Fru talman! Efter denna kamp om talarstolen, om
minuter och repliker inser jag att frågan om Teracom
kommer att te sig torr, tråkig och torftig. Men vi får
försöka att bära det.
Fru talman! Det går att ha många synpunkter på
utbyggnaden av digital-TV och utövandet av ägandet
i Teracom. Jag ska i mitt anförande försöka att be-
gränsa mig till att se om statsrådet har följt riksdags-
beslutet och i övrigt se lite grann på hennes ämbets-
utövning.
Riksdagen beslutade 1997 om att marksänd digi-
tal-TV skulle få byggas ut. Av riksdagsbeslutet fram-
går dels att den föreslagna verksamheten i sin helhet
skulle bekostas av medverkande företag, dels att
eventuella stimulanser till hushållen för att skaffa
digitalavkodare skulle bekostas av företagen och inte
genom statliga medel.
Jag vill med mitt anförande visa dels att det har
varit en omfattande miljardrullning som har lett till
stora krav på statlig finansiering, dels att betydande
statliga medel har gått till subventioner av hushållens
avkodare, dels att statsrådet har haft tidig och god
information om detta, men underlåtit att informera
riksdagen och inte heller vidtagit några åtgärder för
att riksdagsbeslutet ska följas, dels att statsrådet har
försökt att hemligstämpla information om detta.
I april 1999 startade de digitala marksändningar-
na. Målet var att 100 000 digitalboxar skulle vara
uthyrda i slutet av det året. Under hösten 1999 hade
emellertid endast 500 kunder köpt digitalboxar. Nu-
mera har det sålts ca 100 000 boxar.
I april 2000 anmäler Teracom till Kulturdeparte-
mentet behov av kraftiga kapitaltillskott. Man säger
att man behöver öka det egna kapitalet med mellan
500 och 800 miljoner kronor - detta för att möjliggö-
ra en ytterligare upplåning på närmare 2 miljarder.
Alltså handlade den totala expansionen om väl över 2
miljarder kronor.
Teracom skriver: "Den föreslagna ytterligare ut-
byggnaden av de digitala marknäten kommer att krä-
va ytterligare betydande resurser."
Den föreslagna ytterligare utbyggnaden innebar
att man skulle utsträcka sändningarna till hela landet,
vilket också regeringen föreslog i budgeten i oktober
2000, dock utan att berätta för riksdagen att det skulle
innebära krav på betydande kapitalbelopp.
Lösningen på kapitalbehovet blev efter diskussio-
ner med departementet att Teracom skulle sälja sin
andel i Nordiska Satellit AB för 680 miljoner kronor,
vilket efter skatt gav ett kapitaltillskott på ca 300
miljoner kronor.
I april 2001 förnyar Teracom kontakterna med
Kulturdepartementet för att diskutera bolagets framtid
och kapitalisering. Företaget presenterade sina visio-
ner om hur företaget och den övriga marknaden
skulle kunna utvecklas på kort och lång sikt. Teracom
visade också prognoser för investeringar och kapital-
behov. Behovet av förstärkningar av eget kapital
uppgavs nu till miljardbelopp.
I augusti 2001 träffades representanter för Tera-
com och Kulturdepartementet ytterligare en gång.
Vid detta tillfälle framfördes återigen krav på kapi-
taltillskott. Enligt departementets uppgifter ansåg
bolaget att om inte kapital tillfördes inom det när-
maste halvåret skulle bolaget bli nödgat att vidta
kraftfulla åtgärder. Teracom presenterade också en
åtgärdsplan för departementet.
Enligt tidningen Veckans Affärer skriver Teracom
i sin åtgärdsplan: "Utan ett kapitaltillskott från ägaren
äventyras bolagets existens."
Efter detta möte och åtgärdsplanen beslutade de-
partement att anlita en konsult, KPMG, för att få en
objektiv bedömning av Teracoms finansiella situa-
tion. KPMG presenterade sin finansiella analys av
Teracom i oktober 2001.
Enligt KPMG:s analys kommer det digitala
marknätet under nuvarande förutsättningar troligen
aldrig att bli lönsamt.
