Herr talman! Örebro län har under den senaste
långkonjunkturen förlorat 10 000 arbetstillfällen, och
man räknar med att högst var fjärde arbetslös återfår
ett arbete inom Örebro län, om inte regeringen tar
krafttag för att bryta den negativa
sysselsättningsprognosen. En socialdemokratisk
regering får inte acceptera ett tvåsiffrigt
arbetslöshetstal.
Ett program har arbetats fram inom Örebro län
som skall utgöra avstampet för den regionala
utvecklingen och leda till ökad tillväxt. Programmet,
Nya möjligheter för Örebro län, syftar till att ta till
vara regionens naturliga möjligheter. Man vill i
samverkan med olika aktörer skapa nya ekonomiska
utvecklingsprocesser.
Här krävs en strukturpolitik, byggd på ett
programtänkande enligt detta program, omfattande
områden som kommunikationer, utbildning,
näringslivsfrågor och regionalpolitik.
Högskolan i Örebro är en av de största
högskolorna i Sverige vid sidan av universiteten. Det
mest angelägna är att den tekniska utbildningen
förstärks så att den påbörjade
civilingenjörsutbildningen, som genomförs
tillsammans med högskolan i Linköping, kan
permanentas, samt att högskolan får fasta
forskningsresurser och kan ge forskarutbildning.
För att man skall få en väl fungerande
regionalpolitik måste en rad politiska områden
samspela, som har betydelse för strukturpolitiken. Det
gäller kommunikationer och utbildning i kommunerna
Ljusnarsberg, Hällefors, Karlskoga, Degerfors, Laxå,
Askersund samt norra delen av Lindesbergs kommun
- Guldsmedshyttan och Ramsbergs församlingar. Alla
dessa ingår i länets s.k. halvmånebälte.
Gemensamt för dem är branschensidighet. Deras
näringsliv har sitt ursprung i bergshanteringen.
Tillkomsten av nya företag har inte alls räckt till för
att kompensera för de arbetstillfällen som gått
förlorade.
Den process jag talar om här förstärks naturligtvis
under en lågkonjunktur, men i grunden är det fråga
om en strukturell och långsiktig process.
Om man analyserar traditonella variabler om
befolkningsutveckling och arbetslöshet, som brukar
ligga till grund för stödområdesindelning, visar detta
att samtliga kommuner inom halvmånebältet bör ingå
i stödområdet.
Örebro län har ett utomordentligt läge för
transporter. Det kan beskrivas på flera sätt. Ett är att
Sveriges befolkningsmässiga tyngdpunkt ligger i
länet.
Vad som krävs framöver är att statsmakten
framöver i sin sammantagna planering för de olika
kommunikationsnäten genomför en utbyggnad så att
vägar, järnvägar och flyg kan användas på ett optimalt
sätt tillsammans.
För detta behövs en planering utöver den
ansvarsnivå som de skilda kommunikationsverken
har.
En sådan infrastrukturutbyggnad kommer att
väsentligt bidra till regionens och länets framtida
konkurrenskraft.
Örebro flygplats är i stark utveckling. Dess läge
med nära anslutning till såväl E20, E18 och
Bergslagsdiagonalen/Askersundsleden samt en
kommande Nobelbana gör den lämplig att betjäna ett
betydande omland på sikt. Under förutsättning att
samtliga kommunikationsslag samordnar sina
investeringar, bör flygplatsen ha underlag för en
betydande utlandstrafik - inte bara persontrafik, utan
även en stor frakttrafik.
Örebro läns flyplats återinvigdes den 1 maj 1994
efter en omfattande utbyggnad. Investeringarna var ca
50 miljoner kronor. De innefattade längre start- och
landningsbana, ny hangar och en allmän
modernisering. Under de senaste åren har flygplatsen
noterat en volymökning av passagerare på de
internationella direktförbindelserna med 60 %.
Flygplatsen är viktig för länets näringsliv.
Näringslivet i Örebro län har en starkt internationell
handelsstruktur på såväl import som export.
Vid ett eventuellt EU-medlemskap är det viktigt
att Örebro flygplats får behålla sin tullklarering för
den trafik som kommer från länder utanför EU. Om
inte Örebro flygplats får behålla tullklareringen
innebär det att man måste förtulla i Köpenhamn, på
Arlanda eller i Oslo innan resan fortsätter till Örebro.
Detta medför naturligtvis tidsförlust och en konflikt
med den höga ambitionsnivå Örebro län har haft för
länets flygplats och länets näringslivs
handelsumgänge med platser utanför Norden och EU.
Exporten av varor till länder utanför EU uppgår
till 54 % av godset från Örebro län. Motsvarande
siffror för importen är 61 % från länder utanför EU.
Därför är det viktigt att Örebro-Bofors flygplats får
behålla sin tullklarering och att det inte skapas något
negativt för industrin.