Herr talman! Lars Tobisson gav Lars Bäckström
vissa hygienråd, men alla här vet ju att alla som heter
Lars sköter morgonhygienen, det sade man redan i
visan. Jag lyssnade noggrant på Lars Tobissons
anförande, och jag sade därefter att i den moderata
politiken är arbetslösheten en restpost. Då säger
Tobisson: Nej, för oss är arbetslösheten ett
kvarstående problem. Ja, det är väl ganska lika. Jag är
inte stenograf, det erkänner jag, men jag tycker att det
är oerhört stora semantiska likheter mellan de här två
utsagorna.
Sedan till de andra frågorna som vi diskuterar här.
Göran Persson säger att räntan är hög på grund av att
vi inte vet hur det går i EU-omröstningen. Göran
Persson, så är det inte. Räntan i Sverige är hög på
grund av det som hände under 80-talet och 70-talet, på
grund av ständiga devalveringar i Sverige. Sverige är
nästan rekordhållare i devalveringar. Sedan säger
svenska politiker att detta inte skall upprepas, men det
är ju lika trovärdigt som en alkoholist som på
morgonen när han stiger upp säger: Nu skall jag sluta,
men det var väldigt roligt i går på festen.
Alla säger att det går så bra för industrin just nu,
att det går jättebra. Men det beror ju på devalveringen
alldeles nyss. Om man var beredd att erkänna det,
skulle man också vara väldigt tyst med
självberömmande ord vad gäller industrin.
Orsakerna till att vi har så hög ränta, Göran
Persson, är ju devalveringspolitiken, arbetslösheten,
budgetunderskottet och risken för inflation, inte
osäkerheten i fråga om EU. Visst är finansaktörerna
ibland zebror som löper i flock, men inte alltid. Ibland
tittar de på den reala ekonomin.
Hur skall vi då få ner räntan? Svaret är naturligtvis
budgetsanering, där har Göran Persson rätt. Men det
här måste göras väldigt klokt. Det krävs besparingar,
men alla vet att besparingar väldigt lätt leder till
utgifter för kommunsektorn, som socialbidrag och
andra ökade kostnader för kommunerna. Det vet vi.
Det är svårt att spara. Det krävs därför en stenhård
fördelningspolitik. Då skall det sägas att vi i
Vänsterpartiet är oerhört tveksamma till
direktavskrivningar och till egenavgifter. Dessa två
åtgärder innebär inte en skarp fördelningspolitik, det
inser också Göran Persson. Det som behövs är skarpa
besparingar och en skarp fördelningspolitik.
Göran Persson säger då att man inom
socialdemokratin har ett öppet mandat. Det har vi i
Vänsterpartiet också, vi har också ett öppet mandat.
Tillsammans har vi också över 50 % av mandaten här
i riksdagen. Det kan vi utnyttja. Vårt öppna mandat
innebär att vi skall bekämpa underskotten och
skulderna men också arbetslösheten och att driva
fördelningspolitik. Jag tror att det också är det öppna
mandat som ni har krävt och fått.
Vi skall kunna utnyttja detta, och göra det på ett
klokt sätt. Då behövs inte den tuvhoppning som Per-
Ola Eriksson varnar för. Det är naturligtvis bättre om
vi kan få en ännu bredare majoritet. Även om det är
en röd-röd samsyn här så blir det ju bara bättre om
man tillsätter litet grönt från Centern och Miljöpartiet.
Lars Tobisson säger att Göran Persson inte kan
klara det här ensam med hjälp av Urban Bäckström.
Nej, det är ju sant. Och det går ju absolut inte om man
tillsätter Tobisson. Då blir det bara gröt. Men däremot
tillsammans med Urban Bäckström och i det här fallet
Lars Bäckström kan det nog gå att få ner ränta och
inflation.
Nu börjar man varna för inflationsspöket. Vem är
det som har tagit fram spöket ur garderoben? Det är ju
den här riksdagen. Vad beror den ökade inflationen
på? Den beror på politiska beslut på bostadsområdet,
ökad avgiftsfinansiering och höjda indirekta skatter.
Det är nästan hela inflationsförväntningen på 3,5 %.
Det skall vi ha klart för oss.
Inflationstrycket i den reala ekonomin är
fortfarande mycket lågt. Spöket skall inte fram ur
garderoben. Vi skall inte lösa problemen genom
inflation utan med en skarp fördelningspolitik som
möjliggör skarpa besparingar och en ekologiskt
uthållig tillväxt.