Herr talman! För drygt tre år sedan talade den
dåvarande socialdemokratiske finansministern om den
berömda vändpunkten. Mitt i ett av historiens
brantaste fall i den svenska ekonomin såg Allan
Larsson vändpunkten framför sig. Han missade
vändpunkten med ungefär tre år! Den kom för cirka
ett halvår sedan. Sedan dess har sysselsättningen
stadigt ökat och arbetslösheten sjunkit. Vi får hoppas
att socialdemokraternas precision i den ekonomiska
politiken är något mer exakt nu än den var under
deras förra regeringsinnehav.
Visst kan man som kristdemokrat känna det
otacksamt att först vara med och ta regeringsansvar
under den svåraste ekonomiska krisen i landet sedan
30-talet och sedan inte få vara med och inkassera
"förtjänsterna" nu när utvecklingen går åt rätt håll,
inte minst på arbetsmarknaden. Men självfallet är det
positivt att nu kunna notera att den förda politiken ger
resultat och att tusentals människor nu åter får fotfäste
på arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutets senaste
rapport, som visar att sysselsättningen kan väntas
fortsätta att öka i såväl industri- som tjänstesektorn, är
självklart mycket glädjande.
Herr talman! Även om det finns många tecken
som tyder på en fortsatt minskad arbetslöshet, är läget
fortfarande mycket bekymmersamt. Antalet arbetslösa
uppgår ändå till 576 000, varav 361 000 är öppet
arbetslösa. Det motsvarar hela 13,2 %. Av ungdomar
upp till 24 år står drygt 100 000 utan arbete. Det är
glädjande nog en betydande nedgång sedan förra året
vid samma tid. Antalet långtidsarbetslösa är ca 95
000. Bakom dessa siffror döljer sig lika många
människoöden.
Som kristdemokrat oroas jag naturligtvis av att
den positiva utvecklingen skall brytas av den
socialdemokratiska politik som man gick till val på.
Socialdemokraternas bristande insikt om behovet av
besparingar, som inte minst manifesterats under den
gångna mandatperioden, ökar självfallet risken för ett
varaktigt högt ränteläge, vilket kommer att försämra
investeringsklimatet och framväxten av nya jobb.
Fördubblad beskattning av avkastning på riskvilligt
kapital som satsas i företagen, i kombination med de
"återställare" som utlovats i arbetsrätten, riskerar
självfallet att försämra företagsklimatet påtagligt och
därmed också försämra tillkomsten av nya
arbetstillfällen.
Kosmetiska förändringar i
arbetsmarknadspolitiken kan aldrig kompensera för
det försämrade klimatet för framför allt de små och
medelstora företagen som ju blir följden av den
socialdemokratiska politiken.
Herr talman! Arbetslösheten måste angripas med
en samlad strategi bestående av flera olika delar. Vi
har inte råd att välja bort någon åtgärd som kan bidra
till att skapa förutsättningar för nya riktiga jobb. Vi
måste också fullt ut acceptera att alla jobb är
värdefulla. Målsättningen är självklart att få bort
arbetslösheten, men vi måste erkänna att det är ett
oerhört tufft arbete som ligger framför oss.
Vi kristdemokrater presenterade i valrörelsen ett
tiopunktsprogram för nya jobb. Jag vill ta upp några
av de viktigaste punkterna i det programmet.
Saneringen av statsfinanserna måste fortsätta för
att vi skall kunna skapa förutsättningar för lägre
räntor. Ett gynnsamt klimat för små- och
nyföretagande är en absolut nödvändighet.
Riskkapitalavdrag för den som satsar kapital i
småföretag bör införas. Men det handlar inte bara om
pengar, utan i minst lika hög grad om människan
bakom företagandet. Det är viktigt att tidigt tillvarata
och fånga upp företagsämnen. Kds vill stimulera
företagarprogram på gymnasier och dessutom
särskilda företagargymnasier.
De stora skattekilarna på arbete måste minskas,
gärna i samband med en skatteväxling med höjda
skatter på miljöbelastande utsläpp. Det är nödvändigt
för att gynna utvecklingen av jobb inom framför allt
tjänstesektorn. En sänkt tjänstemoms kan vara ett
verksamt medel för att stimulera arbete i
tjänstesektorn. Ett första steg skulle kunna vara ett
införande av en s.k. U-skattsedel som ger ungdomar
rätt att starta eget och utföra tjänster riktade mot
hushållen med kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter och
utan moms.
Förläng ROT-avdraget och låt det omfatta även
arbetskostnader för miljöförbättrande åtgärder,
exempelvis byte till nya miljövänliga oljepannor.
Förbättra förutsättningarna för en utökad
kompetensutveckling. Undersök möjligheterna att
införa ett utbildningskonto, exempelvis med en
utformning där individerna får avsätta 1 % av lönen
på ett skattefritt konto avsett för utbildning.
Fortsätt sedan satsningarna på infrastrukturen. Det
ger fler jobb och medför att Sverige blir "rundare"
och får lättare att hävda sig i den internationella
konkurrensen.
Åtgärder och utbildning för att förhindra framför
allt ungdoms- och långtidsarbetslöshet, inriktade på
kompetenshöjning som kan undrerlätta anställning i
de branscher som kan antas ha de bästa
framtidsutsikterna, är nödvändiga. Ett system med
praktik- och lärlingsplatser i samarbete med
gymnasieskolan som underlättar övergången mellan
studier och arbetsliv kan vara ett viktigt inslag i en
sådan arbetsmarknadspolitik.
Herr talman! För att skapa regional balans är det
nödvändigt att arbetsmarknadspolitiken och den
ekonomiska politiken harmoniseras med
regionalpolitiken.
De viktiga och vackra orden "Hela Sverige skall
leva" måste också förverkligas i praktisk handling.
Det är dags att inse att landsbygden är närande, inte
tärande!