Herr talman! Europa genomgår en förvandling,
och dess stater och folk måste finna sin plats i detta
nya Europa. Slutet på den politiska, ideologiska och
militära konfrontationen mellan öst och väst har inne-
burit en ny öppenhet och därmed skapat nya möjlighe-
ter för förståelse och samarbete.
Det kalla krigets slut har inneburit att riskerna för
ett storskaligt krig kraftigt reducerats på kort sikt,
men på längre sikt vet vi inget. På grund av att all
militär försvarsberedskap tar lång tid att bygga upp är
det för tidigt att dra alltför radikala slutsatser av det
nya läget. I västra Europa fortsätter det fredliga integ-
rationsarbetet, och i östra Europa finns både positiva
tecken på återhämtning och vilja till samarbete men
också ökad regional instabilitet. Det rörliga och svår-
förutsägbara säkerhetspolitiska läget gör det nödvän-
digt att försöka skapa en regional säkerhetsordning.
EU har ju här en avgörande betydelse för stabiliteten i
vår världsdel.
Vi vet från tidigare decennier alltför väl att vårt
geografiska läge gjorde vårt territorium synnerligen
intressant. Vi vet att spionverksamhet och infiltration
i olika sammanhang har varit omfattande. Det finns
klara belägg för att andra länder alltjämt känner be-
hov av att bedriva en inte obetydlig underrättelseverk-
samhet också i vårt land.
Herr talman! Karakteristiskt för det nordiska om-
rådet är dess närhet till och beroende av andra strate-
giska regioner - Ryssland, Nordatlanten och norra
delen av det kontinentala Europa. Östersjön är en
centralt belägen kommunikationsled. I händelse av
konflikter kan Östersjön därför komma att utgöra en
mycket viktig konfrontationszon.
Den strategiska situationen i norra delen av det
nordiska området är i sina grunddrag oförändrad. Som
en följd av den samlade utvecklingen inom kärnva-
penområdet kan områdets strategiska betydelse t.o.m.
öka. De konventionella stridskrafterna i det ryska
norra militärområdet har minskat men genomgått en
omfattande modernisering genom tillbakadragandet
av styrkor från Centraleuropa. Tillskott av flyg- och
helikopterförband har skett även om utbildningsverk-
samheten är låg.
Även om Rysslands offensiva förmåga i området
är begränsad i dag finns de rent tekniska förutsätt-
ningarna att sätta befintliga resurser i stånd. Rege-
ringen skriver i propositionen: "De alltmer förbättrade
möjligheterna att uppnå överraskning med strategiskt
rörliga insatsstyrkor bör dock observeras". Vi vill nu
bygga in bra anpassningsförmåga, förmåga att höja
vår krigsduglighet, och därför undrar jag vad som
ryms i "en betryggande beredskap att höja denna
förmåga om det säkerhetspolitiska läget försämras"?
Vi måste beakta de osäkerheter som finns i vår
omvärld. När framtiden är okänd - och det torde
historiens lärdomar visa att den alltid är - bör nyckel-
ordet vara handlingsberedskap. Vi som lever vid
havet vet att båtar alltid skall förtöjas som om storm
väntades. Ett bedrägligt lugn kan nämligen snabbt
ersättas av oro.
Herr talman! Kristdemokraterna tycker att det är
bra att satsningar görs inom det civila försvaret för att
möta det moderna samhällets sårbarhet. I en motion
skrev vi 1992 att "vårt samhälles förmåga att möta
störningar är en angelägenhet för alla, och en nog-
grann utredning skulle härvidlag öka förståelsen bland
oss medborgare för civilförsvarets betydelse".
Hot- och riskutredningen tillsattes, och dess arbete
ger nu ett värdefullt bakgrundsmaterial till det vidga-
de säkerhetsbegreppet.
De ungdomar som nu föreslås få utbildning för
civila beredskapsstyrkor kommer att ha ökat sitt sä-
kerhetsmedvetande och kan därmed bidra till att
minska sårbarheten i samhället. Ett viktigt område för
denna utbildning är vård och omsorg, dvs. sjukvård
och socialtjänst i kriser och krig. Hot- och riskutred-
ningen har även visat att inte minst informationsför-
medlingen är mycket viktig vid allvarliga störningar.
Förbättrad förmåga att delta i fredsfrämjande in-
satser är en naturlig utveckling, eftersom det enligt
säkerhetspolitiska bedömningar kommer att finnas
behov av att agera snabbt vid kriser och katastrofer.
Operationerna blir alltmer blandat militära och civila,
vilket ställer nya krav på samordning av olika insat-
ser.
Herr talman! I propositionen ges många uppdrag
till vårt totalförsvar. Vi skall kunna möta väpnat an-
grepp, och därför skall vi fortlöpande upprätthålla en
betydande förmåga, inte minst kvalitativt. Vi skall
kunna möta en angripare som utnyttjar moderna stra-
tegiska insatsstyrkor för att nå snabba framgångar,
oavsett vilka delar av landet som utgör mål för an-
greppet. Det svenska försvaret skall långsiktigt ha en
sådan teknisk modernitet och förtrogenhet med taktisk
och operativ utveckling som krävs för att möta strids-
krafter i omvärlden som skulle kunna sättas in i Sve-
rige. Vi skall kunna hindra en angripare att få herra-
välde i luften.
Med tanke på att ett framtida krig karakteriseras
av att kvalificerad militärteknik och strategiska in-
satsstyrkor kommer till användning undrar jag hur vi
skall tolka följande citat ur propositionen: "Luftvärnet
är en viktig del av vårt luftförsvar. Modernisering och
förnyelse av luftvärnet fordrar dock ytterligare över-
väganden."
ÖB menar att på den ekonomiska nivå som Cen-
tern och Socialdemokraterna är överens om får För-
svarsmakten begränsad förmåga att hejda en angripare
samtidigt som förmåga att slå en angripare inte torde
föreligga. Vår förmåga att snabbt och säkert förflytta
stridskrafter över hela landet blir starkt eftersatt. Detta
innebär en stor risktagning med tanke på de väpnade
angrepp som trots allt skulle kunna ske med styrkor
som snabbt sätts i stånd. Ger detta trovärdighet åt vår
vilja att försvara oss själva, och skapar det säkerhets-
politisk stabilitet i vår omvärld?
Herr talman! Kristdemokraterna hävdar att den fö-
reslagna neddragningen av ytterligare 2 miljarder från
1999 innebär en kraftig urholkning av försvarsförmå-
gan tillsammans med den vidgade tillämpningen av
totalförsvarplikten samt den höjda ambitionsnivån
vad gäller internationella insatser. En allvarlig följd
kan bli en obalans mellan säkerhetspolitikens mål och
totalförsvarets uppgifter och resurser.