Herr talman! Låt mig först ställa en fråga till Rolf
Kenneryd apropå fastighetsskatten. Han skröt faktiskt
litet grand om att man hade lyckats få resultat. Vad är
det för fel på att fatta underbyggda beslut i riksdagen?
Vi har under hela mandatperioden försökt att få till en
minskning av fastighetsskatten och en reducering när
det gäller permanentboende i attraktiva områden, men
det har Centern röstat nej till. Det har inte skett på
gator och torg utan i skatteutskottets sessionssal.
Herr talman! Om Sverige skall ha en chans att hä-
va massarbetslösheten måste bl.a. skatterna på arbete
sänkas. Folkpartiet vill ha skattesänkningar som i
princip helt koncentreras på att skapa förutsättningar
för fler reguljära jobb i näringslivet. Sverige har den
industrialiserade världens högsta skatteuttag på arbe-
te, som om arbete vore någonting ont som man vill
minimera. I EU är det genomsnittliga skatteuttaget på
arbete ca 42 %, enligt Eurostat. I Sverige är motsva-
rande siffra 56,2 %. Ja, ni hörde rätt - 42 % mot
56,2 %.
Om man tittar på kostnaden för en tjänst ser man
att mellan 63 % och 74 % utgörs av skatter och socia-
la avgifter. De höga skatterna bromsar naturligtvis
framväxten av fler jobb. Det vore faktiskt konstigt
annars.
Till skillnad från regeringen menar vi att det finns
ett samband mellan kostnaden för arbetet och efter-
frågan på arbetskraft. Ju lägre kostnad för att anställa
och bibehålla arbetskraft desto fler anställda i reguljä-
ra jobb.
I andra sammanhang accepterar regeringen min-
sann att det finns ett samband, t.ex. när det gäller skatt
på cigaretter, alkohol, bensin och utländsk specialise-
rad arbetskraft.
I vårpropositionen för regeringen ett långt reso-
nemang om det sambandet när det gäller cigaretter. Ju
lägre skatt desto fler legalt sålda cigaretter i Sverige.
Folkhälsoinstitutets generaldirektör Agneta Dreber
menar att det står klart att den minskade cigarettför-
säljningen under fjolåret inte bara beror på att den
svarta marknaden har ökat. 200 000 färre röker dagli-
gen. Om de hade fortsatt att röka hade hälften av dem
dött i förtid. Hon hänvisar till en studie som bekräftar
att höga priser är ett av de mest verksamma sätten att
minska rökningen.
Så är det naturligtvis också när det gäller skatt på
arbete. Det gäller i synnerhet jobb i tjänstebranscher
som riktar sig till privatpersoner. Ju lägre skatt på
tjänster, desto fler vita jobb.
Folkpartiet prioriterar skattesänkningar på jobb
framför skattesänkningar på cigaretter. Socialdemo-
kraterna gör tvärtom, sänker skatten för det skadliga
tobaksbruket men fortsätter att med en drucken pape-
gojas envishet bita sig fast vid att det inte skulle fin-
nas något samband över huvud taget mellan skatte-
tryck och sysselsättningsnivå.
För att få fart på sysselsättningen i den privata
tjänstesektorn vill vi sänka arbetsgivaravgifterna med
sex procentenheter. Därutöver vill vi genomföra rejäla
skattelättnader för s.k. hushållsnära tjänster.
Den katastrofalt låga sysselsättningen i Sverige
har flera orsaker. En viktig orsak är naturligtvis, som
jag nyss nämnde, att vårt land har den industrialisera-
de världens högsta skatteuttag på arbete. Orimliga
skatteregler lägger en död hand över marknaden för
vita hushållstjänster. Inkomstskatter, sociala avgifter
och moms driver upp priset till nivåer som få männi-
skor är beredda att betala. Många som skulle vilja
betala för hjälp till hemmet, särskilt dubbelarbetande
småbarnsföräldrar och äldre, tvingas avstå, och andra
köper tjänsterna svart.
Undersökningar tyder också på att svartarbetet är
omfattande. Tusentals och åter tusentals människor
arbetar utan att få del av trygghetssystemen, sjukför-
måner, pension, osv., något som borde vara oaccepta-
belt i ett välfärdssamhälle.