Prognoserna i analysen för digital-TV visar kraf-
tiga förluster under samtliga år hela prognosperioden
fram till 2010. Totalt uppgår förlusten till ett flertal
miljarder kronor.
Vidare anges att det är mycket svårt att bedöma
Boxers framtid eftersom prognosen är mycket känslig
för antaganden om marginaler och penetration. Enligt
KPMG är det sannolikt svårt att få boxaffären lönsam
under prognosperioden. Subventionsnivån per avko-
dare uppges vara fyrsiffrig.
Nu vet vi att Teracom hittills har skyfflat in en
halv miljard i Boxer som hyr ut avkodare till hushål-
len och marknadsför projektet. Vi vet också att 2001
var förlusten i bolaget 400 miljoner kronor, dvs. mer
är 4 000 kr per hushåll. Förlusterna uppstod på grund
av de mycket stora subventionerna av hushållens
avkodare.
Efter presentationen för departementet av
KPMG:s rapport beslutade styrelsen i Teracom att
kalla till en extra bolagsstämma där man begärde 825
miljoner kronor i kapitaltillskott av ägaren staten.
Regeringen sade nej, men utlovade en kreditga-
ranti. I propositionen om kreditgarantin redovisades
inga detaljer om bolagets dåliga ekonomi för riksda-
gen.
Nu säger Teracom att man tänker återkomma till
ägaren staten med en begäran om kapitaltillskott
eftersom behovet kvarstår.
När kallelsen med dagordning kom till Kulturde-
partementet hemligstämplades den med motivet: "Vid
tillfället var det inte allmänt känt att Teracom önska-
de ett kapitaltillskott från ägaren. Under hänvisning
till 6 kap. 1 § sekretesslagen gjordes därför bedöm-
ningen att ett utlämnande av dagordningen i sin hel-
het kunde leda till att konkurrenter skulle kunna gyn-
nas på bolagets bekostnad om denna uppgift lämna-
des ut." Det är bara det att det som uppges av depar-
tementet inte stämmer. Det är inte sant.
Redan på våren hade Teracom i den årsredovis-
ning som lämnades till departementet på bolags-
stämman skrivit: "Teracom behöver därför finna nya
finansieringssätt för att få tillgång till mer riskkapital
genom att nuvarande ägaren går in med kapital
och/eller att ändra finansiella aktörer tillåts bli del-
ägare."
I Dagens Industri hade företrädare för Teracom i
september uttalat: "Det finns flera lösningar på det
här, till exempel ett aktieägartillskott eller en delpri-
vatisering av Teracom, säger Christer Lundin."
Jag har full förståelse för att det finns de som tror
på marknätet för digital TV, att det finns de som
tycker att staten ska skyffla in miljarder både för att
bygga nätet och för att subventionera dekodrar. Men
då ska man gå till riksdagen och säga att förutsätt-
ningarna för riksdagsbeslutet inte längre gäller, att det
inte går att bygga på de förutsättningar som riksdagen
ställde upp och att det i stället fordras ett nytt beslut.
Så har inte statsrådet Ulvskog gjort.
I stället visar det här att Marita Ulvskog har haft
tidig och god kännedom om miljardrullningen i Tera-
com.
Hon har haft information om att miljardrullningen
lett till mycket stora krav på tillskott från staten, som
delvis täckts av NSAB-pengar vilka normalt skulle
förts till statsbudgeten.
Hon har haft god information om att stora pengar
gått till subvention av hushållens avkodare, i strid
med riksdagens beslut.
Hon har haft god information om att subventio-
nerna inte är affärsmässiga.
Till detta kommer att uppgifter om Teracoms fi-
nansiella situation omgärdats med sekretess. Det har
försvårat både allmänhetens och riksdagens insyn i ett
projekt som alltmer visar sig sakna sunda finansiella
förutsättningar. För sin hantering av Teracom förtjä-
nar statsrådet Ulvskog därför kritik.
Med detta yrkar jag på godkännande av anmälan i
reservation 11.