågor (2001-03-07) — PRESS0