Folkpartiet har tillsammans med moderaterna och
kristdemokraterna arbetat fram ett förslag som inne-
bär att det införs en skattereduktion på 50 % för pri-
vatpersoners betalning av arbetskostnader för hus-
hållstjänster som utförs i det egna hemmet. Det inne-
bär att det vita priset kan halveras jämfört med dagens
regler. Skattereduktionen begränsas till 25 000 kr per
år, och vi har eftersträvat en så enkel och obyråkratisk
lösning som möjligt. Förslaget låter sig lättast beskri-
vas som en rejäl utvidgning av dagens ROT-system. I
vår modell blir reduktionen större, men framför allt
omfattas även kvinnors arbetsmarknad och kvinnligt
företagande.
För att få fart på sysselsättningen krävs inte bara
att priset kommer ned till nivåer som många är bered-
da att betala, utan det måste också bli lättare att bjuda
ut tjänsterna, vare sig man gör det i företagsform eller
som privatperson. Vi föreslår därför förenklingar för
bildande och drift av i synnerhet mindre tjänsteföre-
tag. Det skall vara lätt att starta och driva företag.
Dessutom krävs administrativa förenklingar i de fall
hushållen anlitar någon som inte är företagare, t.ex.
ungdomar.
Huvudsyftet med våra förslag är att skapa förut-
sättningar för fler nya jobb. Vi bedömer att de här
åtgärderna på sikt skall kunna ge upphov till mellan
50 000 och 100 000 nya arbetstillfällen. Vår för-
hoppning är att en flora av nya småföretag skall växa
fram, företag som på professionell basis erbjuder
olika typer av tjänster till hushållen. Det ökar dess-
utom effektiviteten i ekonomin, eftersom specialise-
ringen ökar. Andra positiva effekter är att människor
får en chans att inordna sig i ett legalt system och att
svarta jobb blir vita.
Humlan, ett projekt i Kungälv, har med hjälp av
EU-pengar tagit reda på det mesta som går att ta reda
på kring hushållstjänster: vilka som vill ha dem, vad
tänkta köpare är beredda att betala, vilka som kan
tänka sig att arbeta i branschen, vilka löner som är
rimliga och hur ett system för avdrag för hushåll-
stjänster skulle kunna utformas. Slutsatserna visar att
vårt förslag om RUT-avdrag är attraktivt och önskvärt
och att det inte behövs någon försöksverksamhet.
Den kunskap som i dag finns om hushållstjänster
visar att det inte längre handlar om att staten skall
subventionera eller bekosta rikas pigor, utan att det
handlar om att göra en dold sektor synlig och laglig.
Det är dags för socialdemokraterna att ta av sig
skygglapparna. Släng fördomarna och inse detta!
Hittills i år har antalet företagare minskat med
7 000 jämfört med i fjol. Många uppfattar det också
som alltför svårt och krångligt att bli sin egen. Nästan
ingen av landets egenföretagare klarar t.ex. att själv
sköta deklarationen. Den avskräckande effekten av
omfattande administrativt arbete, myndighetskontak-
ter, uppgiftslämnande, fackliga förhandlingar, m.m.
skall inte underskattas när det gäller människors val
mellan eget företagande och anställning.
Det krävs därför långtgående förenklingar kring
start och drift av företag och en systematisk rensning
av regelverken. Många egenföretagare har inte minst
genom utvecklingen av informationstekniken det egna
hemmet som arbetsplats. I skattesystemet finns ett
antal regler som försvårar för företagare att driva
verksamheten från den egna bostaden, i synnerhet
gäller det för dem som bor i villa. Vi menar att av-
dragsmöjligheterna behöver förbättras.
Herr talman! Folkpartiet fullföljer skattereformen
och hävdar principen om hälften kvar. Vi avvisar
därför införandet av den nya värnskatten. Vi vill av-
skaffa dubbelbeskattningen av aktier och andelar i
aktiefonder och införa en reformerad, enklare och
lägre skatt på fåmansbolag. Det är orimligt att be-
skattningen av riskkapital är hårdare än beskattningen
av vanligt passivt banksparande. Om man sparar med
visst risktagande skall man naturligtvis inte straffbe-
skattas för det. Folkpartiet vill inte ha högre skatter,
utan vi vill ha fler skattebetalare.
Jag yrkar bifall till reservation nr 34, som handlar
om skattepolitikens inriktning.
Eftersom detta är min sista debatt i riksdagen vill
jag rikta ett stort tack till talmän, kammarkansli,
kammarservice, skatteutskottets kansli, ledamöter och
övrig personal. För några år sedan gick jag runt med
några sydafrikanskor här i huset, och det som de var
allra mest imponerade av var att vi hade det så välstä-
dat här. Och visst har vi en fin miljö att arbeta i! Tack
för mig!